"It's now or ever"
Elvis Presley måste ha haft kvällens möte mellan Owls och Coventry i åtanke när han spelade in sin odödliga låt. Båda lagen har kniven på strupen i nedflyttningskampen. Wednesday i än högre grad, trea från slutet som laget är. Den här matchen har också varit förbannad. Det är nu tredje försöket att spela matchen. Två gånger tidigare har vädergudarna inte varit nådiga. Låt oss därför hoppas på dubbel nåd i afton. Både match och vinst.
Klicka på länken nedan för att ha Elvis i bakgrunden när du läser bakgrunden till matchen.
www.youtube.com/watch?v=r4p9USIZ8y0&feature=related
Detta är matchen som mycket väl kan avgöra bottenstriden. Efter krysset mot Stoke (Som mycket väl kan bli en förlust om Wednesday döms med poäng avdrag) Så är detta en måste match.
Tabellen ser ut som följande:
18 Coventry 40 13 9 18 42-53 48
19 Leicester 41 11 14 16 39-38 47
20 Barnsley 40 11 13 16 43-57 46
21 Southampton 41 11 13 17 49-67 46
------------------------------------------------------
22 Sheff Wed 39 12 9 18 41-46 45
23 Scunthorpe 41 9 11 21 38-61 38
24 Colchester 41 6 15 20 55-76 33
Wednesday har en match mindre spelad än både Coventry och Barnsley och två mer än Southampton och Leicester. Så en vinst idag gör att man hoppar över strecket och fortfarande har en mindre spelad. Men såhär på slutet av säsongen så tror jag det är en nackdel att ha mindre spelade matcher då pressen bara stiger för varje match.
Det är nu Wednesday måste ta sig i kragen och visa att man ska spela kvar i The Championship.
Förutom tjatet om att Wednesday använde sig av förmånga lånespelare (Läs artikeln på vår sida) så drabbas Wednesday av en ny skada på nyckelspelare. Marcus Tudgay genomgick i veckan en operation i knät vilket för att han med största sannolikhet missar resten av säsongen.
Coventry tog tre poäng mot Plymouth och kommer inte rulla över och blotta strupen. Man har medvind och kommer slita för tre poäng.
Lagen
Wednesday.
Brian Laws kommer vara utan Enoch Showumni som åker hem till Bristol efter en katastrofal lånperiod. Inte ens undertecknad kan försvara honom, han har varit usel.
Högerbacken Richard Hinds är tveksam till spel efter att han lämnade planen efter bara 14 minuter senast mot Stoke.
Steve Watson ligger närmast till hands för att ta över efter Hinds.
I övrigt har Mr Laws samma trupp att tillgå.
Coventry
Leon Best är avstängd och missar matchen. Vilket inte skadar då ex-Wednesday spelare har en tendens att göra mål på oss.
Coventry säger att Doyle och Hughes kommer spela trots skador. Vilket visar hur mycket matchen betyder.
Analys:
Brian Laws säger det bäst när han till Wednesdays officiella hemsida säger:
"Det finns ingen större match" och fortsätter:
"Om vi vinner så går vi förbi dom och tar in fyra placeringar så det är av stor betydelse. Den här matchen är lika viktig för oss som för dom fem klubbarna runtomkring oss som kommer titta på matchen på tisdag"
Det säger allt. Den här matchen kommer förmodligen vara avgörande i slutet av säsongen. Det är här hjältar och syndare föds.
Wednesday är numer tuffa att möta, svåra att slå.
Men offensivt så är man inte lika kaxiga.
Mifsud börjar göra mål igen vilket för Coventry livsfarliga frammåt. Jag har sagt varje gång vi ska möta dom nu i två säsonger, han är deras största hot.
Klarar Beevers och Wood att spela lika imponerande ikväll igen?
Hur länge får vi behålla Beevers? Och Wood måste se lockande ut för andra klubbar med.
Nyckeln till seger?
Jag måste välja våra yttrar idag. Wade Small har verkligen spelat upp sig och visar att han inte bara är snabb. Han var kanske bäst på plan mot Stoke och Franck Songo´o är för bra för att spela i Wednesday. Det gör ont att säga det, men så är det.
Up The Owls
/Sergej Odström
SPELARKONTAKTER LAGEN EMELLAN
Leon Best är en spelare i Coventry som varit på lån hos Wednesday. Säsongen 2005/06 blev lånades Best in från Southampton och det blev 5 matcher från start och 8 inhopp och Leon gjorde 2 mål.
Hos Wednesday finns för närvarande ingen som spelat för Coventry City.
Genom åren har bland andra dessa figurerat hos både de himmelsblå och ugglorna. Wilf Smith, Gary Bannister, Andy Blair, Steve Whitton, Carlton Palmer, Roland Nilsson, Andy Pearce, Peter Atherton, Trond Egil Soltvedt, Kevin Gallagher, Paul Heald, David Burrows.
