George Best-kopian som floppade
Denna gång tittar vi närmare på spelaren Bobby Campbell som värvades som anfallskomplement till Bobby Davison inför säsongen 1983/84 men med ett katastrofalt resultat. Möt Bobby Campbell, George Best kopian som floppade.
"Mittfältaren John Robinson hade gjort sin bästa match sedan sin uppmärksammade övergång från Nottingham Forest. Han hade legat bakom Rams öppningsmål genom en intelligent genomskärare och nu saktade han ner farten för att söka ännu en passningsmöjlighet till Derbys bägge anfallare. Bobby Davison, som gjort lagets ledningsmål, var alldeles för långt bort för att kunna nås med en boll på ytan och han sökte nu istället lagets andra forward. Men var fanns han? Campbell skulle ju löpa i djupet och skapa ytor för Robertson att lägga djupledsbollar bakom Grimsbys orörliga backlinje. Robertson hejdades i sin kvicka analys av läget på planen och blev stillastående med bollen. Bobby Campbell fanns inte att upptäcka någonstans.
Plötsligt, utan att han hunnit registrera spelaren som kom bakom ryggen, dök Campbell upp framför fötterna på Robertson och stal helt sonika bollen från honom. Robertson snubblade till av överraskningsmomentet och kunde bara titta på när Campbell i full karriär och från närmare fyrtio meters håll slängde iväg ett av de sämre skotten Robertson sett i sitt liv. Bollen var fullkomligt utan mål, mening och tanke och stack iväg som en skadeskjuten kråka en bra bit från målet och studsade mot stängslet som omgärdade Baseball Ground. Den luttrade hemmapubliken, som tystnat när Campbell drog iväg på sin oväntade raid, väcktes nu till liv likt en uppretad flock papegojor och deras ilska vände sig mot planens kanske ensammaste spelare, Bobby Campbell, som själv stod alldeles stilla och verkade uppriktigt förvånad över sitt eget tilltag. Den tilltänkte frälsaren hade nu istället definitivt förvandlats till fansens och journalisternas gemensamma spottkopp. Derby förlorade matchen mot ett Grimsby som dittills inte tagit en enda seger på bortaplan under säsongen och den forna storklubben Derby County hade nu hamnat i botten av andradivisionen. Campbell lämnade Baseball Ground utan ett ord den kvällen och packade sina väskor för att aldrig mer återkomma."
Mannen från Ulster
Bobby Campbell, född 1956, kan nog anses ha en hel del gemensamt med sin landsman, världsspelaren George Best. De var bägge födda i Belfast och representerade Nordirland. Ja, Campbell hade dessutom deltagit i ett VM-slutspel (dock utan att få spela), vilket var mer än vad Best någonsin fick uppleva. Dessutom var de inte helt olika till utseendet. De var bägge målskyttar av rang. Campbell hade säsongen 1982/83 skottat in mål och gjorde hela 33 mål under säsongen för Bradford City. Men den kanske främsta gemensamma nämnaren var nog de bägge Ulster-pojkarnas begivenhet för Livets vatten. Mer än en gång sågs den livlige nordirländaren före avspark och påfallande ofta med en cigarett i ena mungipan jäkta efter en pint att svepa för att lugna sina nerver och hitta rätt inspiration. Campbell var oerhört fysisk i sitt spel och vann ofta höjddueller mot större motståndare. Hans skott var lika effektivt som fruktat, lågt och hårt som en torped som söker sitt mål. Innan han kom till Bradford hade han en räcka av klubbar bakom sig. I Bradford-tröjan gjorde han inte mindre än 143 mål på 319 matcher, ett rekord som står sig ännu.
Scoutas av Derby
Roy McFarland, Rams förre storspelare, hade inför säsongen 1982/83 lämnat Derby för en karriär som spelande tränare i Bradford. Han insåg snabbt den bufflige nordirländarens kvaliteter på planen och var överseende nog med hans egenheter utanför densamma. Campbell lockades över till Rams när McFarland fick möjligheten att assistera Peter Taylor i Derby. Campbell själv trivdes förträffligt i Bradford men den skuldsatta klubben kunde inte säga nej till de 70 000 pund som Rams var beredda att hala upp för affären. Derby hade gjort en remarkabel upphämtning i slutskedet av föregående säsong och andades nu morgonluft i och med Cloughs förre assisterande tränare Peter Taylors återkomst. Den succéartade värvningen av Bobby Davison säsongen innan krävde nu ett komplement och murbräckan Campbell verkade vara precis den injektion laget skulle behöva.
