Inför Chelsea FC - Arsenal FC
Londonderby igen. Till det röda torget går bussen för att möta Chelsea i en riktig batalj.
Tottenham känns som en parentes. Känns alltid som en parentes. Inget motstånd i år heller. Att åka till Chelsea dock är något helt annat. Chelsea är makt och kraft. Dubbla ligaguld och till detta en vinst i Kalle Anka-cupen de senaste åren.En sjuhelvetes massa pengar, dubiösa värvningar, men ohyggligt svårslagna. Det är dags nu. It's Miller time. Det är nu Gunners trupp skall kliva ut från norra London sätta dobbar och tänder i ett blått tygstycke, släpa dem längs med Stamford Bridge och se upp mot huvudläktaren och se hur Gunners ledning gör tumme upp. It's judgement day. Det är nu Chelsea skall få paradstryk på Stamford Bridge, ty det var ett tag sedan. Med Mourinho vid rodret har man inte förlorat i ligan på Stamford Bridge och har 51 ligamatcher i rad utan förlust. Mig veteligen har väl bara Charlton "vunnit" på The Bridge överhuvudtaget de senaste åren. Det var dock efter straffar. Så Stamford Bridge är en veritabel borg för di blåe.
Vi räknar in mitten av December och ser man på det som hänt hittills under året, så har lagen följts åt en del. Chelsea ligger tvåa, Gunners trea i ligan. Visst det är några pinnar som skiljer, men placeringarna är nära. Båda lagen är vidare i Champions League och lagen har nått kvartsfinal i Carling Cup. Spelmässigt har Chelsea som vanligt imponerat med sin fantastiska defensiv. Gör Chelsea mål, så kan man ofta stänga matchen. Under året har Chelsea endast släppt in åtta mål. Sedan har Drogba vaknat till liv och börjat göra mål.
Man kan dock fråga sig om laget har visat upp samma styrka som tidigare. Chelsea gjorde något under sommaren och hösten, som jag inte trodde dem mäktig till; de rensade i leden och skickade iväg en hel drös spelare och minskade sin trupp. Högst oväntat. Men samtidigt kan detta bli Chelseas fall under året, ty trots Ballack-Sjevchenko-Mikel-Kalou-Boulahrouz-Cole, så tappar man en mängd Premier League rutin och det kan vara ödesdigert nu när de tunga vintermånaderna kommer.
Skall vi se över lite förutsättningar och bakgrundsfakta? Alla fans nickar. Totalt sett har lagen mötts 163 gångar. Arsenal har vunnit 67 gånger och Chelsea 47 gånger. Ifjol blev det 1-0 sedan Drogba fumlat in bollen bakom Lehmann. Senaste vinsten för Gunners på Stamford Bridge kom Invincibles-säsongen då vi vann med 2-1 efter mål av Vieira och Edu. Gunners största vinst - 5-1, kom 29 November 1930. Mål av David Jack 3, Lambert och Williams. Gunners har inte vunnit mot Chelsea sedan våren 2004. Tragiskt.
Arsenal
Gunners åkte tillbaka med ett stort leende efter den "uppgjorda matchen" mot Porto. Före matchen träffades Ferreira och Wenger på en bakgata. De utväxlade spelkuponger och en plastpåse med pengar. Wenger bad Ferreira att skjuta skotten i stolparna, annars kunde det se misstänkt ut. Båda lagen gick vidare och världen är jätteglad över att den positiva fotbollen segrade.
Själv led man i nittio minuter, men rent krasst skall säges att åttondelen är väsentligt mycket viktigare än att spela anfallsfotboll när detta inte behövs. Hade Gunners spelat anfallsfotboll hade Porto blåst ut i Atlanten, så Gunners var riktigt snälla den här dagen.
Matchen mot Chelsea är mycket viktig. Ur många aspekter. Efter denna match ligger 6 matcher i December med Wigan på onsdag som start. Att starta denna svit med att klubba säl-sea skulle smaka fågel och fisk. Det ger oss vidare endast sju poäng upp till Londongrannarna och ett litet hopp till framtiden. Det skulle vidare vara ett kraftgt streck i räkningen för Chelsea. Att förlora hemma på the Bridge är som ovan sagt inte vanligt och att göra det mot Gunners sju resor värre. Det ligger med andra ord flera kilo med moral i vågskålen inför matchen.
