Brighton - Bristol City 0 - 1
West Ham överkörda
Reading fullständigt krossade och körde över West Ham på 2007 års första dag. 6-0 slutade matchen och om sanningen ska fram så var det närmare 8-0 än 6-1. Manager Alan Curbishley går nu en jobbig månad till mötes när han ska försöka locka nyförvärv till det sjunkande skeppet.
Årets mörkaste dag brukar infalla mellan lucia och julaftonen. Därefter sägs det att man går mot ljusare tider. För West Hams del har det varit tvärtom. Mellan jul och lucia tog Curbishley över laget och levererade omedelbart en seger mot serieledande Manchester United. Därefter blev det en poäng borta mot Fulham följt av tre förluster. Den senaste en total förödmjukelse för laget som så sent som i maj hade en välförtjänt ledning i FA-cupfinalen med 30 sekunder kvar av övertiden. 0-6 mot Reading är inget annat än ett chockresultat och att de supportrar som stannade kvar även efter halvtid sjöng ”you´re not fit to wear the shirt” är helt i sin ordning.
Matchen inleddes något avvaktande innan Reading efter 12 minuter fick en frispark en bit in på West Hams planhalva. 15 sekunder senare var 1-0 ett faktum då laget återigen misslyckades med att försvara sig på en fast situation. Brynjar Gunnarsson var målskytt. Fasta situationer och inlägg skulle sedan visa sig vara det återkommande temat i matchen då West Ham inte alls lyckades försvara sig mot dem.
West Ham som inte gjort mål på bortaplan sedan förlustmatchen mot Liverpool i tredje omgången var inte nära den här gången heller. Redan vid 1-0 så var läget ganska hopplöst och när Stephen Hunt nickade in 2-0 bara två minuter senare så var det naturligtvis helt kört.
Efter knappa 20 minuter föll Lee Bowyer olyckligt och skuldran gick ur led. Bytet som följde var märkligt, minst sagt. In kom Shaun Newton som nyss blivit spelklar efter en 6 månader lång dopingavstängning. En helt matchotränad, han har inte ens spelat b-lagsfotboll det senaste halvåret, Newton föredrogs av manager Curbishley framför en världsartist som Carlos Tevez som lämnades på bänken. Redan där verkade Curbs ha gett upp matchen.
Såväl 3-0 som 4-0 föll före halvtid och om inte Newtons inhopp signalerade uppgivenhet så gjorde halvtidsbytet det definitivt. Det var Marlon Harewood som fick gå av och in sattes istället högerbacken Jonathan Spector. Ett byte som Curbs senare förklarade med ”skadekontroll”. Det var helt enkelt dags att se till att laget inte läckte in fler mål. Något som väl inte lyckades till hundra procent med tanke på att Reading kunde göra såväl 5-0 som 6-0 innan domaren blåste av förödmjukelsen.
Utan att förta Readings prestation, den var naturligtvis lika fantastisk som West Hams var bedrövlig men det får Reading redaktionen skriva mer om, så var det här något av det värsta som någonsin visats på tv. Det är lite tråkigt att behöva skriva hur uselt det varit varje gång vi spelat den sista tiden, men tyvärr är det dagens sanning. De spelare som idag fick chansen hade inte en chans, de verkade inte veta vad de skulle göra. Antagligen hade de fått stryk mot vilket lag som helst i det brittiska ligasystemet med den insatsen. Det var total avsaknad av all form av vilja, självförtroende och jävlar anamma. Det var helt enkelt en insats som gör alla som bryr sig om laget så fulla av förtvivlan att det blir svårt att förklara frustrationen och oron.
Januari månad innebär öppnats transferfönster. Det finns med andra ord en möjlighet att förändra laget och förutsättningarna inför resten av säsongen. Tyvärr är det bara 16 matcher kvar av säsongen, marginalerna är med andra ord små. Det är dags för Curbs att sätta sin prägel på laget. Han måste helt enkelt visa att det är han som bestämmer och att han inte accepterar insatser som dem vi sett på slutet. Ifjol var det Harry Houdini i Portsmouth som tog tillfället i akt, köpte och lånade 7-8 spelare och satte igång ”the pompey revolution”. Det var en mycket lyckad manöver. Vi får se om Curbishley kan tänkas lyckas med något liknande.
Up the Hammers!
