Ännu en påsk i England
En kortfattad reseberättelse kommer här. För mer info om matcherna finns det tonvis med information på nätet.
Resan påbörjades på skärtorsdagen då flyget gick från Arlanda till Manchester Airport. Flyget gick bra och jag anlände till det centralt belägna Britannia Sachas Hotel som skulle bli mitt hem de närmaste fem dagarna lagom till kl 19 på kvällen. En snabb uppfräschning på rummet och sen gav jag mig ut på stan för att leta rätt på en pub som visade Hamburg – Man C. Det tog ingen längre tid och tillsammans med några rätt arga cityfans såg jag Hamburg vinna ganska komfortabelt. Det blev en liten ofrivillig sightseeing innan jag hittade tillbaks till hotellet.
På långfredagen mötte jag upp med några kompisar från England, de föredrog att stanna kvar i stan för lite shopping medan jag styrde kosan ut till Bury för att där se Bury – Shrewsbury. Det blev en ganska chansfattig match där det roligaste var att se duellerna mellan fd alexspelarna Sodje och Holt. Bury vann i slutminuterna med 2-1 och jag tog spårvagnen tillbaks in till Manchester där kvällen fortsatte med lite mat och mycket dryck på olika ställen.
Jag och mina kompisar gav oss iväg hyfsat tidigt för lite frukost innan den korta färden ner till Crewe påbörjades. Vi styrde stegen direkt mot biljettkontoret och säkrade matchbiljetterna, en kort titt i klubbshopen hanns också med innan första puben uppsöktes där vi såg Liverpool utklassa Blackburn på TV. In på arenan lagom till kick-off och det var väl ingen vidare fotboll som erbjöds. Hartlepool backade djupt ner med sitt lag och Crewe hade inte förmågan att få hål på försvarsmuren. Matchen slutade också 0-0 och något besvikna gick vi ner till ”the Carlsberg Lounge” för att ta några pint. Spelarna defilerade förbi en efter en och jag fick en bra pratstund med Billy Jones som var väldigt trevlig. Sist ut kom Gudjon och bara hans min gjorde att jag inte vågade mig i närheten. Vi stack tillbaks till Manchester och kvällen spenderades återigen med mat och tillhörande dryck.
På påskdagen så var det bara jag och min kompis Andy som efter en liten sovmorgon tog oss iväg till Eastlands för att se Man C – Fulham. Den dryga halvtimmespromenaden gjorde oss båda gott och när vi kom fram var det dags för en liten vätskepaus. Andy hade redan fixat biljetter (24£ för en plats precis vid mittlinjen är inte illa) men vi gick ändå in ganska tidigt för att ta en ordentligt titt på arenan. Man C var återigen ganska usla och Fulham vann fullt rättvist med 3-1 och gissa om våra stolsgrannar öste glåpord över manager Hughes och manskapet i City.
Andy åkte hem till sitt efter den matchen så på annandag påsk var jag återigen ensam när jag tog världens skruttigaste tåg ut till Oldham för att se Oldham – Crewe. Träffade en del alex-fans på puben närmast arenan som jag känner igen sen förut så vi diskuterade lite innan det var dags att gå in på en ganska sliten Boundary Park. Nu sken solen men jag kan verkligen förstå varför den kallas Ice station Zebra då ena långsidan (avstängd för renovering) består av 15 trappsteg utan tak så vinden har fritt fram in på arenan. Jag kan bara tänka mig en match i januari där, brrrr. Matchen då – tja, Crewe blev mer eller mindre utspelade i första halvlek och Oldham ledde rättvist med 1-0 när domaren blåste av för halvtid. Crewe spottade upp sig betydligt i den andra halvleken och de sista 20 minuterna spelade man mer eller mindre ut Oldham. Det var alltså fullt rättvist när Moore kvitterade i slutminuten. Jag tog mig tillbaks in till Manchester med öronen fulla av alexfansens glädjetjut, kvällen blev lugn med lite TV-tittande och surfande på nätet.
Mitt plan hem gick ganska sent så jag tillbringade dagen med att vara lite kulturell. Jag gick bland annat på ett par museum, shoppade i det gigantiska Arndale-centret och hann även med några goda pints på olika ställen. Resan hem gick även den smärtfritt och man var åter på jobbet runt åtta på onsdag morgon.
Sammanfattningsvis kan kan konstatera att vädret var kalas under nästan hela resan, det duggade lite lätt men i övrigt var det strålande sol och en 16-17 grader ute. Underbart att sitta ute i skjortärmarna och dricka en god pint. Manchester är en ganska skön stad med mycket gränder som man kan gå vilse i. Som man kunde misstänka så är det vitt omtalade 3-4-3 systemet som Gudjon sägs ställa upp med i verkligheten typ 7-2-1 när laget inte har bollen och 3-4-3 enbart med bollinnehav. Det är dock en lyckad strategi, försvaret såg stabilare ut än på länge. Roligast att se var Lawrence som ser ut som en väldigt lång streckgubbe och Donaldson som visade fina intentioner i båda matcherna. Största besvikelsen var nog Zola som sliter och jobbar men inte får ut någonting av det.
Nästa säsong ska jag försöka åka över lite mer men som vanligt vill man avvakta spelprogrammet innan något bokas. Fyra matcher på fem dagar känns ändå bra, att min groundhoppinglista dessutom spräckte 40-strecket med det här besöket känns också bra.