Gunners kommer med skador. Sträckningarna i kroppen finns lite varstans och har man inte som Henry ont i nacken efter allt tittande efter försvarare han vänt bort, så har pojkarna sträckt sig. Rosicky har en liten bristning i låret. Samma skada han haft i Dortmund och mina farhågor om att pojken var bräcklig börjar långsamt besannas. Gallas kan vara tillbaka efter sin skada, Johann Djourou sträckte sig mot Porto men kan eventuellt spela och sist men inte minst så är king Kolo avstängd.
Det ger ett intressant hopplock. Chelsea måste mötas på deras eget slagfält, dvs mittfältet där Lampard-Essien-Ballack-Makelele håller hov. Jag tror återigen att Wenger väljer att spela med fem mittfältare, men blir lätt tveksam till uppställningen om nu inte Djourou kan spela. Ty då befarar jag att antingen så skickas Hoyte in centralt, vilket han kan spela, eller också går Gilberto Silva ned centralt, vilket troligtvis är klokare med tanke på luftspelet.
Gunners lag då. Jens Lehmann står som vanligt i mål med ackuratess. Kanske inte lika auktoritär i år som tidigare, men han tar fortfarande omöjliga bollar. Ser fram emot när han trycker till Drogba i nacken, när denne placerar dobbarna på världens största tår, som sitter på Jensa.
Högerback och vänsterbacken är intakta med Eboué och Clichy. Centralt finns förhoppningsvis Senderos och Djourou. Intressanta möten med Sjevchenko och Drogba. Drogba är Senderos nemesis efter att han kollrat bort honom rejält ifjol och Djourou följde Sjeva under VM i matchen mellan Schweiz-Ukraina, ända tlls Djourou blev skadad. Spelar inte Djourou så är alternativen Hoyte eller Gilberto Silva.
Sedan tror jag återigen på ett femmanna-mittfält. Beroende på vem som går ned på backen, så har vi Hleb-Ljungberg på kanterna och så centralt med Fabregas-Flamini och Gilberto Silva. Om inte den sistnämnde kan, så är jag inte främmande för att Julio Baptista startar. Detta borde vara en match som passar honom. Kamp, mycket boll och tuffhet. Längst fram är valet mellan Adebayor och van Persie. Egentligen borde Adebayor vara valet efter de senaste matcherna och denne är en som kan ta för sig när Terry börjar klättra på ryggen. van Persie är avig och kan trycka dit ett långskott. Men vi tror på Adebayor.
Laget således
Lehmann-Eboué,Senderos, Djourou(Gilberto Silva),Clichy-Hleb,Fabregas, Flamini, Gilberto Silva(Julio baptista),Ljungberg-Adebayor
Skador:
Som ovan nämnt så är Thierry Henry, Tomas Rosicky och William Gallas med säkerhet borta från matchen. Johann Djourou är tveksam. Till detta är Abou Diaby och Lauren fortfarande skadade.
Håll ögonen på: Philippe Senderos, som bär en backlinje inte äldre än en konfirmandklass på sina axlar. Senderos har gått i terapi och blivit Dedrogbafierad inför matchen. Senderos är inte världens snabbaste mittback. The Swiss Tony som många kallar honom.
Avbytare: Almunia, Hoyte, Song, Walcott, Baptista, Aliadiére,van Persie
Chelsea
Inleder med att skriva en rad om Ashley Cole. Så där.
Nu riktar vi in oss på väsentligheter. Chelsea FC. Det ryska trollet, Mourinhos pojkar, Kenyons stjärtgossar, ja namnen är många, men vi kallar dem Chelsea FC för dagen.
Man kan säga vad man vill om detta lag, men man kommer inte ifrån att laget är ohyggligt starkt på i princip alla positioner utom kanske ett par. Återkommer till dessa nedan.
