Hull-Sunderland 1-4(1-1)
Ricky Sbragias tillfälliga(?) roll som manager för Sunderland är så här långt en succé! För andra matchen i rad blev det fyra gjorda mål framåt. Spelet var väl sådär, men vem bryr sig om det en sån här dag?
Hull:
Myhill, Mendy, Turner, Zayatte, Ricketts, Ashby, Boateng(Halmosi 80), Geovanni, Barmby(Giannakopolous 67), Garcia(Cousin 56), King
Bänken: Duke, Doyle, Marney, Windass
Sunderland:
Fulöp, Bardsley, Ferdinand, Nosworthy, Collins, Malbranque, Tainio(Leadbitter 78), Richardson(Edwards 88), Reid(Whitehead 73), Jones, Cisse
Bänken: Colgan, Yorke, Murphy, Healy
Matchfakta:
0-1 Malbranque(9)
1-1 Barmby(18)
1-2 Richardson(77)
1-3 Jones(83)
1-4 Cisse(90)
Varningar: Boateng(H), King(H), Richardson(S)
Utvisning: Ricketts(H)
Publik: 24 917
Domare: Mike Riley
Matchen på KC Stadium börjar ganska avvaktande, hemmalaget Hull verkar dock lite mer på tårna än Sunderland. I den 6:e minuten blir Nyron Nosworthy pressad av Nick Barmby. Som så ofta under press tar den gode Nyron ett felbeslut och nickar bollen rakt till Barmby som får ett utmärkt måltillfälle från 20 meter. Skottet går som tur är över målet, men det är just den här typen av mål vi brukar släppa in, resultatet av ”sloppy defence”. Denna gången kom vi undan. I stället tar Sunderland överraskande ledningen i den 9:e minuten sedan Danny Collins inlägg nått till Steed Malbranque som hinner lägga bollen till rätta och snyggt prickskjuta in 0-1 i Boaz Myhills högra kryss. Ett mycket vackert mål och dessutom vår första målchans i matchen! Efter detta spelar bortalaget med självförtroende och det känns för en kort stund som om vi har matchen under kontroll. Så ska man ju aldrig tänka när det gäller Sunderland(att man aldrig lär sig!), vips så ligger bollen i nätet för 1-1 i den 19:e minuten! Marton Fulöp räddar först Michael Turners skott från nära håll, men returen kan samme Turner peta vidare till gamle Nick Barmby som kan slå in bollen i mål. Det kändes lite oturligt och även detta mål föll helt emot spelet. Som så ofta i fotboll får det målgörande laget luft under vingarna. Hull har tveklöst återfått sitt självförtroende och öser på framåt. I den 23:e minuten hamnar en kort hörna hos Geovanni, vars vänsterskott räddas av Fulöp. I den 33:e minuten gör samme Fulöp en fin räddning på samme Geovannis skruvade frispark. Den efterföljande hörnan blir även den mycket farlig, men Fulöp får frispark efter att en hemmspelare gått väl hårt åt honom. Efter detta jämnar spelet ut sig igen och Sunderland får mer att säga till om. I den 39:e minuten nickar Kenwyne Jones snyggt fram Steed Malbranque som i bra läge skjuter strax utanför målet med vänstern. Ställningen är 1-1 i halvlek, men magkänslan är att det är Hulls match.
Lite överraskande börjar andra halvlek i ett väldigt makligt tempo. Ännu mer överraskande är Sunderland det något bättre laget. I den 57:e minuten händer det första värt att nämna i halvleken när Kieran Richardson tvingar Myhill till en fin räddning med ett fräsande vänsterskott. I den 65:e minuten slår Djibril Cisse ett inlägg som Jones möter på volley. Skottet tar dock i stolpens utsida. Hull skapar inte mycket, men det känns ändå som om de kommer att få sin chans. Den kommer i den 74:e minuten och innebär t o m nätrassel av inhopparen Daniel Cousin, men målet döms korrekt bort för offside. I den 77:e minuten kommer Kieran Richardson i skottläge igen utanför straffområdet. Skottet styrs via hemmaförsvararen Kamil Zayatte in i mål. En sittande hemmamålvakt kan hjälplös se hur bollen retfullt letar sig in den andra hörnan av hans mål. Mycket turligt, men å andra sidan återigen ett bevis på att det lönar sig att skjuta. 1-2 och det känns som att det kommer att bli minst en poäng idag. I den 79:e minuten avgörs så matchen definitivt när hemmaspelaren Sam Ricketts, varnad sedan tidigare, på ett idiotiskt sätt tacklar Malbranque. Varningen är solklar och eftersom det är hans andra för matchen innebär det rött kort och utvisning. Matchen är nu körd för hemmalaget och siffrorna blir större än vad de borde varit. I den 85:e minuten har Malbranque uppvisning på högerkanten. Efter att ha lurat Peter Halmosi rejält slår han ett fint inlägg som Jones enkelt kan nicka i mål från nära håll för 1-3. På övertid slår Malbranque ytterligare en fin passning. Denna gång friställer han Cisse som på sitt kompromisslösa sätt avslutar med ett hårt skott som Myhill inte har någon chans på. 1-4 och julfirandet startar tidigt i år i Sunderland! Återigen en spelmässigt ganska medelmåttig insats av laget, men vinner man med 3 måls marginal på bortaplan, varför klaga? Bäst på planen utan tvekan Steed Malbranque, som visade hur viktig han är för laget med sitt fina passningsspel samt ett snyggt mål. Det är bara att konstatera att vårt anfallsspel håller hög klass! Ska man klaga på något så är det vårt försvarsspel, som känns mer än lovligt osäkert med jämna mellanrum. Det är väl kanske i de bakre linjerna vi behöver förstärka när januarifönstret öppnar? I övrigt kan man inte låta bli att nämna vår tillfällige ”gaffer” Ricky Sbragia, som verkar ha fått tillbaka glädjen bland våra spelare. Om han nu inte blir vår näste permanente manager så hoppas jag åtminstone innerligt att han finns med i klubben även i framtiden! Han verkar vara spelarnas man.I en intervju med BBC efter matchen kunde man se hur en närmast generad Sbragia blev abruten av några av sina egna spelare som i bakgrunden skrek: ”Give him the job!” Är det någon som tror att något liknande kunnat hända under Roy Keanes ledning?
Nu går vi in i den för engelska fotbollsspelare så tuffa julhelgen. Härnäst väntar hemmamatch mot ett pånyttfött(?) Blackburn under Big Sams ledning. En vinst där och vi kan börja snegla upp på övre halvan av tabellen. Förlust och vi är åter i skiten, så jämnt är det! GOD JUL!
HAWAY THE LADS!