Fruktad på och utanför planen
Den temperamentsfulle Campbell hade för vana att försvinna i alla hast efter träningarna i Bradford. En juniorspelare frågade en gång vart han tog vägen eftersom han alltid verkade ha så bråttom. Campbell svarade att han brukade ta vägen upp till kyrkan (”The curch”) efter varje match eller träning. Junioren imponerades av nordirländarens uppenbart varma kristna tro tills han informerades om att the Church helt enkelt var ortens ökända strippklubb där Campbell visade sig vara en frekvent gäst. Campbells dispyter med publiken var också ökända. Han uppgavs mer än en gång ha lämnat planen för att göra upp med storordiga motståndarsupportrar på läktarplats. Allt detta var förstås något som inte gick för sig i Derby och nordirländaren informerades om vad som gällde i tydliga ordalag. Relationen med Peter Taylor gick snabbt från ansträngd till direkt dålig när Campbell inte tilläts leva det liv han behövde för att kunna prestera.
Ny omgivning - andra krav
Säsongen 1983/84 inleddes uruselt av ett Derby County som när serien gjorde bokslut skulle bli degraderade till division III. Spelarna hamnade snabbt i skottgluggen för de uteblivna resultaten och då nyförvärvet Bobby Campbell i synnerhet. Campbell hade dragit på sig mediernas och supportrarnas missnöje i flera matcher då han till synes helt omotiverad drog fötterna efter sig på planen och verkade allt annat än intresserad av att spela fotboll för Derby County. Och det var också precis vad han var. Campbell misstrivdes kopiöst i en klubb som knäade under alla ekonomiska krav och som dignade under traditioner och rutiner och som dessutom gjorde allt för att kväva hans behov för att göra ett bra jobb. Taylors gammelmodiga attityd med ”en-för-alla-alla-för-en”och plötsliga utskällningar och utbrott hade allt annat än avsedd effekt. Campbell insåg sitt misstag att byta klubb men då var det försent. Han stod bunden med ett kontrakt han inte kunde bryta och den enda lösningen tycktes vara att han spelade så uselt att klubben tvingades lösa honom från hans avtal.
Det skedde också tämligen snart. Efter att i stort sett bara stått på planen i tolv matcher för Rams och lyckligtvis hamnat i vägen för bollen fyra gånger så att den gått in i mål lånades han initialt ut och såldes sedermera tillbaka till Bradford för 35 000 pund vilket var exakt hälften av vad han kostat Rams vid övergången i augusti samma år. I Bradford fick han förbereda sig till match som han alltid gjort och återfann snart sin svunna målform. Han gick vidare till att bli en av klubbens stora profiler genom tiderna. Inte minst genom sitt uppoffrande stöd efter katastrofen på Valley Parade när arenans huvudläktare fattade eld och 56 människor tragiskt brändes och klämdes ihjäl. Campbell besökte de skadade på sjukhuset och tröstade och uppmuntrade offrens anhöriga i deras sorgearbete.
Epilog
Campbell såldes till Wigan i oktober 1986 där han blev klubbens främste målskytt under två säsonger innan han lade skorna på hyllan 1988 efter karriär på mer än 500 matcher och 211 mål. Campbell förestår idag en arbetarklubb, som motsvarar ungefär våra lunchrestauranger, i utkanterna av Huddersfield. I Bradford räknas han till de största profilerna någonsin i lagets historia. I Derby är och förblir han, om någonting, förknippad med lagets kanske mörkaste säsong någonsin och blir inget annat än en mycket liten parentes i raden av chansningar som kom och gick under åttiotalet. Men bakom varje namn finns en historia och trots att Campbells betydelse för Derby är liten kunde han med en Derby-supporters typiska kontrafaktiska tänkande mycket väl ha blivit en av klubbens största profiler genom tiderna.
Avslutningsvis kan jag inte låta bli att berätta en historia, sanningshalten obekräftad men enligt uppgift typisk för Campbell. Under de tidiga åren i karriären hörde Campbell till Huddersfield som också försökte sig på misstaget att tämja den vilde nordirländaren. I ett försök att få honom att känna mer klubbansvar gavs han, förutom att spela själv, uppgiften att även träna klubbens ungdomslag. En dag tog Campbell med sig laget på löpträning över en leråker. När han återvände till träningsanläggningen igen sprang han med hela det leriga laget i släptåg genom bakdörren på en bil och vidare mellan sätena bara för att springa ut igen genom främre passagerardörren. Det var managerns bil. Campbell fick sparken dagen efter…
Derbys lag i matchen mot Grimsby 29 oktober 1983:
Steve Cherry - Paul Futcher, Eamonn Deacy, Dave Watson, Graham Harbey - Steve Powell, Calvin Plummer, Paul Hooks, John Robertson - Bobby Davison (1 mål), Bobby Campbell.
Kevin Wilson ersatte Deacy efter 67 minuter.
Länkar till övriga artiklar i serien:
Jag minns mitt åttiotal… (Prolog del 1, 1980-1986)
Jag minns mitt åttiotal... (Prolog, del 2 1986-1989)
Ytterbacken som tog tåget från klubben
Den sympatiske forwarden som inte nådde ända fram