José Mourinho är ett geni. Tyvärr. Gillar inte karln alls, men tar man sjutusen titlar med Porto, flyttar till England och vinner dubbla ligaguld, så måste man lyfta på tupén. Lite granna. Är övertygad om att om denne tränare skulle vara Gunners tränare, så skulle han vara hur hyllad som helst av våra fans. Nu är han inte det och han har en hel del later och otyg för sig som man definitivt inte gillar. En sak delar han med Arsène Wenger; oförmågan att erkänna sig besegrad, även fast Moaninho blottade sig efter matchen mot Middlesbrough detta år. Chockerande och undertecknad fick ta en panodil för att kunna sova.
Chelsea har under året integrerat både Michael Ballack och Andrej Sjevchenko i laget. Ingen enkel uppgift med tanke på att man plockar två världsspelare som är ledare i sina tidigare lag och integrerar dem i ett lag som lagspelare och inte som ledarpersonligheter. Har man lyckats? Jodå, inte fullt ut. Ballack, som jag följt sedan han var 17, är en ulv i fårakläder. Har aldrig hållt med om det lovprisande som sker kring denne. Ser honom inte som en riktig världsspelare, ty han saknar en vinnarskalle och vinnarmentalitet. Att vinna 14 titlar i Tyskland säger inte så mycket. Ballack är ingen ledarpersonlighet så kanske den roll han fått i Chelsea passar honom bättre. I Bayern, Bayer Leverkusen och i Tyska landslaget har han förväntas avgöra mather, lyfta upp lag och göra fem man och dra upp bollen i krysset. Sjevchenko har i mina ögon fått oförtjänt dålig kritik. I mina ögon så bör han naturligtvis göra mera mål, men det är troligtvis på grund av honom som Drogba gör så mycket mål. Ivorianen får ett par sekunder extra, en spelare mindre på sig och gör mål.
Chelsea dras med ett par långtidsskadade spelare i Petr Cech och Joe Cole. Man skall inte glädjas över skadade spelare, men nog är man tacksam för att dessa är borta. Cech är en världsmålvakt och vare sig man gillar JoeCole eller ej, så har han en förmåga att toffla bollarna stolpe in. Senaste matcherna har Mourinho gjort vad han kunnat för att få in sina fyra stjärnmittfältare på mittfältet och detta har inneburit ett ägande av det centrala mittfältet och två ytterbackar som fått jobba för att hänga med i spelet. Avsluten kommer från distans och bollar som tar på ben, armar, knän och hälar och går i mål eller når fram till Drogba. Alternativt nätar man på en härna på för lång övertid. Spelet är stereotypt, bitvis riktigt tråkigt och malande, men man vinner och fortsätter spela likadant.
Som jag ser det har Chelsea två svaga punkter i laget. Högerbacken har varit Geremi de senaste matcherna. En klassisk hjälpgumma som trivs bäst i öppna landskap. Här finns möjligheter för genombrott och Ljungberg kan få lite utrymme. Geremis uppspel går ofta in i plan för övrigt. Den andra länken är längst bak. Cudicini verkar vara skadad igen, men även om denne står, så är det en kraftig försvagning. Cudicini är lite som vår egen Almunia. Blandar och ger. Hilario är likadan fast en sämte kopia och så har vi ju Magnus Hedman. Jojo. Jag tror Mourinho kryper till sin kyrka och skickar iväg några Pater Noster för att pojkarna längst bak inte skall gå sönder. Jag förordar långskott och höjdbollar mot målvakterna. Mycket folk i boxen på fasta situationer och några Drogba-tramp på fötterna.
Laget
Hilario(Cudicini)-Geremi,Carvalho,Terry,Cole-Ballack,Makelele,Essien,Lampard-Drogba,Sjevchenko.
Skadeläget
Cole,Cech och eventuellt Cudicini är skadade.
Håll ögonen på: Claude Makelele. En spelare vars storhet man ibland inte förstår, men ohyggligt nyttig. Verkar äga en förmåga att alltid stå rätt. Säkrar bakåt och låter Essien-Lampard-Ballack att jobab offensivt. Kommer att trivas rejält på ett mittfält-fullt av folk.
Matchen
Det kommer att bli en kamp på mittfältet och mycket täta närkamper, en del gula kort och kanske något rött mot slutet av matchen. Troligtvis åker då en gooner. Matchen kommer att avgöras på antingen felaktigt domslut eller fasta situationer. Svårt att se hur det skall kunan spelas igenom så kompakta försvar.
Tips: 1-2. Säker vinst.
