Arsenal - Charlton 4-0(2-0)
Oh Captain, my Captain! Eller Sagan om Konungens Återkomst. Oavsett vilken film man vill relatera till så var äntligen Thierry Henry tillbaka och med honom kom också målen och spelet åter. Ett decimerat Charlton spelades ut efter noter och segern skrevs till 4-0, men det var närmare 8-0 än 4-1.
I det djupa skademörker som Arsenal befinner sig i (Baptista och Walcott nya på listan sen senast) ljusnade det äntligen när Thierry Henry återkom till startuppställningen efter att ha varit borta i över en månad och därmed missat sju matcher. Dessutom var både Hleb och Van Persie fit for fight och Fabregas av med sin förkylning. Charlton hemma är historiskt sett en favoritmotståndare, så chansen fanns att Wenger skulle få revansch på pajasen Pardew, som lämnat en nedflyttningskandidat för en annan. Själv får jag alltid onda aningar när jag ser att det, liksom denna dag, är Mike Riley som ska döma.
Första halvlek
Arsenal tog mycket riktigt tag i taktpinnen redan från början. Scott Carson i Charltons mål inledde vad som skulle bli en mycket svettig afton med att enhandsrädda ett närskott från en helt frispelad Fabregas. Det fortsatte med flygande Arsenal-spel och nickar (ja, det är sant!) från Senderos (räddning på mållinjen av Hughes) och Henry (precis utanför).
Efter en knapp halvtimme avgjordes egentligen matchen. Ett skott från Fabregas styrde på en Charltonspelare i ribban och när Van Persie rusade för att slå in returen i tomt mål drogs han ner bakifrån av Sankofa. Efter att ha tittat ut mot sin stins blåste faktiskt Riley straff för Arsenal och visade helt korrekt ut Sankofa. Henry lade upp bollen på straffpunkten och skickade Carson åt ena hållet och bollen åt det andra. 1-0 och Henry jublade ikapp med Wenger och en dansande Adebayor i nån hipp keps och rock. Underbar syn!
Med en man mer på banan fortsatte Arsenal att gå framåt. En frispark från Henry tvingade Carson till en ny fin räddning, men just när man var på väg ut för att fixa halvtidsfikat var det dags för mål igen. Justin Hoyte av alla människor fick för sig att gå framåt på sin högerkant. Efter väggspel med Henry var han plötsligt helt fri i straffområdet. En tunnel på Carson avslutade anfallet och bollen rullade in i bortre gaveln. Hoyte firade sitt första mål i Arsenal som sig bör. Det var knuten näve i luften, diverse småhopp och en lycklig dans. 2-0 och halvtid.
Andra halvlek
Andra halvlek blev en ren belägring mot Charltonmålet och hade det inte varit för Carsons storspel och Arsenals vanliga oskärpa kunde det blivit tvåsiffrigt. Stackars Rosicky missade två upplagda lägen för att få göra sitt första PL-mål. Ett skott i stolpen och en fin utrusning av Carson hindrade tjecken denna gång. Den magnifike Fabregas och en Henry på strålande spelhumör låg bakom mycket av chanserna, men hade ivriga lekkamrater i Van Persie och Hleb. Det var lyftningar, djupledsmackor och små instick i boxen. Men ständigt var denne Carson i vägen. Enda gången Carson var chanslös på Henrys skott efter underbart klapp-klapp-spel ryckte en vindögd stins in och räddade Charlton.
Men i den 74e minuten kunde inte ens Carson stå emot längre. Van Persie frispelade Henry som såg ut att snubbla till och tappa läget. Men i nästa moment tråcklade han sig förbi Diawara som slet tag i Henrys tröja och drog ner honom. Solklar straff och ska man vara ärlig borde Diawara fått minst gult där och därmed även han visats ut eftersom han redan hade en varning. Henry överlät straffen till van persie som tackade för förtroendet och dundrade in en stenhård vänster utan chans för Carson. Hade han försökt rädda den hade han förmodligen skadat sig…
Sista kvarten slog Arsenal av på tempot något och Flamini, Aliadiere, och Denilson fick komma in. I sista ordinarie matchminuten blev Van Persie tvåmålsskytt. Frispelad i straffområdet av Flamini chippade holländaren elegant in 4-0 via Carsons hand.
