Kanonpanelen om Wengers tystnad
Tyst, tyst, tyst. Kanonpanelen samlas för att diskutera tystnad.
Efter förförra söndagens debacle borta mot West Ham var Arsene Wenger tyst i över en vecka. Ja han har verkligen varit tyst som en mus, men någon mus är det nog inte som han har inneboende i sin kropp. Nej, det är snarare ett lejon, en flodhäst eller något annat ilsket vilddjur han har inombords. "The late great" Steve Irwin hade gladeligen tagit sig an uppgiften att utforska besten om han ännu varit i livet. Vila i frid Steve.
Förra fredagen kom rapporter om att den obligatoriska presskonferensen, innan kommande match, för första gången på 10 år var inställd. Wenger totalnobbade media. Sedan efter matchen (och tills viss del innan i matchprgrammet) kröp han fram ur sitt lilla ide och sade att han accepterade Pardews ursäkt, men att han tids nog skulle berätta vad som egentligen ägt rum. Wenger påstår ändå att tystnaden inte hade att göra med det som skett utan att han ansåg att han kunde utnyttja tystnaden till att analysera laget och läget. Men frågorna kvarstår dock; Vad ville Wenger uppnå? Är det ok att göra så här? Vad är det som hänt som fått Wenger att låsa igen och kasta bort nyckeln? Frågetecknen är många och det är då Kanonpanelen kliver in i handlingen.
Magnus
Visst; Nu pratade fransmannen efter matchen mot Liverpool, men det var kort och kärnfullt och det känns definitivt som något av stor dignitet egentligen har hänt. Personligen tyckte jag inte helt om den tystnad som rådde, men hur man än hade gjort så hade det bara blivit värre. Nu pratade han inte och då var han en fegis; en kamel som stack pucklarna i sanden. Om han hade pratat direkt, så hade hans yttrande bara hamnat i skuggan av den den hedervärde Pardew. På något sätt så förväntar jag mig ett klassiskt Marcus Antonius-tal framöver, där han på ett fantastiskt sätt påtalar att "Över Pardew skall ingan skugga falla, han är ju en hederns man", men bygger ned den fläckfrie Pardew steg för steg, ty jag liksom alla andra tror att något jävla fuffens hade han för sig Pardew. Jag anser dock att tystnad i detta fall som Wenger valde att hålla var lite störande och kanske tll och med förstörde det läge som var. Hade nog förväntat mig någon form av uttalande..
Patrik
Jag är helt på Wengers sida när det gäller det här. Wenger tog uppenbarligen väldigt illa vid sig av det som hände förra helgen när Pardew på ett onödigt och ett inte så lite provocerande sätt imiterade en flaxande flamingo framför Arsenal-bänken och inte minst Wenger. Att Pardew dessutom (som Gilberto även bekräftat) sa något olämpligt till Wenger gör beteendet än mer beklämmande. Men det är tyvärr Wenger som fått bära hundhuvudet i engelska media (ja även i svensk för den delen) och det är sålunda inte alls konstigt att "enough is enough". Wenger tröttnade alltså på att framställas på ett nedvärderande sätt av en presskår som inte ens kan stava till f-o-t-b-o-l-l eller f-o-o-t-b-a-l-l om vi ska vara korrekta. Och den gångna veckan har det var tyst från Arsenal-lägret förutom några spelare som uttalat sig om diverse saker.
Jag är dock rädd att Wenger till slut ska ledsna helt och hållet på det engelska mediadrevet, på mentaliteten bland brittiska tränare och packa sina väskor och lämna ö-riket. Det roliga är att så gott som ingen av tränarna ens är värda att putsa Wengers skor och de har inte uppnått en tillstymmelse av vad fransmannen har på sin CV. Men ändå lyser en nationalistisk rasism igenom och jag som trodde att vi skulle "kick racism out of football". Wenger får hela tiden kritik för att Arsenal inte har tillräckligt med engelsmän i truppen men det är knappast hans fel att de som varit i klubben inte kan bete sig som normala människor. I och för sig kanske det är ok för engelsmän att begå kontraktsbrott, köra rattfulla, sätta bilen i lyktstolpen och springa på krogen stup-i-ett. Det är det inte för Wenger och klarar inte engelsmännen att följa klubbens (och Wengers) regler så funkar det inte. Men det är tamejfan inte Wengers fel.
