Tennissiffror för Oxford
Efter två bedrövelser har United tagit första segern i årets serie. Det blev ännu en klassisk Oxfordmatch och med tanke på att det inte ens var 4 000 åskådare på plats så ångrar sig nog många att man inte gick idag. I förra matchen spelade det ingen roll vad spelarna gjorde men idag kom äntligen årets första mål och det redan efter tre minuter. Efter ett skott från Haldane var Constable rätt placerad och kunde snyggt lägga in bollen i mål. Sedan tog det fyra minuter innan Constable spelade fram Reid som snyggt satte 2-0 och man undrade bara hur stor segern skulle bli.
För det dröjde bara tills 11e minuten innan repliken kom, en omarkerad Harding kunde enkelt peta in en ribbretur. En olycka kommer sällan ensam och bara sex minuter senare så kunde Tait kvittera. Ännu en gång var det en helt omarkerad spelare som alldeles för enkelt kunde göra mål. Den som skulle ha markerat var Burnell men eftersom han skadade sig i samma moment kunde han inte följa med sin spelare och han blev direkt efter målet utbytt till förmån för Hutchinson. Ja, samme Hutchinson som folk slagit vad om han skulle få spela ytterligare en minut för Oxford. Nu var försvaret helt ur slag och även om vi spelade jämnt så skapade Eastbourne flera vassa chanser som man antingen missade eller träffade trävirket på. Men i 41a minuten hade vi lite tur då en Eastbourne back helt oattackerad nickade bollen via backkollegan Pullan i eget mål!
Faktum är att Hutchinson hade en jättechans att göra 4-2 innan halvtid men hans nick gick dessvärre i ribban. Trots allt så hade vi ledningen i halvtid även om det var lite turligt. När sedan andra började så tog United åter tag i taktpinnen och skapade lite halvchanser. Men nästa mål dröjde tills 65e minuten och ännu en gång var det undermåligt försvarsarbete som ledde till att Armstrong kunde kvittera och åter sända alla Oxford-fans in i förtvivlan.
Men dagen var gul och blå och det tog bara United tre minuter att återta ledningen genom inbytte Hutchinson som därmed tog revansch för sina missar tidigare i matchen. Nu tog vi äntligen ett rejält tag om matchen och såg hur giftiga ut som helst och det var bara en tidsfråga innan nästa mål skulle komma. Det gjorde det i 79e minuten när Constable snyggt framspelad av Odubade kunde sätta 5-3. För första gången på väldigt länge så fick nu Oxfordspelarna höra ”We want six” sjungas och vem skulle svara på det om inte Quinn? I 88e minuten nickade han helt omarkerad in 6-3 efter en hörna och satte dessutom punkt för en osannolik match.
Laget
Cole, Day, Quinn, Foster, Carruthers, Burnell (Hutchinson), Murray, Haldane, Reid (Deering), Odubade, Constable
