StartenglandPremier LeagueArsenal Football ClubThe Guardian ställer frågor - Usmanov svarar

The Guardian ställer frågor - Usmanov svarar

Vi sammanfattar en artikel om Usmanov

Efter kollegan Broströms alldeles ypperliga "Dagens"-beskrivning, så tänkte jag lägga lite extra krut på Alisher Usmanovs svar till The Guardian. För övrigt kändes kalaset som Oscar var på väldigt trevligt. En av de flickorna han kramade var faktiskt undertecknad- utklädd till tyska. Tror herr Broström sover lite sämre nu. Wet dreams-no more. Det måste ha varit som att krama klassiska kulstöterskan Astrid Kumbernuss.

Nu skall vi ta oss an The Guardians intervju med Usmanov, som vi lägger under rubriken "Det är fult att ljuga". Tur att han inte spelade Pinocchio i en gammal uzbekisk skolpjäs, då hade man haft nog med trä för att bygga upp en liten stad. Usmanov untervjuades av Ian Cobain( Kurts bror?) och även fast den senare uppnådde Nirvana på sitt sätt, så framgår inte Ians reaktioner, ty frågorna e-mailades och sent om sider kom svaren tillbaka. Orsakerna till mailbombningen är naturligtvis att förstå hans intresse i Gunners, att bemöta Mr Craig Murrays anklagelser om vad som hänt i Uzbekistan och för att få en uppfattning om vad denne före detta fäktningsmästare är för en knicke-dick. Som fäktningsmästare har han lärt sig att värja för frågor i alla fall. Så långt är klart.

Hela intervjun finns på länken, och nedanföljer en sammanfattning av det viktigaste.

Den fryntlige Alisher inleder frågeställningen med att medge att han har en stor egendom i Surrey(strax sydväst om London), vilken han högaktar och sätter stort värde på. Uzbeken fortsätter med at berätta att han faktiskt är gammal fäktare och fäktades med sabel och i Uzbekistans landslag en gång i tiden. (Skulle vilja se den fäktdräkten- gissar på ett klassiskt 12-mannatält)

Sedan kommer frågorna om Gunners och jag blir mycket misstänksam när han inleder med "It is well documented that I am a life-long football fan." Vem fan börjar med ett sådant svep om det inte är något fuffens med i bilden. Hursomhelst, så gillar han brittisk fotboll sedan 1966, men började hålla på Gunners för åtta år sedan. Framför allt Wengers fotboll spelade in. Sedan manövrerar usmanov sig iväg från frågan att han eventuellt såg möjligheter att investera i Spurs eller ManU. (Att han gillar brittisk fotboll sedan 1966 kan komma av att Tofik Bahramov var domaren som dömde in Hurst 3-2 mål. Bahramov var ryss)

Sedan kliver vi från sporten och går in i politiken. Moskva är hans hem och kommer så att förbi. Han känner Vladimir Putin och är stolt över hans ledarskap. Han är sedan också stolt över att han köpte cellisten Mstislav Rostropovitj konstsamling på Sotheby's i London och återbringade den till Ryssland, där den hör hemma. Han var för övrigt en stor beundrare av den unike cellisten Rostropovitj skall sägas.

Till Uzbekistan. Mycket prat om presidenter och politik. Han har inga som helst kontakter med president Islan Karimov i Uzbekistan, eller för den delen inte med dennes dotter Gulnora Karimova. (Trodde Gulnora var en blomma, fast kan blandat ihop det med Gullviva) Han ser inga som helst möjligheter att han blandar sig i politiken framöver. Denna frågeställning kommer också upp när man frågar honom om hans inblandning i GazProm, där man har starka kopplingar till Uzbekistan och trots att det verkar vara ganska uppenbart att staten i Uzbekistan har varit inblandat i olika "deals", så blånekar Usmanov om kontakter med presidenten Karimov eller hans dotter.

Hur var det då med de där brotten som Usmanov var anklagade för? Nu anar jag en liten Pinocchio här, men vad ver jag om uzbekisk historia? Usmanov menar att alla anklagelserna var falska och till och med högsta domstolen i Uzbekistan(hör och häpna) har slagit fast att" the alleged crimes NEVER TOOK PLACE." Han släpptes fri på grund av att det inte fanns någon grund för anklagelserna. Sedan vill han bara skicka in att: "By the way, according to the local law, any references to my name in relation to the trumped up charges is considered an offence. " Varefter han sveper mot brittisk media, typ Sunday Times och Thomas Wise (MEP), som anklagat honom för att vara ogin. "I have never met this person, and I suspect he doesn't know me very well either. I think he is either a victim of somebody's deceptive misinformation or he believes all Russian businessmen are inherently criminals. " (Hur kan det komma sig?)

En annan anklagelse är att han via ryska fredskommittén jobbat med KGB och det är naturligtvis inte heller sanning. Usmanov menar att de frågor som ställes bottnar i någon form av desinformation. Han infrågasätter vidare frågeställningen: "I do wonder about the thought process which makes you think that a person who spent 6 years in prison after a framed-up case by the KGB, has any relation to KGB. The answer to each and every question like this is simple: I have never been a KGB member. "

Diskussionen fortsätter om Usmanovs liv i fängelse och varför han blivit frisläppt och det innehåller bland annat frågor om han inte var anklagad för våldtäkt också. Jojo. Vidare kommer insinueringar om att han var inblandad i journalisten Safronovs död, som föll från sin balkong efter att ha varit ute och handlat. Men Usmanov nekar naturligtvis här också. Hans kontakter till en viss Gafur Rakhimov, som är känd inom maffian i Uzbekistan, är också uppe på tapeten, men Usmanov menar att han var en vän till familjen endast. Sedan fortsätter det med kontakter med Archangel Diamond Corporation, vilken anklagar Usmanov för bedrägeri, utpressning och att köpa aktier till ett lågt pris i en s,k insideraffär. "The information you have is incorrect. A part of the stake was bought from financial institutions, on the secondary market, after the initial public auction. Part of the shares was acquired from employees (as opposed to "shares which were supposed to go to employees") at a price which was clearly satisfactory for them, and which was a hundred times higher than the price they paid initially to get the shares. I stand by the statement. In life allegations and facts are rarely the same. ", svarar Usmanov.

Avslutningsvis medger Usmanov att han känner folk i gamla KGB, men menar samtidigt att detta kan väl inte vara kriminellt och som avslutning på hela intervjun säger uzbeken och Jabba-the-Hut lookalike"It is sad that people choose to treat and propagate statements as facts when there is no truth or evidence to support any of them. If you have something or if there is something for me to answer then I will.

You must decide whether you are happy to spin someone else's false statements as if they are the truth and whether you have done everything in your powers to actually check the veracity of the claims."

Det är naturligtvis upp till var och en att bilda sig en uppfattning om vad herr Usmanov är för en jycke, men nog verkar det finnas en hel del oegentligheter i bagaget, som gör att man höjer ett och annat ögonbryn. Kanske är allting fabricerat och Usmanov är en myspappa eller också är detta djävulens sändebud som kommit för att sätta klorna i det stoltaste vi vet. Framtiden får utvisa.

Källa: The Guardian