Kämpaseger för Spurs på bortaplan
Det var inte snyggt, men det är av mindre betydelse när matchen slutade med seger. Matchvinnare blev, i Dimitar Berbatovs frånvaro, Robbie Keane som satte vinstmålet efter dryga kvarten. Det mest spännande som annars hände var att unge walesaren Chris Gunter fick debutera i liljevitt.
Precis som jag förutspådde inför matchen valde Juande Ramos att vila ett par viktiga spelare för framtida äventyr. Stjärntrion Dimitar Berbatov, Ledley King och Aaron Lennon sparades alla och in kom Jermain Defoe, Younes Kaboul och Teemu Tainio i deras ställe. Dessutom fick nyförvärvet Chris Gunter chansen som vänsterback på Young Pyo-Lees bekostnad. Resterande sju spelare i startelvan måste nog alla räknas som ordinarie. Även om Tainio inte direkt är min favoritspelare måste jag erkänna att valet av honom som högermittfältare var klokt då han är betydligt bättre på att riva och slita än vad Lennon är.
Mål på hörna… för Tottenham!
Matchen inleddes bra av hemmalaget Reading som fixade en hörna redan efter 20 sekunder. Hörnan som slogs av den luriga vänsterbacken Nicky Shorey ledde emellertid inte till några större problem för Spurs försvaret utan kunde rensas av mittback Kaboul. Efter denna spännande start tog sig dock bortalaget omgående sig in i matchen och skapa sig ett par hörnor. De två första av Jermaine Jenas hörnor resulterade inte i något mål, men det gjorde den tredje som slogs i den 14 minuten. Jenas inåtskruvade hörna nådde Kaboul vid den bortre stolpen som nickade bollen mot mål, men inte bättre än att målvakten Adam Frederici kunde tippa bollen i ribban. Bollen studsade ut och på returen höll sig Robbie Keane påpassligt framme och satte ledningsmålet. Några fler riktigt farliga chanser skapades sedan inte under första halvlek, utan istället var det mer ett ställningskrig med inslag av hörnor för båda lagen.
En riktigt engelsk match
Om det första halvleken inte var någon höjdare var den andra knappast heller speciellt festlig. Precis som tidigare skapades de enda chansliknande lägena nästan uteslutande av hörnor, vilka alla blev fruktlösa. Matchen, som alltmer artade sig som en klassisk engelsk grismatch, rullade på och båda lagen hade förtvivlat svårt att bjuda publiken av det som gemene man kallar ”rolig fotboll”. Tacklingar som resulterade i frispark, några byten, några hörnor, något gult kort och något ofarligt skott kan man sammanfatta större delen av den andra halvleken med. Åtminstone fram till den 83 minuten då det började hända lite grejer.
Smånervös avslutning
Ledda av den inbytte irländaren Stephen Hunt skapade sig hemmalaget en farlig dubbelchans som så när slutade med ett kvitteringsmål. Hunt själv var först ut med ett skott i Radek Cernys ribba, och sekunderna senare var Simon Cox framme med skallen och nickade till ett avslut som Cerny kunde knipa. Tyvärr för The Royals del lyckades de inte följa upp dessa chanser, utan matchen återgick ännu en gång till att bli en relativt händelsefattig tillställning. Kampen närmade sig sitt slut, men innan domaren satte pipan i munnen för sista gången denna tisdagskväll hann de två lagen skapa sig varsin chans. Först ut var bortalagets belgiskfödda ytter Steed Malbranque farten med ett skott i ribban och strax innan slutsignalen var Kalifa Cisse framme med en nick som även den räddades av Cerny.
United nästa
Tottenham tog ikväll en inte alltför vacker men ändå på sitt sätt viktiga seger. Det viktigaste med segern anser jag vara att den negativa trenden med fyra matcher utan vinst bröts. Samtidigt är det ju även roligt att Spurs spelar sig vidare i FA-cupen och nu får den stora utmaningen att möta ett formtoppat Manchester United om någon vecka. Smolket i glädjebägaren är att Younes Kaboul, när han för en gångs skull gör en riktigt bra match, skadar sig och tvingas utgå. Förhoppningsvis är skadan inte allvarlig för Spurs behöver verkligen alla backar som går att frambringa.
Tottenhams uppställning
Keane - Defoe (Lennon)
Malbranque – Prince-Boateng (O'Hara) – Jenas - Tainio
Gunter - Kaboul (Stalteri) - Dawson - Chimbonda
Cerny