Kan inte media och folk i allmänhet inse detta så är det inte Wenger det är fel på utan dem själva. Hade spelarna dessutom varit tillräckligt bra så hade de lyckats i klubben, men då det handlar om att bygga det bästa laget så får man inga frikort om det står "English" i passet. Och det har också Wenger påpekat - vad som står i passet är helt oväsentligt.
Nu blev detta en alldeles för lång utläggning, men summan av kardemumman är att jag stödjer Wengers "moment of silence" till fullo. Även jag är trött på den inskränkta engelska mentaliteten.
Jakob
I likhet med kollega Nilsson skulle jag kunna skriva spaltmil om detta, men jag ska försöka hålla det någorlunda kort. Jag förstår Wenger till 100%. Hur tålmodig, professionell, intelligent och trevlig han än är, är han ju också "bara en människa". Till slut blr det bara för mycket. Särskilt när det kommer från de inavlade, hypernationalistiska (på gränsen till rasistiska), sensationslystna och många gånger rent okunniga drägg som kallas engelska fotbollsjournalister. I jämförelse med dem framstår t ex en sån som Peter Wennman som Moder Theresa.
Jag tror att påhoppet från Pardew, och rapporteringen av det i media efteråt, där Wenger får all skuld blev droppen som fick bägaren att rinna över. Britter, vare sig de är spelare eller tränare får bete sig hur illa de vill, då kallas det bara för "passion for the game". Men om någon icke-britt skulle göra nåt mer än att höja på ögonbrynen då hängs han ut i pressen som allt från osportslig till svin. Särskilt löjligt blir det när Wenger jämförs med en sån som Mourinho, som satt i system att vara arrogant och provokativ. Jag har sett otaliga presskonferenser med Wenger och han har alltid varit vänlig, tolerant och tillmötesgående, oavsett hur korkade eller pressande frågor han har fått.
Problemet med en sån här aktion är att den slår åt flera håll. Jag tycker det är bra att Wenger markerar att han tycker att gränsen är överskriden, eller kanske "the bottom is nådd", som Lennart Bergelin skulle ha sagt. Tyvärr betyder det också att alla vi nyfikna fans går miste om Wengers begåvade och intressanta kommentarer och analyser. Dessutom är det ju tyvärr så att man aldrig kan vinna mot idioterna i media, de får ju alltid sista ordet och skulle aldrig drömma om att erkänna att de gjort fel och be om ursäkt.
Andreas
Visst är det väl OK att göra så här, om man har en bra anledning. Något måste man ju göra för att visa att saker är fel. Frågan är väl bara om vi någonsin får veta VAD som är fel, och VARFÖR Wenger gör som han gör?
Vad vill Wenger uppnå? Också det är en bra fråga. Han verkar tyngd av något extremt. Gilberto Silva har gått ut och berättat att Wenger inte ens berättat för laget om vad som hänt.
Var det något Pardew sa? Var det något annat som hände under matchen? Är det något som hänt privat? Hatar han också höstresultaten?
Jag utgår oavsett anledning ifrån att Wenger ändå förr eller senare kommer att uttala sig, och jag är ganska säker på att hans beslut kommer att verka självklart då.
Le Boss är ju knappast korkad, så att säga.
Thimmie
Jag tror att han är jäkligt förbannad på Pardews agerande, resultaten (spelet är ju så bra), de uteblivna målen och att andra lag som inte spelar bra ändå vinner. Man behöver ju inte gå längre än till sig själv, blir jag riktigt arg så håller jag det inom mig ett tag innan jag släpper bomben. Dock tror jag inte att ”the rest is silence”.
Fotnot: Vi ber om ursäkt för den försenade publiceringen av Kanonpanelen. Egentligen skulle den ha publicerats i söndags men pga tekniska problem så försvann svar från "panelen" vilket gjorde att publiceringen dröjt. Vi beklagar det inträffade och förbannar dagens teknik!
