Klubbfakta

Lite fakta om Colchester United. Adresser, telefonnummer, vem som varit manager och när ... alla dyra övergångar



Adress
Colchester United Football Club
Weston Homes Community Stadium
Colchester
Essex
CO4 5UP - karta

Office Tel: +44 1206 755100
Club Shop: +44 1206 755135
Tickets Tel: 0871 226 2161  

Officiell Website: www.cu-fc.com 
Club Shop: www.cufcretail.com


Största vinst hemma i Ligan
9-1, 1961.12.30 mot Bradford City (Div.4)

Största vinst hemma i Cupen
9-1, 2005.11.03 mot Leamington (FA Cup)

Största vinst borta
7-1 mot Norwich i League One 2009.08.08

Största vinst borta i Cupen


Största förlust borta
8-0, 1988.10.15 mot Leyton Orient

Största förlust i Cupen
7-0, 2010.01.02 mot Preston (FA Cupen)

Publikrekord
19.072 mot Reading i FA cupens första omgång 1948.11.27

Transferrekord ut
£ 2.500.000 Greg Halford såld till Reading 2007

Transferrekord in
 £ 400.000 för Steven Gillespie från Cheltenham Town 2008

Flest Landskamper
Chris Coyne  - Australien (7)

Antal vinster i rad
10 stycken under säsongen 2005/2006 

Antal förluster i rad
7 stycken matcher i rad sex gånger.
Säsongerna 1960/1961, 1966/1967, 1975/1976, 1985/1986, 1989/1990 och över två säsonger 1993/1994-1994/1995


Colchester firar amatör-dubbeln efter vinsten i FA Trophy Final 1992

Meriter
Colchesters meriter och troféer är ganska lätträknade. De flesta har faktiskt kommit på senare tid.

Säsongen 1991-1992 tog the U's "amatör-dubbeln" genom att vinna amatörligan och sedan amatörcupen i final mot Witton Albion på Wembley.

1997 var the U's tillbaka på Wembley för att spela final i Auto Windscreen Shield. Carlisle, som var motståndare, vann tillslut på straffar med 4-3 efter att matchen slutat 0-0 efter 120 minuter.

1998 gjorde Colchester sitt tredje framträdande på Wembley under 90-talet då det var final i kvalet till Division 2. Colchester slog Torquay United med matchens enda mål och gick därmed upp till division 2.

2005/06 League One Runners-up
1997/98  Division Three Play-Off Vinnare
1991/92  FA Trophy Vinnare
1991/92  The Football Conference Mästare
1996/97 Auto Windscreens Shield (Football League Trophy) Runners-Up 
1937/38 och 1949/50  Southern League Cup Vinnare
1938/39  Southern League Vinnare
1971 Watney Cup Vinnare

Managers
Colchester har haft förhållandevis få managers genom åren. Om det sedan beror på att arbetsklimatet varit bättre i Colchester än andra klubbar eller om det helt enkelt är så att klubben inte har råd att sparka sina managers lika ofta som andra klubbar låter jag vara osagt.

När vi började följa The U's 1989 hade precis Jock Wallace tillträtt som ny manager. Wallace har tidigare varit manager för bland annat Glasgow Rangers två gånger. Tyvärr blev han inte långvarig då han fick dra sig tillbaka på grund av sjukdom. Av en slump upptäckte Colchesters läkare att Wallace hade Parkinsons när dom satt och samtalade om skadade spelare.

Mick Mills efterträdde men hade ingen större framgång. Klubben föll ur ligasystemet och ner i amatörligan. Mills avgick efter en halv säsong.

Ian Atkins blir ny manager inför The U's första säsong i amatörligan 1990. Det går bra men inte tillräckligt bra. Colchester slutar 2:a, bara två poäng efter Barnet som går upp. Ian Atkins säger upp sig efter säsongen och tar över i Birmingham City.

