Halvtid i ligan – hur har Derbyspelarna skött sig?
Jumboplatsen till trots - kan någon spelare få godkänt?
19 matcher i ligan är spelade och lika många återstår. Det känns därför lämpligt att sätta betyg på de spelare som Billy Davies och Paul Jewell använt sig av under säsongen.
Vi som regelbundet följer Derby County kan se spelare på olika sätt. Vi poängterar olika för- och nackdelar hos spelare. Det ena behöver inte var mer rätt eller fel än det andra. I denna artikel tänkte jag gå igenom spelare efter spelare och poängtera deras förtjänster och brister så som jag ser det. Vilka har överraskat? Vilka har underpresterat?
En spelare måste ha deltagit i minst fem matcher för att betygsättas. Om nedanstående betyg satts enbart i relation till andra spelare i Premier League skulle de flesta bli underkända och det vore möjligen lite enahanda läsning. Jag har därför låtit mina betyg delvis relateras till förra säsongens prestationer också.
Betygsskala
5 – Mycket bra
4 – Bra
3 – Godkänd
2 – Underkänd
1 – Usel
Målvakter
Stephen Bywater – 4
18 matcher från start
Bywater har gjort vad som kan begäras av honom. Förra säsongen agerade han stundtals ganska tveksamt men han har vuxit med uppgiften och ställs ju allt som oftast.under matcherna på prov.
Lewis Price har spelat för få matcher för att betygsättas
Försvarare
Claude Davis – 4
15 matcher från start
Av nyförvärven som skulle tillföra truppen någonting för att klara av Premier Leaguespel så är Davis, tillsammans med Miller, den ende som verkligen gjort så. Visserligen drabbas han en eller två gånger per match av kortslutning när han ska agera men han uppväger detta genom att mestadels vinna de dueller han ger sig in i. Är så pass snabb och teknisk också att det känns bra att ha honom i laget.
Andy Griffin – 1
13 matcher från start plus 2 inhopp
Det är inte ofta man gläds åt att en spelare i ens favoritlag drabbas av skada men jag erkänner att jag i Griffins fall gjorde det! Det är för mej en gåta att både Billy Davies och, tydligen, Paul Jewell ser honom som ett seriöst alternativ att använda sej av. Visserligen har han de senaste två månaderna börjat ta för sej lite men då jämför jag med en nivå som för Griffins del i inledningen av säsongen var på pojklagsfotbollsnivå.
Ofta sen in i situationer, verkar ofta förvånad över att någonting händer omkring honom eller att han får bollen och håller ett sådant avstånd till sina motståndare att de ges all tid i världen att vända upp och sätta fart. Rätt och slätt obegripligt att han medverkat i 15 matcher…
Dean Leacock – 3
12 matcher från start plus 2 inhopp
Inledningsvis var Leacock uppenbarligen rankad som 4:e mittback men det tyckte jag var en märklig bedömning. Enligt mej så både var och är han klart bättre än Todd och Moore genom sin rörlighet och relativa säkerhet med bollen.
Jay McEveley – 3
12 matcher från start plus 6 inhopp
Gör alltför ofta kostsamma blunders under matcherna för att man ska kunna vara riktigt nöjd med honom men han får trots allt godkänt. Detta betyg grundar sej på kvaliteter som hans offensiva kapacitet, snabbhet och tuffhet.
Hans insats mot Liverpool i veckan säger egentligen allt om honom: flera bra tacklingar, varav någon i sista sekunden just när mål skulle antecknas för Liverpool, ofta deltagande i anfallen och som pricken över i:et dessutom ett mål! Så, i 90:e minuten kommer situationen då man är mindre nöjd med honom. Ja, ni vet alla vad jag menar…
Tyrone Mears – 4
14 matcher från start plus 1 inhopp
Säsongen stora positiva överraskning! Han värvades för ett år sedan och rosade inte marknaden i The Championship. Under sommaren genomgick uppenbarligen Mears en metamorfos som gör att han är en av de tre bästa Derbyspelarna vi sett under säsongen.
Snabb är han och det händer något när bollen är i hans närhet oavsett om vi pratar defensiva eller offensiva insatser. Det enda märkliga är att Davies ratade honom i november månad, men det var i mitt tycke ett märkligt sätt att förändra något i laget. Paul Jewell tycks ha återinsatt honom i startelvan, låt oss hoppas att Mears fortsätter säsongen så som han inledde den. Skulle så vara fallet är han en stark kandidat till Player of the Year-utmärkelsen.
Darren Moore – 2
13 matcher från start plus 2 inhopp
Han är stor och stark. Se där Moores goda fotbollsegenskaper. Resten ska vi kanske helst förbigå med tystnad, det räcker med att långsamhet, usel teknik och bristande spelförståelse nämns så har läsare av dessa rader som eventuellt inte sett honom i aktion några ord på vägen...
Andy Todd - 2
8 matcher från start plus 7 inhopp
För att Andy Todds brister ska döljas måste han bredvid sej på mittbacken ha en snabb spelare. Tyvärr är det tveksamt om Davis eller Leacock är tillräckligt snabba för att kompensera Todds tröghet. Tuffhet, erfarenhet och, faktiskt, spelförståelse, besitter Todd tillräckligt av men jag tror vi kan enas om att han hittills inte gjort mycket positivt väsen omkring sej på planen i staden där han växte upp.