Som helhet en kassaskåpssäker seger för Gunners. Charlton såg aldrig riktigt farliga ut och efter utvisningen och första straffmålet var frågan bara hur stor segern skulle bli. Mycket nyttigt för ett sargat självförtroende att få vinna rejält. Och det var ubderbart att se Henry tillbaka på strålande spelhumör.
Spelarbetyg
Jens Lehmann 3 – Hade i princip ingenting att göra. Två skott på mål och nån nerplockad hörna var väl allt.
Justin Hoyte 3 – Ovanligt mycket med i offensiven. Efter en lite trevande start där han såg lite osäker ut släppte allt efter målet. Kommer genombrottet nu?
Philippe Senderos 2 – Trots att han inte hade speciellt mycket att göra såg han inte bekväm ut. Osäker i både huvud- och passningsspel. Tyvärr är Big Phil långt från formen.
Kolo Touré 3 – Tillbaka i normalt slag efter djupdykningen mot Sheffield senast. Sattes inte på några svåra prov men såg säker ut. Sugen att gå fram och göra mål också..
Gael Clichy 3 – Blir bara bättre och bättre defensivt, även om inte han heller hade så mycket att göra bakåt. Använder sin snabbhet till att gå framåt och snart fyller han luckan efter C*le så att ingen längre minns att han spelat i Arsenal.
Alexander Hleb 3 – Hade en dag med mer vilja än framgång. Ständigt spelbar och ständigt i rörelse framåt. Tyvärr blandades en del lysande passningar med rena slarvfelen.
Gilberto Silva 4 – Vilket självförtroende han har fått av att vikariera som kapten. Utstrålar pondus som slitvarg på mitten. Fick en smäll på foten som fick hjärtat att ta hissen upp i halsgropen. Verkade dessbättre ok, men byttes ut med 20 kvar som försiktighetsåtgärd.
Cesc Fabregas 4 – Jag vet inte om jag har fler superlativer kvar för den lille katalanske bolltrollaren. Serverade macka på macka och kom själv i flera fina avslutslägen. Borde nog gjort minst ett mål, men vilken fröjd det är att skåda hans blick och passningsspel..
Tomas Rosicky 3 – Oerhört besviken när han byttes ut med en kvart kvar. Ville så gärna göra sitt första PL-mål och såg att här fanns chansen. Inte helt på topp ännu, men på god väg.
Thierry Henry 5 – Vilken spelglädje! Vilan verkade verkligen ha gjort honom gott (Wenger hade väl rätt som vanligt!). Nu var det den gamle Henry vi fick se. Lätta, flygande löpningar, vassa frisparkar, skott, dribblingar, ja t o m nickar. Och så mål. En straff, en ass, en fixad straff och ett felaktigt bortvinkat mål. Suveränt!
Robin Van Persie 4 – Äntligen en fyra till Robin. Ständigt i rörelse, spelbar, utmanande och giftig. Två mål blev belöningen, hoppas att det släpper nu och att vi får se all den potential vi vet finns där.
Flamini, Aliadiere och Denilson spelade för kort tid för att få betyg. Den ende som gjorde något av intresse var Flamini som assisterade till 4-0-målet.
I Charlton räcker det att nämna Scott Carson. Helt fantastisk match trots 0-4. Han ensam räddade minst fem upplagda lägen där Arsenal borde gjort mål. I övrigt var det slätstruket. Inte ens Rommedahls snabbhet kunde hota Arsenal denna dag.
Matchfakta
Arsenal
Jens Lehmann, Justin Hoyte, Kolo Touré, Philippe Senderos, Gael Clichy, Alexander Hleb, Francesc Fabregas(Denilson, 81), Gilberto Silva(Mathieu Flamini, 70), Tomas Rosicky(Jeremie Aliadiere, 76), Robin Van Persie, Thierry Henry
Charlton
Scott Carson, Osei Sankofa, Talal El Karkouri, Souleymane Diawara, Djimi Traore, Dennis Rommedahl, Bryan Hughes(Jonathan Fortune, 32), Amady Faye(Radostin Kishishev, 77), Matt Holland, Darren Ambrose(Jerome Thomas, 63), Marcus Bent
Mål:
1-0 Thierry Henry (28)
2-0 Justin Hoyte (45)
3-0 Robin Van Persie (74)
4-0 Robin Van Persie (89)
Utvisning:
Charlton: Sankofa
Varning:
Charlton: Diawara
Domare: Mike Riley
Publik: 60057
