- -
Defoe och Ireland fixade Spurs seger
Spelmässigt var mötet mellan Tottenham och Man City ingen höjdarmatch, men det spelar ingen roll eftersom Spurs lyckades med det absolut viktigaste – att vinna matchen och därmed ta tre mycket betydelsefulla poäng.
Hemmalaget kom till spel med ett väntat lag så när på den eventuella överraskningen att Younes Kaboul var tillbaka som mittback efter ett par matchers bänkning. Fransmannens comeback gjorde att vikarien Didier Zokora var tillbaka på sin vanliga plats som mittfältare.
Tråkig och händelsefattig första halvlek
Det var inte direkt någon sprudlande inledning av matchen och det skapades knappt någon riktigt bra chans under hela halvleken. Visst, Darren Bent kom tidigt i matchen fri mot City-keepern, men misslyckades att få bollen förbi och hade visserligen sedan även ett meningslöst skott från usel vinkel utanför målet, men bortsett från de två halvlägena var det väldigt tunnsått med chanser.
Omdiskuterat ledningsmål
Strax innan pausvilan kom emellertid läget som gjorde att matchen fick lite liv. Dimitar Berbatov hade lekstuga med ett par City-försvarare innan han kapades till vänster om straffområdet, vilket ledde till att Spurs fick en frispark i ett bra läge. Jermaine Jenas slog frisparken in mot målområdet där Berbatov fanns mystiskt omarkerad. Bulgaren skarvade bollen elegant in mot målet där Pascal Chimbonda på något vis lyckades få in bollen bakom Andreas Isaksson. Målet ledde till stora protester från City-spelarna då det dels kan tyckas som att Chimbonda befann sig i en offsideposition och dels som att han faktiskt gjorde mål med armen. TV-bilderna ger inga självklara svar på om något regelbrott inträffade eller ej så jag nöjer mig med att konstatera att det var skönt att Spurs för en gångs skull har marginalerna på sin sida. Tottenhams mål var det sista som hände innan domaren blåste av för vila.
Kvittering efter slarvig markering
Andra halvleken var aningen bättre och mer intressant att skåda eftersom Man City i och med Spurs mål blev tvungna att lämna sina skyttegravar för att kunna få till en kvittering. Sven-Göran Eriksson gjorde ett ganska tidigt byte när han i den 58 minuten slängde in italienaren Rolando Bianchi på topp. Bytet av Sean Penn-kopian visade sig vara lyckosamt då Bianchi bara hann vara inne tre minuter innan han knoppade in 1-1 på en fast situation. Det var på Martin Petrovs hörna som den markerande Bent blev alldeles för bollstirrande, vilket gjorde att Bianchi kunde gå upp ohotad och nicka bollen tämligen enkelt i mål. Vissa hävdar att man inte kan begära så mycket av en försvarande anfallare på defensiva hörnor, men jag tycker att det är snicksnack och att Bent borde ha gjort betydligt bättre ifrån sig på den situationen.
Irelands utvisning avgörande?
Efter kvitteringen började matchen allt mer kännas som de flesta matcherna denna säsong när Tottenham har tappat en ledning och i slutändan mist två eller alla tre poäng. Känslan blev allt starkare när Jenas brände ett bra läge genom att avsluta med en bredsida när en vrist nog hade varit att föredra. En viss energikick kom dock i form av Jermain Defoe som byttes in mot Darren Bent i den 78 minuten, ett byte som för min del gärna hade fått ske tidigare. Ett par minuter senare avgjordes också matchen när först bortalagets Stephen Ireland fick hjärnsläpp och drog på sig en utvisning varpå Tottenham minuten senare genom Defoe återigen kunde ta ledningen.
Fint förarbete till förlösande mål
Förarbetet fram till målet stod vänsteryttern Steed Malbranque för när han på ett snyggt och effektivt sätt passerade sin försvarare och slog ett inspel in mot målet. Passningen blev aningen missriktad vilket gjorde att bollen gick i stolpen istället för att hamna vid någon medspelares fötter. Returen hamnade mitt ut i banan där Defoe påpassligt befann sig och distinkt kunde skjuta in dagens andra Spursmål. Glädjen efter målet var väldigt stor bland hemmaspelarna och Defoe firade som vanligt genom att dra på sig en varning. Denna gång lyckades Spurs försvara sin ledning bra och det blev aldrig riktigt farligt nere vid eget mål innan domaren efter fyra minuters tillägg blåste av matchen.
En vinst är en vinst är en vinst…
Segern var såklart oerhört skön och i slutändan är det ju faktiskt poängen som räknas, inte hur de skrapas ihop. Därför kan man som Spursfan känna sig nöjd trots att det inte så jättebra ut vare sig offensivt eller defensivt. Matchens lirare denna eftermiddag anser jag att Malbranque var eftersom han var bra offensivt men framför allt gjorde ett jättejobb hemåt där han vann flera bollar. Även Zokora och Berbatov stod för bra insatser och är värda ett omnämnande. Åt andra hållet gjorde Bent knappast någon höjdarmatch och jag tycker att det nu måste vara dags för Defoe att få chansen från start nästa gång.