Mo Camara (1 match), Marc Edworthy (1), Michael Johnson (1) har spelat för få matcher för att betygsättas
Mittfältare
Giles Barnes – 3
9 matcher från start plus 4 inhopp – 1 mål
Det är lite irriterande att se Barnes på planen denna säsongen. För faktum är att denne talangfulla yngling inte riktigt fått det att stämma ännu. Han erkänner det själv i intervjuer också. Han säger att han är långt ifrån sin egentliga kapacitet, möjligen beroende på att han valsat runt på olika positioner, ofta 3-4 stycken under en och samma match under Davies styre. Dock, har han inte sett lite bättre ut på sistone? Låt oss hoppas att hans snabbhet, teknik och konstruktivitet låter höra tala om sej under halvan av säsongen!
Craig Fagan - 2
10 matcher från start plus 3 inhopp
Omdömet från förra säsongen står sig i stort sett även nu; det ser ut som om det händer saker när han är involverad i en spelsekvens men det är förbluffande ofta som motståndarna står som segrare i duellerna. Jag har sällan sett en spelare som så ofta är i närheten av bollen men som så sällan är i kontroll av den. Mycket märkligt...
Benny Feilhaber - 2
1 match från start plus 5 inhopp
Har hittills inte övertygat. Verkar okomfortabel, ja kanske till och med nervös, på plan. Missar förbluffande ofta när han försöker sig på tämligen enkla saker, som t ex en frispark eller en hörna. I spelsekvenser har han inte heller visat sig mogen Premier League me okej, han är bara 22 år så kanske ligger det bästa av honom i Derbytröjan framför honom. Tyvärr har vi väl dock inte tid att vänta på detta...
Eddie Lewis – 2
1 match från start plus 5 inhopp
Tja, vad ska man säga? Gubben gör så gott han kan men räckte han inte till på denna nivån när han spelade i Fulham för fem år sedan så är iallafall inte jag inställd på att han ska göra det nu heller. Gör inte direkt bort sej, men det händer för lite positivt om honom för att han ska få godkänt.
Matt Oakley – 4
17 matcher från start – 2 mål
En viktig dynamo på mittfältet. Rör sej med lätthet över hela planen och är ofta involverad, både offensivt och defensivt, där det händer något. Hyfsad passningsspelare och näst bäste målgörare i laget (jo, jag vet att det är på en modest nivå...)
Stephen Pearson – 3
18 matcher från start
Jag nödgas ge Pearson ett betyg som påminner om Barnes´. Det känns som om skotten vill lite mer än vad han för närvarande klarar av. Skulle må bra av att göra det lite enklare för sig även om hans genombrott och svåra genomskärare förstås är härliga att se när de väl lyckas. Är en enorm pådrivare på mittfältet och har en järnfysik som gör att han med liv och lust deltar i både offensiven och defensiven tills slutsignalen ljuder.
Gary Teale – 2
8 matcher från start plus 7 inhopp
I somras trodde jag att denne vindsnabbe skotte skulle spela en ledande roll i laget, framförallt genom att iscensätta den ena kontringen efter den andra. Stundtals ser han också riktigt duktig ut. Har dock svårt att lyckas tillräckligt ofta under en match för att få godkänt. Blir ganska ofta av med bollen och kan vara lite osynlig men jag är den förste att lyfta honom till ett omdöme som heter godkänt om han lyfter sej ett litet snäpp...
David Jones (3+1), Bob Malcolm (1) har spelat för få matcher för att betygsättas
Anfallare
Robbie Earnshaw - 2
2 matcher från start plus 10 inhopp
Det är inte många minuter vi har fått se klubbens rekordvärvning spela. En koll på matchstatistiken ger vid handen att han medverkat i 363 minuter hittills i ligan. På hans målkonto står siffran noll. Ja, jag skulle vilja säga att nollan närmast är huggen i sten för han är inte ens nära att göra mål när han väl är på plan. Tyvärr.
Steve Howard - 2
13 matcher från start plus 6 inhopp – 1 mål
Det smärtar att bara ge Howard en 2:a i betyg. Han gjorde så bra ifån sig förra säsongen och det är lite av en ovanlig framgångssaga att göra debut i högsta ligan vid 31 års ålder efter att merparten av karriären spelat i 3:e och 4:e divisionen. En framgångssaga som jag gärna skulle se fortsatte ett eller två år till.
Men ändå, det går inte att ge högre betyg än så här. Att hans tempo skulle vara för lågt för Premier Leaguespel kunde vem som helst räkna ut men att han dessutom skulle få problem med timingen och målsinnet var överraskande. Förra säsongen hade han förvisso fler målchanser att förvalta men faktum kvarstår: Howard borde ha gjort några mål förutom det enda han hittills mäktat med, så pass många kvalificerade chanser har han haft.
Kenny Miller - 3
13 matcher från start – 3 mål
Celticförvärvet kämpar och sliter och är helt klart klubbens bäste anfallare. Han är inte bara framfusig i straffområdet utan vill gärna, åtminstone om bollen är på motståndarnas planhalva, också delta i speluppbyggnaden och gör det ganska bra! Vi får hoppas att hans många gånger tröstlösa krigande i anfallslinjen då och då resulterar i mål så att han inte tröttnar.
