United straffade Tamworth
Day och Duffy målskyttar.
Efter två raka förluster och serieledningen nere på två poäng var det viktigt för Oxford att ta en seger i dagens hemmamatch mot Tamworth. Dåligt väder med hällregn och stormbyar gjorde att många fruktade att matchen inte kunde spelas, men dessbättre blev vädret bättre under dagen och planen konstaterades spelbar. Glädjande nog var också vår bäste målskytt Duffy tillbaka efter sin handskada även om han spelade med en specialskydd. Dessvärre var kapten Gilchrist och Brevett skadade och ersattes av Johnson och Day, laget som startade såg därför ut enligt följande;
Turley, Anaclet, Wilmott, Quinn, Day, Johnson, Hutchinson, Burgess, Hargreaves, Slabber och Duffy.
United startade med högsta växeln i och Duffy hade en jättechans efter 5 minuter men hans nick flög dessvärre över ribban. Spelövertaget fortsatte och både Slabber och Hutchinson hade halvchanser att göra mål utan att få till det. Dessvärre somnade Oxford till efter cirka en halvtimme och slutet av halvleken blev en sömning historia. Det hindrade dock inte duktige Anaclet att få till några fina inlägg där Duffy var nära att göra mål på ett efter 40 minuter. Första halvlek på poäng till United dock utan att övertyga.
Till andra halvlek gjorde Jim Smith två byten, ut med Slabber och Hutchinson och in med Yemi och Pettefer. Bytena gav önskat resultat och United hade ett fast grepp om taktpinnen och hade mål i sikte. En som vi vet har både siktet inställt och löd i skorna är Matt Day och efter sju minuter så avlossade han stora kanonen fram till 1-0 och vilt jubel bland de 6 614 åskådarna på läktarna. Efter målet satt United bekvämt i förarsätet och ingenting tydde på att Tamworth skulle kunna skapa något mål. Naturligtvis så får då Tamworth en hörna som Ateino kan nicka in till 1-1 efter 62 minuter. Mycket smärtsamt och orättvist i det läget, men ännu en gång visar vi att vi är dåliga på att försvara oss på fasta situationer.
Nu var det upp till bevis för United och dags att visa moral och som man svarade på det! Man belägrade Tamworths planhalva och började bombardera både straffområde och målram. Johnson hade ett skott blockerat av en arm och Hargreaves satte skallen till ett inlägg från Anaclet som gick rakt på målvakten. Strax därefter hade Duffy en nick i ribban och returen rensades bort på mållinjen, men bolluslingen ville inte in. Bara en minut därefter kom så den match avgörande situationen, eller rättare sagt de avgörande situationerna. Både Hargreaves och Yemi hade skott som var misstänkt handboll, men utan att domaren brydde sig. United hade dock kvar anfallet och Pettefer fick bollen och blev nedtacklad i straffområdet med straffsignal som följd. Som tur är var Duffy tillbaka och han missar inga straffar, det gjorde han inte idag heller utan satte snyggt straffen i mål via stolpen och 2-1 som resultat.
Med drygt 10 minuter kvar och underläge för andra gången varken orkade eller kunde Tamworth skapa speciellt mycket. Istället var Yemi mycket nära att utöka ledningen i ett friläge efter 85 minuter, men Viega räddade. I slutändan visade sig Oxfords kvalitet och kondition avgörande för en mycket viktig och rättvis seger, bollinnehavet var 58-42 i Oxfords favör och vi hade 13 skott på mål mot Tamworths enda. Man of the Match utnämner jag Anaclet till som hade en mycket bra dag på högerkanten och levererade mängder av fina inlägg.