Lite panik i klubben men då tar spelaren Roy McDonough över inför andra säsongen i amatörligan. Det skulle visa sig vara mycket lyckosamt. Big Roy var spelande manager och var en av stöttepelarna i laget som förde The U's tillbaka till ligan och Division 3. Under hans tid i klubben fick The U's göra debut på Wembley (vinst i FA-Trophy final). Han var också en stor favorit bland supportrarna genom sin avslappnade attityd. Big Roy kom gärna in, ofta med några spelare i sällskap, på puben efter matcherna och snackade fotboll med fansen. Hans avslut på den fyraåriga managerkarriären i The U's blev smått turbulent. Han var gift med klubbordförandens dotter men sägs ha haft en affär med planskötarens fru ... eller hur det nu var. Om det var orsaken till hans avsked vet man dock inte men Colchester slutar på en 17:e plats i tabellen och Big Roy tar sin väska och går.

George Burley tillträdde inför säsongen 1994-95. Inledningsvis gick det mycket dåligt och the U's låg i september sist i tabellen. Sedan gick det spikrakt uppåt och när det går som bäst för The U's kring jul/nyår (3:a i tabellen) så blir Burley helt plötsligt "värvad" av grannen Ipswich Town. Hela affären sköts mycket illa av både Ipswich Town och Burley. Burley förnekade in i det längsta att han skulle gå till Ipswich. Sedan säger han upp sig för att omedelbart börja hos just Ipswich. Först flera år senare betalar Ipswich under tvång och hot från ligan ut kompensation för värvningen. Många U's supportrar har än idag inte förlåtit vare sig Ipswich Town eller George Burley för sveket.

Några veckor senare tar förre Colchester-spelaren Steve Wignall över och the U's slutar säsongen några få poäng från en kvalplats. Steve Wignall kom som manager från amatörklubben Aldershot. Wignall hade flera framgångsrika år med The U's innan han avgick 1999. 1995-1996 kvalade The U's till division 2 men gick inte upp. 1996-1997 blev det ett andra Wembley framträdande för klubben då man mötte Carlisle i finalen i AWS-cupen och 1997-1998 tog The U's steget upp i division 2 efter att ha kvalbesegrat Torquay på Wembley (tredje Wembleymatchen under 1990-talet). I januari 1999 avgår Wignall då han känner att han inte kan föra laget vidare.

Mick Wadsworth tar över mitt under säsongen och räddar kvar Colchester i division 2, tre poäng från nedflyttning. Två veckor in på den påföljande säsongen avgår sedan Wadsworth plötsligt. Innan dess hade han gjort sig av med ett antal spelare och tagit in ett flertal nya. En del ekonomiska konstigheter upptäcktes i samband med hans avgång. En direktör i klubben slutade samtidigt.

Steve Whitton efterträder Wadsworth i augusti 1999. Whitton var andretränare både under Wadsworth och Wignall och får nu chansen att leda laget "på riktigt". Förre spelaren Geraint Williams blir coach. Whitton gör ett kanonjobb som manager i ett par år för the U's. Han blev ofta anklagad av supportrarna för att inte satsa tillräckligt på nya spelare men det var snarare klubbledningen som var försiktig med ekonomin. Whitton avgick under våren 2003 efter en minst sagt svajig säsong. Spelarna hade inte hans förtroende och det fanns inget annat val än att ersätta honom. Andretränaren Geraint "George" Williams tar över några matcher innan ersättaren utses.

Phil Parkinson blev lite oväntat ny manager och tillträdde under våren 2003. Parky var tidigare spelare och coach för u-lag och reservlag i Reading. Han fick en bra start och blev faktiskt utsedd till månadens manager under sin första månad hos Colchester. Parky lyfte laget under hans första månader från en hotande nedflyttning till en elfte plats i gamla Division 2. Vi började även vinna FA cupmatcher vilket vi inte gjort dom senast tio åren. Nu gick vi till fjärde omgången av FA cupen tre år i rad. Dessutom tog vi oss till femte omgången två av dessa åren. Parkys sista år blir en enda lång framgånssaga då vi först får möta Chelsea inför ett fullsatt Stamford Bridge och sen även ta steget upp till Championship där vi aldrig varit förut. En helt otrolig prestation av en sån liten klubb som Colchester. Parky avgår någon månad senare då Hulls pengar lockar mer. Hull City får sen böta £ 500.000 för en olaglig värvning av Parky. Kort därefter får Parky kicken från Hull som inlett katastrofalt dåligt.

