Analys kring Emirates Cup

Två segrar och vunnen titel. Vad noterades?

Gunners har tagit årets första titel. Vi hurrar och skjuter iväg raketer. Emirates Cup var kryddat av en hel del läckerheter och Gunners spel mot Inter var bitvis rena propagandan. Nu skall väl dock sägas att Inter såg tunga, håglösa, ovilliga och otränade ut och sedan saknades några riktiga profiler. Gunners var inte helt påklädda heller skall sägas. Men Cupsegern till Gunners och dessa två matcher gav en hel del idéer och åsikter om årets Gunners. Jag noterar ned några positiva och negativa saker som jag noterade. Analysen om spelarna och matcherna finner ni annars i matchrapporterna.

Positivt

* Att äntligen vinna igen
Sedan FA-cupen 2005 har Gunners inte vunnit något. Äntligen klev man in på segerpodiet igen om än i en mindre turnering.Gallas tog bucklan och kanske var det signifikativt för att han äntligen känner sig hemma i klubben. Vinsten ger självförtroende även fast lagen i turneringen, Gunners inkluderat, inte var helt på topp.

* Samarbetet Sagna - Eboué
Samarbetet mellan Sagna och Eboué i matchen mot Inter var magiskt. Gång på gång tog man sig runt på högerkanten, väggpassade och sökte antingen avslut eller pass in i boxen. Härligt att se ett sådant samspel och var det säsongens högerflank vi såg spela. Funderade på Wengers plan med Eboué när han värvade Sagna och har vi nu en ny högerspringare tillsammans med Walcott? Eboué-Sagna var ständigt farliga mot Inter och trots Eboués avarter med filmningar och snack, så ser han mycket inspirerad ut. 

* Ytterspelet av Eboué - Clichy
Att spela ytterbackarna som yttermittfältare mot Inter var ett extra äss i rockärmen. Både Gaël Clichy, som i mina ögon var PLs bästa vänsterback förra säsongen, och Emmanuel Eboué har kvaliteter som mycket väl gör dem användbara som yttermittfältare. Tyvärr är inte Traoré riktigt så långt som ersättare ännu, men framtiden ger alternativ. 

* Alexander Hleb som klassisk "10"
Kanske mest positivt  var det att se Alexander Hleb i en roll, som han är van vid från VfB Stuttgart. Som klassisk "10", bakom forwards med rätt att döda eller att slå den s.k dödliga passen.I Gunners uppställningar de senaste åren har han fått en mittfältsroll till höger, som i alla fall undertecknad tycker inte är som gjord för vitryssen. Han är förvisso väldigt bra med boll och irrationell, men är inte snabb nog för den positionen. På den positionen han gavs nu, som länk mellan mittfält och forward, så gör han mycket nytta med bollen. Han ges en bollfördelarroll och gjorde också ett mål. Hyperfarlig och väldigt intressant position och system för Wenger.  Tveksamt dock om Wenger väljer att spela 4-4-1-1 framöver med Adebayor, da Silva med flera som pretendenter på en forwards-duo.

* Flamini
Först ut, sedan in och när han spelar på sin rätta plats, som emot Inter, så är han "second to none." Gunners egen Gattuso fast med polisonger istället för att se ut som Chewbacca. Flamini är ingen ytterspringare, ingen 30meters-räkmackepassare utan en spelare som skall likt Håkan Mild springa, springa och förstöra spelet. Det gör han mycket bra. 

* 4-4-1-1
Systemet 4-4-1-1 var mycket intressant att se. Med Hleb och även Rosicky har vi två mycket goda alternativ i rollen bakom en ensam forward. Hleb gjorde det alldeles utmärkt denna turnering och med vassa löpstarka forwards som van Persie, Adebayor, Bendtner och da Silva, så har Wenger en möjlighet till en Plan B, som han inte utnyttjat till fullo förut. 

* van Persie - Bendtner som ensamma forwards
Vi börjar med van Persie, som verkar trivas utan Henry. Helt plötsligt tillåts han göra lite vad han vill på forwardsfronten. Han tar frisparkar, hörnor och spelar ut hela sitt register. Hans mål mot Inter var en riktig delikatess och Interförsvararna letar fortfarande efter utgången från Stadion. 
Bendtner lade upp för Flaminis mål och gjorde ett själv. Lång och ståtlig så är han väldigt
viktig för Wengers luftsspel och när han väl kommer rätt så kommer det att smälla. Rör sig mer än förväntat och bidrar med mycket bollmottagning och täckning av boll. Ser lovande ut och Bendtner kan vara nöjd med sitt elddop. 

* Det bitvis glänsande snabba spelet
Andra halvleken mot PSG och större delen av matchen mot Inter var en fröjd att skåda. Det var klassisk Va-Va-Voom och Inter-spelarna stod som statyer och bara såg på. Det borde ha varit flera mål, men det snabba fotbollslirandet på Emirates var en skönhet och det var Gunners som stod för det. 

* Nya ansikten i Randall och Gibbs
Kieran Gibbs överraskade på mig. Han var orädd och tog för sig. Hans mål mot Manchester United i FA Youth Cup semifinalen har givit honom råg i ryggen och han tog för sig rejält. Endast en match spelad, så framtiden får utvisa vad han går för. Mark Randall fick återigen lite speltid och gjorde inte bort sig, men ville lite väl mycket och gjorde lite väl enkla misstag. Tyvärr är man dock luttrad och ser inte mycket frantid i Gunners för dessa herrar, trots bara denna lilla speltid. Kanske, kanske kan Gibbs utvecklas, då jag såg en hel del positiva inslag hos honom. Det luktar dock Bentley lång väg om detta. Utlåning och sedermera försäljning.


Negativt
* Yttermittfältsvalet mot PSG
Bristen på ytterspringare när både Walcott och Rosicky är skadade och Hleb går som offensiv spets är markant när man spelar med Flamini och Diaby på kanterna. Visst gör Diaby bitvis mycket bra insatser på kanterna, men tycker fortfarande att han ser lite vilsen ut och Flamini är inte snabb eller irrationell nog för att gå som ytterspringare. Känns som en nödlösning.

* Denilson för vek och defensiv
Denilson är jag fortfarande inte helt nöjd med. Killen har en brasiliansk touch på bollen men känns vek och osäker i passningsspelet. Bollarna går nog rätt oftast, men hur många går framåt? Min kollega Jakob Ruben ringde och sade att han påminde om Graeme Souness. Inget positivt i det. Denilson gör inte bort sig, men han övertygar inte när han väl spelar. Om han skall kunna aktivt slåss om en plats i startelvan så måste han prestera bättre och ta mer plats.

* Chanser som missas
Tyvärr fortsätter mantrat man hade under fjolårssäsongen. Antalet chanser som missas är enormt. Nu vann man till slut båda matcherna och kanske kan man se det positivt att laget skapar chanser, men för helgutta - bolluslingen skall in. 


Analysen är självfallet långt ifrån komplett och man kan hitta små guldkorn här och var, men på det stora hela ett positivt resultat från turneringen och man ser fram emot nästa utmaning. 

Magnus Falk2007-07-30 18:47:00
Author

Fler artiklar om Arsenal