STATISTIK
Det är 50% chans att det blir seger. Wednesday har ett rejält grepp över Coventry hemma på Hillsborough. Senast blev det 2-1 den 21 april i år. Tudgay och Maclean målskyttar.
I Coventry är det däremot inte ofta Owls tar med sig segern hem. Bara 8 segrar på 37 försök skrämmer inte hemmalaget. Senast blev 0-0 den 15/4 För att hitta en seger får vi gå tillbaka till den 21/10 1995 då Wednesday gjorde matchens enda mål.
Första mötet lagen emellan var i Fa-Cupen den 14 januari 1911 då The Wednesday förlorade med 1-2 hemma. Första mötet i ligan var 1920 då det blev seger både borta och hemma i division 2. 25/9 The Wednesday 3 - 0 Coventry City, 2/10 Coventry City 2 - 3 The Wednesday
Totalt
77 27 21 29 102- 111
Hillsborough
38 19 12 7 69 - 42
Coventry
39 8 9 22 32 - 69
HISTORIA
Coventry skulle lika gärna kunna vara en cykelklubb eftersom det var arbetarna på Singers cykelfabrik som grundade laget 1883. Singers FC hette klubben fram till 1898 då nuvarande namn antogs, Coventry City.
Tre arenor har använts genom ren Dowells Field, Binley Road 1883-87 Stoke Road 1887-99 Highfield Road 1899-
Laget spelade till en början i Birmingham League för att 1908 gå med i Southern League. Där främsta meriten var att 1910 nå kvartsfinal i FA-Cupen. Efter första världskriget var det ligadebut, invalda i division 2. Deras första säsong 1919/20 var en katastrof. Första matchen hemma mot Tottenham Hotspurs förlorades med 5-0 och vann inte en match fram till juldagen. De lyckades dock rädda sig kvar efter en dramatisk kamp på slutet, något som kommit att bli ett signum för City genom åren. De undkom nedflyttning först i sista matchen Laget fortsatte att kämpa i botten tills City åkte ur 1925.
Det var först med ankomsten av managern Harry Storer anlände 1931 som deras tur vände. Banthams som smeknamnet är, men först ska vi kanske reda ut vad en Bantam är, enligt ord och uppslagsböcker är det ett slags dvärghöns, men klubben och deras supporter vill nog precis som Bradford City att en Bantam mer ska förknippas med stridstupp. Nog om det tillbaka till historien. 1930-talet blev en gyllene period. Trots att klubben var skuldsatt lyckades Storer skapa ett lag som gjorde mer än 100 mål i fyra av fem säsonger. Tak vare klubbens genom åren mesta målskytt, Clarrie Burton. Clarrie gjorde 49 mål 1931/32 och 40 mål följande säsong.
1935/36 vann Coventry division 3 södra betittade av i snitt 20 000 åskådare. De följande tre säsongerna var klubben nära att ta sig till högsta serien 1937/38 missade laget uppflyttning med en poäng och hade inte Andra Världskriget startade var det många som menade att Coventry hade tagit sig till division 1.
Efterkrigstiden var ingen lysande period för Coventry, förstas lämnade Harry Storer och gick till Birmingham City, för att återvända 195, men då var laget ålderstiget och ramlade ner i division 3 södra 1952 och till sist landade Coventry i botten, genom att 1957/58 åka ner i den nybildade division 4. En sejour som dock bara blev ettårig efter en andraplacering.
På 1960-talet var Coventry en stad på uppgång, inte minst tack vare bilproduktionen. För klubbens del var det ankomsten av Jimmi Hill som fick på City. En ny himmelsblå dräkt togs fram och smeknamnet ändrades till Sky Blues tågresor anordnas till bortamatcherna och hemma på Highfield Road blev det underhållning före matchstart.
1963-64 vann Coventry City division 3 med ett publiksnitt på drygt 26 000. Highfield Road fick tre nya läktare under en fyraårsperiod. Hill med stöd av ordförande Derrick Robins tog sedan Coventry till division ett tre säsonger senare efter att laget vunnit division 2 säsongen 1966-67. Laget hade en period på 25 matcher utan förlust och möttes sedan i en seriefinal Wolverhampton Wanderers. En match som kallades århundradets match i Midlands. Coventry slog Wanderers med 3-1 inför 51 455 ögonpar på Highfield Road.
I samband med uppflyttning lät Jimmi Hill meddela att han lämnade jobbet för att kommentator på Tv , vilket han är än i denna dag. Hills beslut att lämna fick många att tro att nu var det roliga över.
Så blev det inte laget lyckades trots skador till sist lyckas hänga kvar efter att ha nått oavgjort, 0-0 borta på the Dell. Trots att laget inte rosade marknaden lyckades locka 34 500 åskådare i snitt, en siffra som aldrig överträffats.
