Jag satt bara och hoppades på att vi inte skulle få stryk
Det har gått ett par dagar nu sedan Sunderland lyckades med det som nästan får ses som en bragd, vi tog 1 poäng på Old Trafford mot United. Poängen i sig kanske inte inger en Wow-upplevelse som kan räknas som bragd, utan istället var det sättet vi tog den på. Det var inte tur. Vi spelade bara j'vligt bra
Vi från Sunderlandredaktionen vill inledelsevis först be om ursäkt för att någon efter-match-rapport inte finns att finna på våran sida och detta beror av flera anledningar. Vi hänsivar istället nu till Manchester United-redaktions efterrapport som innehåller själva essensen kring matchen.
Istället vill jag försöka skilldra varför vi Sunderlandsupportrar ser det som något otroligt stort att plocka 1 poäng borta mot United.
Poängen har i efterskalven efter matchen nästan blossats upp som något gigantiskt från våran sida, lite som vårat "Jupiter", detta trotts att Steve Bruce tog tillfället i akt att strö salt i såren hos United med citatet "Det känns som en förlust" efter matchen
Så här ligger det till. Sunderland kom inte till Old Trafford för att turligt försöka kontra in ett mål och samtidigt beundra Manchester Uniteds oerhörda styrka. Sunderland kom för att dansa med de bästa och visa att vi inte är några slagpåsar som kan ses som en transportsträcka till större matcher. Det vore en smula orättvist av mig om jag hävdade att Manchester spelade helt efter sin förmåga, för visst såg det lite svajigt ut, speciellt i första halvlek, men det spelar absolut ingen roll i mina ögon så här i efterhand då jaag nöjer mig rejält med faktumet att firman Cats- Cana fullständigt åt upp stackars Scholes, och till viss del, Fletcher i mitten.
När Bent klämde in 1.- 0 så var det för mig som en slags symbolisk gest över ett taktiskt drag som löd "Nu tänker vi hålla i taktpinnen på Trafford, hur hanterar ni det"?. Jag ska dock inte försöka säga att jag tänkte så precis vid ögonblicket. Istället stod jag och skrek rakt ut i ansiktet på en bredvidsittande Manchester United-supporter och pekade frenetiskt på mitt Sunderland-märke på tröjan. Omoget beteende? Javisst, men försök att få mig att inse att jag inte kunna unna mig det då.
Manchester såg efter det skakat ut och det skulle ta ända fram till den 51:a minuten innan United kvitterade. Dimitar "Jag rör mig inte på planen men när jag väl får bollen så smäller det" Berbatov svarade för ett riktigt konstnummer när han tog vara på ett slarvigt försvarsspel med att lugnt och avspänt plancerat in en Bicycleta i Gordons bottre hörn. Ett otroligt snyggt mål.
Vid detta skede trodde jag det var klart....Det trodde inte Jones som några minuter senare sätter huvudet till på ett inlägg från Andy Reid. Detta målet var en frukt av dålig kommunikation mellan Foster och Manchesters övriga backlinje. Man kunde nu se mig stå skrikande i ansiktet på samma United-supporter som jag berättade om innan.
När väl det målet var ett faktum så satt jag bara och hoppades på att vi inte skulle få stryk. Manchester Uniteds otäcka förmåga att på något vänster alltid få in en boll i slutminuterna hur dåligt eller bra man än spelar låg och gnagde mig i bakhuvudet. Som vore det en slags vakande ängel över Old Trafford så kom även målet denna gång. Evra tar till vara på en boll och skjuter ett lågt skott mot Gordons vänstra stolpe. Då skottet får en skruv utåt så hinner jag under 0,5 sekunder nästan jubla då jag ser att skottet kommer smita utanför. Då gör en olycklig fot entré i matchen. En fot som har varit strålande under matchen och som tillsammans med Turners fötter skapat en svårstoppad mur framför Gordon i mål. Jag talar givetvis om Anton Ferdinands fot. En liten touch på den och bollen smiter in på rätt/fel sida om Gordons stolpe och kvitteringen är ett faktum.
Det var inte Ferdinands fel, det var Uniteds förbannade ängels fel. Man ska dock inte hävda att målet för stunden kom orättvist. United pressade på rätt friskt under de sista minuterna. Ett tryck som intesifierades då Kieran Richardson fick se sitt andra gula kort och med det det röda efter 75 spelade minuter.
Sammanfattningsvis är jag dock nöjd. Vi lirade med de bästa och gjorde det bra. United spelade inte på sin topp men kan inte heller skylla bara på det då vi under många stunder omöjliggjorde ett fungerande passningsspel för dem.
Om någon fortfarande är missnöjd från Sunderlandledet. Tänk då på samma match förra säsongen. Vi hade inte en chans och jag tror det slutade med 21-1 i skott på mål till United.
Jag är en nöjd skribent! :)
