Delad poäng i det galnaste derbyt
Tottenham gör fyra mål på bortaplan mot Arsenal, men vinner inte. Arsenal gör fyra mål hemma på Emirates, men vinner inte. Derbyt i norra London är inte som andra matcher.
Derbyn lever ofta sina egna liv, så även derbyt i norra London även om Arsenal nästan aldrig förlorar. Tottenham låg inför detta möte sist i Premier League, en plats man dessutom behöll även efter slutsignalen. Arsenal låg på fjärde plats, och man skulle efter matchens slut klättra en placering. Dock var det Tottenham som när domaren hade blåst av denna fantastiska föreställning jublade som om man hade vunnit åtminstone en cuptitel.
Bentley gjorde en Nayim
Tottenham inledde matchen relativt bra. Om man jämför med hur det skulle se ut under huvuddelen av speltiden skulle man till och med kunna säga att det såg riktigt bra ut. Gareth Bale fick ett friläge från dålig vinkel, och avslutet i burgaveln hade nog gått in om det hade gått på mål för Manuel Almunia hade redan börjat förbereda sig för ett inspel i mitten. Lite senare Spurs skulle ändå ta ledningen, då David Bentley fick för sig att skjuta från alldeles för lång ifrån. Tankarna går till Nayim som sänkte Arsenal i Cupvinnarcupsfinalen 1995. Nu avlossades skottet inte riktigt från halva planen, men det gjorde inte originalet heller, och Bentley gjorde det väldigt fint då han tog emot bollen med högern och lät den gå upp i luften för att dra till på andra tillslaget i en underbar båge över målvakten och in i mål.
Efter målet fick Tottenham det svårare. Arsenal hade enormt mycket boll på Spurs planhalva, och så fort någon bröt återerövrade hemmalaget bollen igen. När Tottenham inte heller fick frisparkarna med sig blev det tillslut för jobbigt. Kvitteringen kom på en hörna som Mikael Silvestre nickade in, men hade den inte kommit där hade den garanterat kommit lite senare. Trycket mot Spurs mål hade nämligen varit så massivt, att det inte fanns en möjlighet att stå emot.
Arsenal hade vunnit matchen
Att Tottenham tar ledningen i derbyn mot Arsenal hör inte till ovanligheterna, utan det är snarare en regel. Normalt sett vinner Arsenal med 3-1, och efter kvitteringen talade allt för att historien skulle upprepa sig. När Arsenal gjorde 2-1 inte ens en minut in i andra halvlek förstärktes den känslan, och inte var det bättre för att ledningsmålet kom till efter dagens billigaste frispark. William Gallas skalle betydde dessutom att Spurs för andra gången denna kväll hade släppt in ett nickmål på en fast situation, vilket känns väldigt onödigt mot ett lag som Arsenal.
Efter ledningsmålet var Spurs än mer utspelat, och Emmanuel Adebayors 3-1 var helt i sin ordning. Alan Hutton var dubbelt inblandad i detta, efter att först ha tappat markeringen på Samir Nasri som tilläts komma fri med Heurelho Gomes, och sedan ha förlorat duellen mot Adebayor trots att han var klart före i samband med att bollen lyftes mot målet. Här borde matchen ha varit avgjord, ställningen var typiska 3-1 och Spurs hade inte haft något att säga till om. Men nästan omedelbart klev Tom Huddlestone fram och knockade Almunia med ett distansskott som tog i målvaktens huvud och som nyligen inbytta Darren Bent kunde förvalta returen på. Matchen hann dock inte mer än att komma igång förrän Hutton toppade sitt förra misstag genom att på egen planhalva passa bollen bakåt till en motståndare så att Arsenal kom tre mot två. Adebayor rullade bollen till Robin van Persie, och en minut efter reduceringen hade Arsenal åter en tvåmålsledning.
Kvittering i sista minuten
Vid underläge 4-2 och med ett byte kvar gjorde sedan Harry Redknapp det enda rätta, han använde sitt sista byte för att plocka ut en högerback och sätta in en annan. Hutton hade gjort sitt, och in kom Chris Gunter. Arsene Wenger ägnade bytena åt att förstärka mittfältet, men med dryga minuten kvar av matchen fick Spurs ändå en chans att reducera efter att Gael Clichy fallit på mittplan. Jermaine Jenas drev bollen fram mot Arsenals straffområde, och väl där placerade han vackert in den med vänstern. Helt plötsligt hade den typiska 3-1-matchen förvandlats till en något blek kopia av matchen som för några år sedan slutade 5-4.
Det här skulle dock inte bli en match som andra. I den sista tilläggsminuten snappade Luka Modric upp en boll utanför Arsenals straffområde och drog till med ett skott som gick i stolpen, och på returen högg Aaron Lennon snabbt vilket gav 4-4 i den galnaste av matcher. Onsdagen den 29 oktober 2008, den här matchen kommer vi aldrig att glömma.
Mål: 0-1 Bentley (13'), 1-1 Silvestre (37'), 2-1 Gallas (46'), 3-1 Adebayor (64'), 3-2 Bent (67') 4-2 Van Persie (68'), 4-3 Jenas (89'), 4-4 Lennon (90').
Spurs: Gomes, Hutton (Gunter 79'), Corluka, Woodgate, Assou-Ekotto, Bentley, Modric, Jenas, Huddlestone, Bale (Lennon 55'), Pavlyuchenko (Bent 65').
Arsenal: Almunia, Sagna, Silvestre, Gallas, Clichy, Walcott (Eboue 75'), Fabregas, Denilson, Nasri (Song 88'), Van Persie (Diaby 81'), Adebayor.