Säsongen därpå blev en blåkopia med kamp in i det sista för överlevnad. Denna gången fick de sitta vid sidan om för att se om de skulle klara sig. Leicester City hade på grund av utdraget FA-cupspel fem matcher kvar att spela och de behövde ta 7 poäng för att ta sig förbi Coventry. Men i sista matchen satte Manchester United punkt för Leicesters hopp och genom segern räddades Coventry.
Ingen trodd då att laget tolv månades senare skulle kvalificera sig för spel i Europa, men så blev det efter att Coventry slutat som sexa.
City lyckades besegra Trakia Plovdiv i första rundan innan Bayern München satte stopp för vidare spel.
Efter flera byten på posten som manager i början av 70-talet återkom Jimmi Hill som manager 1975 och blev senare klubbordförande men som Karl Marx skrev redan på 1800-talet så upprepar sig aldrig historien. Alltså om första perioden för Hill var lyckosam var den andra det inte.
Taskig ekonom ledde till att spelare såldes och även om laget säsongen 1977/78 spelade den bästa fotbollen någonsin så gick det utför. När så beslutet togs 1981 om att göra om arena till enbart sittplatser som i kombination med urusla insatser på plan gjorde att bara 10 000 kom till Highfield Road.
1983 avgick Hill som ordförande, men trots det slogs City i botten de tre följande säsongerna för att undvika nedflyttning.
1986 tillträde George Curtis och John Sillett som managers och tolv månader senare såg de till att ge Coventry City sin första (och hittills enda) stora buckla. Seger i FA-cupfinalen 1986-87. Det krävdes förlängning emot Tottenham Hotspurs innan det avgörande 3-2 målet kom.
Trots två hyfsade placeringar i ligan fick Sillet gå 1990 och nu följde en rad managers. Först Englands förre lagkapten n Terry Butcher. Efter 14 månader ersatts han tillfälligt av Don Howe innan Bobby Gould återkommer som manager sommaren 1992, gjorde en hyfsad första säsongen men lämnade två månader in på sin andra säsongen senare efter att torskat med 1-5 mot QPR, skälet var att klubben ville sälja Peter Ndlovu .
Goulds assistent Phil Neal fick jobbet men blev av med det efter sexton månader. I februari 1995 kom Ron Atkinson. Ron såg till att skapa uppståndelse och ökade publiksnittet med 5000 men trots mycket pengar att handla för blev det ingen succé för Ron och i februari 1996 lämnade han laget i bottenstriden. Hans assistent Gordon Strachan tog över och undvek nedflyttning i sista matchen säsongen 1996-97. Säsongen därpå var Coventry ovanligt nog inte inblandat i nedflyttningsstriden och efter att laget med bland andra Dion Dublin och Darren Huckerby tog sig city till kvartsfinal i FA-Cupen och Strachan ansågs vara en av de bästa unga managerna i England.
1999 lyckades City kapa åt sig Robbie Keane för £ 6 miljoner och tillsammans med
Gary McAllister och Moustapha Hadji i toppform fick fansen se den bästa fotboll på åratal.
Men Keane lämnade för Inter Milan för £13 million och McAllisters gick till Liverpool och följande säsong åkte Coventry ur högsta serien efter 34 år.
Gordon Strachan fick betala priset för nedflyttningen och ersattes av Roland Nilsson. Till en början gick det bra men när slutspelsplatsen missats lämnade herr Nilsson i slutet av säsongen.
Spelaren Gary McAllister blev ny manager. Samtidigt var klubben djupt skuldsatte sextio miljoner pund väntade på den ordföranden Mike McGinnity att hantera och för att undvika administration såldes spelare med höga löner bort. Vid slutet av 2004 var skulderna nere på mer hanterbar nivå £23 miljoner. Fast utrymme för extravaganser finns det inte.
Det roligaste på senare år måste väl för klubben vara att de fått en ny arena som tar 32 000 åskådare. 2005 byttes det i ledningen för klubben och nye klubbordföranden Geoffrey Robinson lovade att Coventry skulle vara i premiership 2008, något som ännu så länge är långt borta.
Inför starten av säsongen 2007/08 fördes samtal med USA baserade företaget Manhattan Sports Capital om att de skulle ta över klubben. Men det hela drog ut på tiden och klubbdirektören Paul Fletcher lämnade sin post och Manhattan drog sig ur affären och satte City på pottkanten och nye ordföranden, Joe Elliott fick se sig om efter nya investerare för att förhindra att klubben försattes under administration. I grevens tid, men bara en timme kvar innan Coventry skulle hamnat i adminstration kom SISU, ett konsortium lett av förre fotbollsspelaren Ray Ranson och tog över ägarskapet av klubben.
