Lite om Derbys nästa motståndare; Burton Albion
Försäsongsmatcherna är i full gång. Derby County inledde med att för en vecka sedan möta Stafford Rangers samt Ilkeston Town på samma dag, matcher som slutade 1-1 respektive 5-1. I tisdags mötte man FC Chiasso, ett schweiziskt andradivisionslag som besegrades med 2-0 och på måndag är det dags för fjärde matchen. The Rams åker då till Burton-on-Trent för att möta hemmalaget, populärt kallat The Brewers. Med anledning av detta, och för att det allmänt är kul att titta närmare på klubbar som står nära Derby County, presenteras här lite fakta om fotbollens utveckling i Burton och dess mycket nära band till The Rams.
Staden Burton-on-Trent ligger drygt två mil sydväst om Derby. På sistone har fotbollslaget i staden, Burton Albion FC, till viss del satt staden på fotbollskartan genom att deltaga i Conferenceligan, det vill säga den femte divisionen i England. Fem säsonger har nu avverkats i denna serie, samtliga år har man lyckats placera sig lite bättre än föregående år. För ett år sedan hamnade man på en 9:e plats I våras slutade klubben på en 6:e plats, endast en poäng från kvalplatser uppåt. Detta uppåtgående speglar klubbens ambitioner att höja sig efterhand. Framåtandan visas också av att man sedan drygt 2 år kan ståta med en helt ny stadion (The Pirelli Stadium, kostnad nära 100 miljoner kronor!) och i allt större utsträckning har heltidsanställda spelare.
Jag besökte, tillsammans med Ola Carleke, denna stadion i november för att titta på matchen Albion mot Stevenage. Entrébiljetten gick lös på 10 pund, en hel del för en match i femte divisionen... Matchen spelades i minusgrader, vilket för en höstmatch onekligen är överraskande, och när domarens slutsignal ljöd var vi rejält nedfrusna men det var det värt! Burton spelade med en man mindre i drygt 70 minuter men lyckades ändå, efter underläge, vända till vinst med segermålet tillverkat i 89:e minuten.
I fotbollstidernas begynnelse var Burton en stor fotbollsstad, i alla fall i förhållande till stadens ringa storlek. En mängd klubbar har verkat i staden. Burton Swift bildades 1890 och låg från 1892 till och med 1901 i division 2 och gjorde vissa säsonger bra ifrån sig, 1893/94 kom man till exempel 6:a bara någon poäng efter Newcastle men före Arsenal!
Burton Wanderers bildades 1889 och spelade till exempel 1894 och tre säsonger framåt division 2 fotboll. Säsongen 1895/96 slogs man i toppen av tabellen tillsammans med Liverpool och Manchester City och missade med liten marginal uppflyttning till översta ligan. Burton hade alltså i mitten av 1890-talet två klubbar i det engelska ligasystemet! Det fanns då bara två divisioner och endast en handfull andra städer hade vid denna tid mer än en klubb i seriesystemet.
Dessa två klubbar slog sig 1901 tillsammans och bildade Burton United. Denna klubb fanns med i division 2 fram till och med 1907. Därefter fanns några olika klubbar som mindre bra försvarade stadens fotbollstraditioner.
Sommaren 1950 återuppstod den organiserade fotbollen igen i form av Burton Albion. Klubben blev ett pålitligt lag i det engelska så kallade non-league-football-systemet. 1958 flyttade klubben sina bopålar till Eton Park, vilket fram tills drygt 2 år sedan var lagets arena. Vissa säsonger för några år sedan använde Derby Countys reservlag denna arena som sin hemmaplan.
Fram till dags dato har klubben på sina 57 år haft sammanlagt 26 managers. Åtta av dessa har kopplingar till Derby County genom att de spelat där. Legendariske Jack Stamps (2 mål på Wembley i Derbys FA-cupvinnande lag 1946 och 100 ligamål för Derby) var Albions förste Derby Countyanstrukne manager.
Han spelade för klubben från 1954 - 36 år gammal - och blev spelande tränare året efter, assistent manager i maj 1957, tillförordnad manager i november samma år och så till slut som manager februari 1958 till oktober 1959. Stamps gjorde som sagt många mål i Derby och så var fallet i Burton också; nämnas kan till exempel säsongen 1954/55 då han gjorde hela 46 mål.
