Antalyaspor - Kayserispor
2 - 1

Galen upphämtning gav poäng

Tottenham spelade under måndagskvällen 4-4 mot Aston Villa i en vansinnig match. Bortalaget ledde med 4-1 när halva andra halvleken var spelad, men på stopptid lyckades Younes Kaboul trycka in kvitteringen. Det här var kanske inte den matchutveckling som Tottenham hade tänkt sig, men visst fick Spurs anledning att fira denna 125-årsdag tillslut.

Jermaine Jenas kunde inte spela den här matchen vilket öppnade upp för att både Tom Huddlestone och Didier Zokora skulle få spela från start. Gareth Bale gjorde sin andra raka match som ytterback, efter att tidigare varit yttermittfältare. Ytterbackspositionen är den som Bale själv säger sig föredra, och med Teemu Tainio framför sig får hela laget en mer balanserad struktur. Det enda problemet med taktik och planering är att allt sådant sätts ur spel då Tottenham beträder planen.

Robinson bjöd in Aston Villa i matchen
Tottenham började matchen riktigt bra och det skapades massvis med målchanser. Efter 20 minuter kom utdelningen då Huddlestones hörna nådde Dimitar Berbatovs panna på gränsen till målområdet. Den sett till spelet oväntade, men för alla som känner Spurs högst väntade, kvitteringen skulle dock inte dröja länge. Aston Villa lyfte in en hörna som Paul Robinson lätt skulle plocka ned, men detta förmådde han inte utan istället bjöd han Martin Laursen på kvitteringen.

Tio minuter senare tog bortalaget även ledningen. Denna gång var det domarens tur att ställa till det för Spurs. Assistenten på linjen uppfattade inte att Gabriel Agbonlahor stod offside, utan han tilläts skarva vidare innan Laursen efter flipperspel gjorde sitt andra mål. Innan halvtidsvilan utökade Agbonlahor ledningen till 3-1 efter att en mot en mot Michael Dawson lyckats komma till ett avslut som var otagbart för Robinson.

Otrolig upphämtning
Underläget i halvtid kändes väldigt onödigt. Det här var Spurs match, men ett par olyckliga omständigheter vände på allting. I andra halvlek byttes Jermain Defoe in ganska tidigt, men det var ändå Aston Villa som skulle få nästa mål. En frispark från ganska nära håll sköts av Craig Gardner i Robinsons hörn. Det känns som att vi har hört de svenska fotbollsexperterna tjata ganska länge nu om att en målvakt aldrig ska hoppa snett in bakom muren i samma stund som frisparken slås, eftersom han då inte har en chans att rädda i sitt eget hörn. Detta var hur som helst vad Robinson gjorde, och givetvis blev det mål.

Underläge 1-4 borde innebära att matchen är slut. Men när Pascal Chimbonda placerade in en stolpretur fick matchen liv igen. Halva andra halvleken återstod att spela, och Tottenham satsade allt framåt. Mycket duktige Bale spelade snarare ytteranfallare än ytterback, och Didier Zokora fick flera gånger göra direkt avgörande försvarsinsatser sedan hela backlinjen försvunnit på offensiven. Med tio minuter kvar bjöds Tottenham in ytterligare i matchen. Marlon Harewood utövade försvarsspel som en anfallare brukar kunna agera i eget straffområde, och maken till onödig straffspark får man leta efter. Keane rullade sedan säkert in bollen från elva meter, och nu var det bara ett mål kvar till poäng.

Kvitteringen skulle även komma, då Kaboul dundrade in en boll på stopptid. Tottenham hade etablerat stort tryck de sista minuterna, och när bollen studsade runt via en till synes offsidestående Defoe hamnade samma assisterande domare som vid Aston Villas andra mål på nytt i fokus. Målet godkändes dock, och White Hart Lane exploderade.

Vändningen mycket värd
Om Tottenham ska fira 125 år på något sätt kanske det är lika bra att göra det så här. Det var en galen kväll, och det är möjligt att vändningen kommer vara mer värd än de tre poäng som man hade kunnat få via en ordinär vinst med 2-1. Även om en poäng kanske inte är mycket att hurra över så fick vi uppleva något som kan få klubben i ett annat mentalt läge. Ingenting är längre omöjligt. Visst måste en poäng som denna firas.