Inför: Blackburn - West Ham
En bortamatch mot stentuffa - ibland fula – Blackburn, långt upp i norra England, borde vara en mardröm. Istället ser vi Hammers fram emot matchen med glädje. Ni minns väl förra årets möte?
West Ham var nedslagna, uträknade och halvvägs till bårhuset (Läskligan). Efter 0-4(!!) borta mot Charlton och det fantastiskt bitterljuva 3-4 hemma mot Tottenham såg det ut att vara klart – Premier League skulle få klara sig utan West Ham säsongen 2007/2008.
Så åkte laget till norra England. Där vände allt.
All skit, all otur, alla dåliga domslut som gått emot West Ham dittills på säsongen betalades nu igen. Carlos Tevez räddade Bobby Zamoras skott på mållinjen – domaren dömde mål. När vi sedan också fick en lättvindig straff var trepoängaren i hamn. Det var starten på den makalösa comebacken, där laget vann sju av sina nio sista matcher och klarade sig kvar i högsta ligan. Nu är det historia och vi ser framåt, men faktum är att förra årets möte ändå har betydelse för oss fans.
När vi ser tillbaka på förra årets kaos och känslorna kring motsvarande möte då blir detta rena semestern. En lugn tillvaro i mitten på tabellen är liksom svårt att vara missnöjd med sett till paniken man kände vid den här tiden 2006.
Dessutom börjar skadorna försvinna, en efter en. Ljungberg och Parker verkar vara tillbaka i full kraft, liksom Dean Ashton, som enligt vissa kanske lagt på sig lite för mycket av den varan och ser aningen tung ut. Julien Faubert är också tillbaka i träning, liksom Bobby Zamora, vars knä slutligen verkar ha slutat svullna upp. James Collin, Mark Noble och Lee Bowyer är också tillbaka i konkurrensen kring truppen. Ferdinand är snart där.
Enda orosmolnet är att Craig Bellamys mag/ljumskproblem verkar vara ihärdiga. Men det kan vi vifta bort för en sekund – vi har trots allt goda ersättare nu för tiden.
Om man ska gå efter Curbishleys kommentarer inför matchen mot Blackburn så får vi se ett innermittfält med Hayden Mullins och Scott Parker. Något som kanske är naturligt, eftersom Hayden Mullins varit strålande i år och Parker naturligtvis är klass, men jag vill ändå ge Mark Noble fortsatt förtroende. I mina ögon har han varit en av säsongens absoluta toppar. Låt oss hoppas att Noble knyter näven och bryter sig in i laget snart – han har visat förut att han är villig att jobba tålmodigt för en plats.
Annars fortsätter vi förstås med den strålande femmannalinjen i försvaret. Green är bäst i ligan just nu och mittbackarna raderade ut Drogba helt senast. Lucas Neill är förstås given och McCartney har anpassat sitt spel mycket bra, speciellt tillsammans med Etherington.
Mittfältet är som alltid klurigast, men innermittfältet blir nog som sagt Mullins/Parker. På kanterna skulle jag gissa på Ljungberg/Solano, men det kan lika gärna bli Ethers/Bowyer eller någon annan lösning. På topp hoppas jag verkligen att Curbs tar sitt förnuft till fånga och låter Ashton spela med Carlton Cole. Visserligen har Boa Morte varit bra som släpande anfallare, men nu är det dags att på allvar få in Deano – halva säsongen har snart gått.
Vid en kort blick på Blackburn kan man konstatera att man till matchen mot West Ham saknar sin kanske mest kreativa spelare, David Bentley, som dessutom gjorde två mål mot Newcastle senast. Bentley är avstängd och kan därför inte kombinera med vad kanske är Blackburns bästa spelare – Roque Santa Cruz.
Paraguayanen kom till Bayern München som 17-årig supertalang men stannade av på grund av efterhängsna knäskador och broderns tragiska bortgång vid en bilolycka. Sedan han kom till Premier League har han återigen visat varför Bayern betalade 50 miljoner för en pojkspoling. Han är en av ligans bästa avslutare och en smart bollmottagare.
Ser West Ham-försvaret till att låsa Santa Cruz är mycket vunnet, då återstår ”bara” Benni McCarthys kvickhet…
Come on you Irons!