Under denna tid hade en annan Derbylegend varit manager i klubben. Sammy Crooks (408 matcher 1927-46, 26 landskamper för England) ledde klubben från maj till november 1957.
Crooks efterträddes av en annan ex-Derbyspelare - Bill Townsend. Denne man var målvakt i Derby mellan 1946 och 1953 och hann på dessa år med 79 ligamatcher. Townsend gjorde ett bra jobb i ett Burton som drogs med mycket dålig ekonomi. Han ledde laget i tre säsonger och hans kanske mest betydande värvning var målvakten Peter Taylor. Taylors koppling till Derby är förstås välkänd då han senare blev assistent till Brian Clough ända fram till 1983 och alltså var högst verksam i både Derbys och Nottingham Forests storhetsperioder.
När Townsend drog sig tillbaka i oktober 1962 blev Peter Taylor erbjuden managerjobbet. Taylor blev en succe på managerposten och "skapade" bland annat anfallsduon Stan Round och Ritchie Barker vilka tillsammans gjorde hela 306 mål på 469 matcher.
Laget vann under denna tid bland annat Southern League Cup inför hela 5 860 åskådare på Eton Park, en för Burton rekordstor publik. Promovering till Southern League Premier Division skedde 1965/66 i vilken man låg tills degradering 1970. Då hade storskyttarna Barker och Round försvunnit till Derby respektive Worcester. Som synes nedan gjorde Barker riktigt bra ifrån sig i Derby trots att han inte började spela professionell fotboll förrän 1967 som 28-åring.
Under 70-talet åkte klubben jojo mellan Southern League Premier och divisionen därunder. Dessa serier motsvarade då divisionerna 5 och 6.
En tämligen okänd ex-Derbyspelare, Phil Waller, ledde klubben mellan mars 1977 och november 1978. Burtons främsta prestation under 80-talet var när man säsongen 1984/85 tog sig ända till 3:e omgången i FA-cupen. Där fick man möta Leicester, då i division 1 och med storskyttarna Gary Lineker och Alan Smith i laget.
Matchen som förväntades dra mycket publik bland annat eftersom det nästan var som en hemmamatch för Leicester lades till Baseball Ground i Derby. Hela 22 000 infann sig för att se matchen! Matchen gick inte säskilt bra för hemmalaget Burton - förlust med 1-6, efter bland annat tre mål av Lineker.
Dock, på grund av publikbråk med Burtons målvakt träffad av en projektil inkastad av Leicestersupportrar vid ställningen 1-1 som den grövsta händelsen, bestämde sig det engelska förbundet för att matchen skulle spelas om! Omspelet, på Coventrys hemmaplan inför tomma läktare, förlorades med 0-1.
Två år senare nådde Burton finalen i FA Trophy, det vill säga den FA-cup som endast innehåller lag under de fyra översta divisionerna. Finalen, som spelades på Wembley inför hela 23 000 åskådare, stod mot Kidderminster och slutade 0-0. Returen spelades på West Bromwich hemmaplan, The Hawthorns. De 15 685 samlade, för övrigt en större publik än vad West Bromwich hade som bäst den säsongen, fick se Burton förlora med 1-2.
I februari 1990 blev Steve Powell, legendar i The Rams, klubbens 23:e manager men för honom som för så många innan honom uteblev framgångarna. Redan i april 1991 avgick Powell. Sommaren 1994 övertog ytterligare en gammal Derbyspelare - John Barton - managerposten. Barton innehade posten ända till september 1998.
Som hans efterträdare valdes ingen mindre än Nigel Clough - Brians son. Nigel Clough kom till Burton direkt från spel i Premier League och är faktiskt fortfarande manager i klubben, snart nio år senare. Clough har gjort bra ifrån sig genom att plocka upp klubben i Conference, det vill säga den 5:e divisionen i England. Clough spelade till och med säsongen 2005/06 trots att han då hunnit bli 40 år, totalt blev det 99 tävlingsmatcher för honom som spelande manager innan skorna las på hyllan.
Många av Ramsanhängare följer med spänning hur Nigel Clough klarar sitt manageruppdrag i Burton. Detta med förhoppningen om att man i framtiden i Derby County kanske kan få se honom upprepa vad hans pappa gjorde i klubben.
Fortsättning imorgon följer med del två av "The Derby/Burton-connection".
