Reserapport: Barnet - Stockport
Ett besök på Underhill fick avsluta min långa resa ut i vida världen.
I oktober packade vi väskorna och gav oss iväg. På programmet stod Transibiriska Järnvägen med fortsättning söderut mot Sydostasien. Vad vi under de kommande sex månaderna fick uppleva var något vi inte kunde föreställa oss!
Vi har (i skräck) lämnat våra pass till ryska gränsvakter, äntrat det öde mongoliska landskapet, vandrat på kinesiska muren, krupit i Cu Chi-tunnlarna i Vietnam, gått i grottor i Laos, solat på thailändska stränder, klättrat upp på sydostasiens högsta berg, haft närkontakt med vilda orangutanger i Borneos djungler och shoppat elektronik i Singapore.
Fotbollsmässigt då?
Jo, vi har sett fotboll i både Lettland, Laos, Singapore och till slut i England. Klassmässigt skilde mycket mellan de olika länderna men fotbollens själ levde hur dåliga passningarna än var!
Mot Underhill
Vi landade på onsdagsmorgonen på Heathrow efter en 30-timmarsflygning från Bali. Tog oss in till stan via tunnelbanan och checkade in på Meininger Hostel. Suveränt boende för 18 pund där frukost ingick. Rent, snyggt och på gångavstånd från Harrods/Hyde Park.
Dagen spenderades runt de vanliga turistmålen vid Westminster, Kensington och Soho. På torsdagen åkte vi till Spitalfield Market, en klassisk marknad med gamla LP:s, kläder, smycken och mycket mer. Sedan åkte vi i det strålande vädret mot Regent Park. En promenad genom en av Londons finaste parker och vips så var vi i Camden. Där beblandade vi oss med punkare, goth och andra alternativa livsstilar som trivs i detta område.
Med tid över bestämde vi oss sedan för att besöka Emirates Stadium. Senast vi var i London tog vi en tur till Stamford Bridge men nu var det the Gunners tur. Väl på plats möttes vi av många Arsenal-fans och vi undrade vad som var på gång. Det visade sig att
Arsenals damer mötte Chelseas i en match som kunde avgöra ligan. Kul! tänkte vi, det måste vi ju se. Biljetterna kostade bara £3 och det var ju ett kanonläge att få se arenan invändigt.
Mot biljettkassan och chockbeskedet! Biljetterna är slut, Emirates Stadium är utsålt! Med hakan i backen frågade vi hur det kunde vara möjligt, 60 000 biljetter slutsålda?!
Svaret var lika enkelt som retligt. Till dagens match var endast 5 000 biljetter släppta och hade så klart gått åt fort.
Något molokna åkte vi hem för att ladda upp för fredagens äventyr, en resa till Cambridge. Vi åkte tåget från Liverpool Street Station som tog ca 1,5 timme. Cambridge är känt för sina universitet och college samt sin marknad. Ett trevligt besök i en trevlig stad!
Lördagen var stor matchdag! Det mesta snacket i London handlade så klart om Chelsea - Man Utd, men våra tankar låg längre norrut. Runt 13.15 tog vi tunnelbanan mot High Barnet på den svarta Northern Line. Vi skumpade genom Londons förorter och svischade förbi Finchley (...) innan vi nådde ändhållplatsen High Barnet.
Från tunnelbanestationen är det en kort promenad ner till Underhill. På vägen gick vi förbi Old Red Lion, puben där bortasupportrar håller till. Idag var puben så klart översvämmad av Stockport-fans som laddade upp inför en för dom viktig match.
Själva gick vi ner till baksidan av nybyggda South Stand. Vi hämtade ut 4 sittplatsbiljetter på Main Stand och gick in i shopen. Det blev en matchtröja och en ny halsduk för undertecknad.
Vi gick sedan och intog våra platser på Main Stand. Läktarna var välfyllda idag med Stockports fans på hela North Stand och Northeast Terrace. Efter uppvärmning gjorde sig sedan lagen klara för utspring. Barnetklacken exploderade där tonerna till "Sweet child o' mine" ljöd ur högtalarna och the bees sprang ut på gräset.
Första halvlek var en riktigt frustrerande. Fruktansvärt dåligt passningsspel från båda lagen och det enda som egentligen hände var att Stockports Tommy Rowe träffade stolpen efter stor förvirring i Barnets försvar. Albert Adomah bjöd på två fina inlägg och vi, tillsammans med det 30-tal scouter på plats, hoppades få se mer av kvicksilvret i andra halvlek.
Andra halvlek började sprudlande. Planens gigant, Jason Puncheon, blev nerdragen strax utanför Stockports straffområde och tog själv hand om frisparken. Med vänstern skjöt att rakt i muren men returen studsade rakt mot honom och ett lyckat fotbyte innebar 1 - 0 till Barnet. Puncheon var mycket lycklig över målet, det första sedan Boxing Day...
Lyckan över målet skulle dock inte hålla länge. 1 - 1 gjordes av giftige Tommy Rowe efter en kommunikationsmiss mellan målvakt och försvar. Rowe, som är jagad av större klubbar, kunde enkelt lobba in kvitteringen.
Efter målet visade Barnet direkt att de ville vinna matchen. Resten av andra halvlek var en stor uppvisning av the bees som spelade ut Stockport totalt. Vi var förvånade att bortalaget inte kunde bjuda hårdare motstånd då de hade mycket att spela om (direktuppflyttning till League One).
Avbytarna i Barnet hade börjat värma upp och publiken började sjunga "Grazioli, Grazioli, Olé, Olé, Olé" till tonerna av E-types "Campione". De fick dock hålla sig ett tag. Carew byttes först lårskadad ut mot mycket duktige Parkes och sedan kom Hart in mot Adomah som inte gjort mycket väsen av sig.
Danny Hart är en local-boy och bor en utspark från Underhill. Det var många på läktarna som ropade uppmuntrande ord och kanske var det anledningen till att Danny redan i första bollkontakten slog ett giftigt inlägg som Stockports försvar i panik fick rensa bort.
Nästa anfall var matchens bästa och otroligt vackert. Barnet rullade ut Stockport totalt och Porter hittade ut till Hart på högerkanten. Den unge yttern slog återigen ett mycket bra inlägg och som en furie flög Cliff Akurang i luften och nickade in 2 - 1 i öppet mål! Vild glädje på Underhill Stadium!
Sista kvarten fortsatte Barnet skapa småchanser och täppte till bakåt. Stockports enda chans i andra var farlig men Lee Harrison gjorde en kanonräddning med högerarmen.
Med bara minuter kvar fick så Guiliano Grazioli hoppa in. En stor publikfavorit sedan han skjutit Barnet till seger i Conference 05/06 med 29 mål. Förmodligen hans sista framträdande på Underhill idag.
Slutsignalen ljöd och Barnet-spelarna ljublade tillsammans med fansen. Det obligatoriska ärevarvet där särskilt Josh Wright och Guiliano Grazioli avtackades. Stockports fans vände snabbt hem och får nu se fram mot kval.
Själv vandrade jag mot tunnelbanan, lycklig över tre poäng mot toppmotstånd, det fina spelet i andra halvlek, Puncheons sulfinter, Harts lovande inhopp, nya matchtröjan, det fina vårvädret, Harrisons svettiga räddning, Learys revansch som mittback, att vi har ligans bästa vänsterback i Gillet, att Paul Fairclough stannar ett år till, jag skulle kunna fortsätta länge till, tack för i år Barnet FC!
Missa inte bildspecialerna:
Bildspecial: Inför match
Bildspecial: Barnet - Stockport