Geraint Williams tog över efter Parky men hans försäsong blev bara någon vecka vilket märktes på resultaten då Colchester öppnade med fem raka förluster (4 i ligan och ute ur ligacupen). Men efter det så fortsatte framgångssagan från säsongen innan och Geraint har även hunnit med att bli månadens manager och var en av kandidaterna till säsongens manager i Championship 2007 men storsatsande Sunderland och Roy Keane tog den titeln före våran Williams. Tyvärr blev säsong två inte lika lyckad för Colchester som kommer sist i Championship och får börja om i League One.
Williams tredje säsong som manager för Colchester började inte bra och när Colchester åker på däng av MK Dons hemma med 3-0 avgår Geraint Williams.

Paul Lambert tar över som manager i oktober 2008 efter Geraint Williams. Bara tre matcher in på den efterföljande säsongen försvinner Lambert oväntat till Norwich City där varken Lamert eller Norwich hade speciellt rent mjöl i påsen.

Adrian Boothroyd tar över i september 2009. Första halvan av säsongen blir en succé. The U's utmanar om en direktuppflyttning men från januari vinner Colchester knappt någon match. Coventry värvar något oväntat Boothroyd efter säsongens slut. Det känns som om det var en affär Colchester vann på eftersom spelet var bedrövligt samtidigt som fansen ville ha bort honom. Nu försvann Boothroyd samtidigt som vi fick pengar av Coventry.

John Ward som varit nummer två bakom Adrian Boothroyd tar över som manager somaren 2010. John Ward började bra som manager med bra resultat och bra spel vilket fansen gillade. Ward lyckades dock aldrig att vinna fansens hjärta då han efter varje förlust hade i stor sätt samma ursäkt varje gång. Ward fick sparken i september 2012 efter att Colchester misslyckats att vinna någon av de första åtta ligamatcherna. Colchesters sämsta säsongsstart genom alla tider

Joe Dunne tar över efter John Ward. Den tidigare spelaren har gått den långa vägen i Colchester. Från att ha varit publikfavorit på planen tog han över som tränare för U-17 laget när spelarkarriären tog slut. Från U-17 gått hela vägen via Ungdomslaget, Reservlaget och Assisterande Manager till nu ansvarig Manager för A-laget

Listan på managers nedan är inte helt komplett. De som saknas är tillfälliga managers som kanske bara jobbat några veckor i väntan på ersättare.


 Startår  -  Slutår  Manager
 1937  -  1939  Edvin "Ted" Davies
 1945  -  1946  Syd Fieldus
 1946  -  1948  Ted Fenton
 1948  -  1953  Jimmy Allen
 1953  -    Ron Meades
 1953  -  1955  Jack Butler
 1955  -  1963  Benny Fenton
 1963  -  1968  Neil Franklin
 1968  -  1972  Dick Graham
 1972  -  1975  Jim Smith
 1975  -  1982  Bobby Roberts
 1982  -  1983  Allan Hunter
 1983  -  1986  Cyril Lea
 1986  -  1987  Mike Walker
 1987  -  1988  Roger Brown
 1988  -  1989  Steve Foley
 1989  -    Jock Wallace
 1989  -  1990  Mick Mills
 1990  -  1991  Ian Atkins
 1991  -  1994  Roy McDonough
 1994  -    George Burley
 1995  -  1999  Steve Wignall
 1999  -    Mike Wadsworth
 1999  -  2003  Steve Whitton
 2003  -  2006  Phil Parkinson
 2006  -  2008  Geraint Williams
 2008  -  2009  Paul Lambert
 2009  -  2010  Adrian Boothroyd
 2010    2012  John Ward
 2012      Joe Dunne



Läs artikel om Colchesters Klubbmärke

REDAK COLCHbarside@hotmail.com2012-09-27 13:53:00
Author

Fler artiklar om Colchester