-
-

Wigan-Man United 0-10
Nej, inte denna gång, tyvärr.

Wigan-Man United 0-10

Utspelning. Avsaknad av mod. Inget försvarsspel. Det räcker väl? Ja, det sammanfattar i alla fall Wigans uppvisning mot Manchester United i kvällens sammandrabbning på Old Trafford.

Fast så mycket till sammandrabbning blev det ju inte. 5-0, och en repris av höstens tidigare möte lagen emellan, på DW Stadium. Hemmamötet var dock betydligen jämnare än vad siffrorna visar, något som inte kan sägas efter dagens föreställning.

Ett formlöst Wigan kom till den kanske svåraste bortamatchen av dem alla - ett ständigt malande Manchester United på Old Trafford, idag med en Wayne Rooney i gott slag. Det är inte lätt att tas med för något lag, och särskilt inte när dagens lag har sällan skådade försvarsproblem.

Första halvlek

Matchinledningen lovade dock, om vi ska vara riktigt snälla, något mer. Första tio minuterna var av det något mer lugna slaget – positivt för Wigans del.

Antonio Valencia, förre Wiganyttern, inledde dock chansskapandet. 240-miljonersvärvningen kom in från sin högerkant för United, men skottet skopades enkelt in av Chris Kirkland i Wiganmålet.

En av få Wiganchanser kom redan efter fem minuters spel.

Ett Man United-uppspel bryts, och Hugo Rodallega får bollen. Skottet touchar sedan ett Unitedben, men blir inte farligare än att det går en bit utanför.

De blåvitrandiga börjar sedan tappa spelet, alltmer, och United kommer alltför lätt igenom centralt, och kan ofta bygga spelet vidare ut mot Antonio Valencias högerkant. Trycket från hemmalaget tycks bli alltmer bastant, och en kontring skulle sånär kunna resultera, om det inte vore för Dimitar Berbatovs svaga nick, som såg ut att kunna vara en passning ämnad Wayne Rooney.

Chanserna börjar sedan radas upp. Långskott från Rooney, fara och färde efter hörna, nästan straff… Farligast av dem alla var dock Rooneys skott i insida stolpe, efter ett genombrott från djupt ner till vänster. Tunneln på Wiganförsvarare var elegant, avslutet likaså. ”Kirky” kunde dock till slut fånga in bollen i sin famn.

Efter missat Berbatov-friläge, och ett näst intill friläge, kommer så ettan. På inspel från höger, assisterad av Valencia, hittar flinke högerbacken Rafael da Silva in till Wayne Rooney, vem annars, som skarvar in bollen från nära håll.

United fortsätter sedan att ösa, och tvåan låter inte vänta på sig. Högerkanten – jag behöver väl inte säga vem som assisterade? – hittar återigen vägen fram till målläge. Avslutare? Michael Carrick, som lugnt, från 15-20 meter, placerar in bollen, snirklandes förbi fyra-fem spelare.

En chans ska dock Wigan få, men den var av det mer udda slaget. Hendry Thomas långskott, från säkert 35 meter, får en lurig, skruvad bana, och vållar Tomasz Kuszczak vissa problem, dock utan behov av ingripande. Nåja, någon halvchans till blev det, bl.a. då Paul Scharner bröt fram. Österrikaren lämnade över stafettpinnen till allas vår ”Rodagol”, som inte fann på alternativ. Lösningen blev till slut Won-Hee Cho, men skottet talar vi inte mer om.

Trean skulle också snart sitta. Rafael vänder om i straffområdets utkanter, och lägger plättlätt in putan.

Wigans hittills bästa chans kom faktiskt ändå på tilläggstiden, trots Rafaels sena mål, när ett snabbt, för en gångs skull, anfall resulterade i att Charles N’Zogbia passade Jordi Gomez, och spanjorens smekta skruvskott strök stolpens sida.

Halvtidssammanfattning

Första halvlek blev mer och mer av en Unitedutskåpning. De trampade mer och mer igång, och satte in tungartilleriet, vilket lemlästade ett totalt, bokstavligen, försvarslöst Wigan.
Försvarsarbetet är generöst, för motståndarnas del, och sammanhållningen av laget är tämligen bristfällig. Alltför ofta tappas innermittfältet, och Unitedspelarna får hav av ytor att operera på, i godan ro.

Andra halvlek

Nåväl, låt oss få matchens andra halva undanstökad, när vi ändå är igång.

Under andra halvleks första tio minuter ser bollinnehavet ut så här; 87-13, vilket väl säger det mesta. 4-0 kom då helt logiskt, då Dimitar Berbatov, efter tafatt, vad var det jag sa?, försvarsarbete enkelt satte dit den, på inspel från ni vet vem. Bollen satt denna gång bakom Mike Pollitt, som ersatte "Kirky" som bollstoppare, efter paus.

Detta följs alltså av ett om möjligt ännu mer tillbakapressat Wigan, som får se samme Berbatov enkelt plöja ner mot kortlinjen, nära mål, och chippa in mot anfallskollegan som dock nickar i ribban den här gången.

Wigan sticker, helt överraskande, emellan med en, faktiskt, kanonchans! Maynor Figueroas inspel når Cho, men hans skarv till N’Zogbia blir ändock resultatlös, då Charles avslut tas av Unitedkeepern.

Och har ni hört? – Wigan får ytterligare (!) en kanonchans just därefter. ”Rodagols” friläge ger dock ungefär samma efterverkningar som föregående händelse. Det vill säga just ingenting.

En fantastisk prestation till får vi beskåda, då kvickfotade avbytaren Scott Sinclair storstilt gör entré med ett dribblings- och rushnummer av den högre skolan. Han trixar sig igenom en stor yta, och slår en perfekt pass till lagkamrat, men det rinner dock ut i sanden.

Med kvarten kvar spikar Valencia, givetvis, igen den stängda kistan än hårdare. Femman är ett faktum i och med den retfullt enkla chippen som ställer Mike Pollitt chanslös. Detta föregicks av ett smörpass som helt ställde Wiganförsvaret bortgjort.

På något sätt skapade ändå Wigan en handfull ganska bra chanser i denna match, och Hugo skulle få en till, när Maynor slog ett riktigt kanoninlägg. Avslutet gick dock rakt på en närstående Tomasz Kuszczak, och ingen fara på taket där inte.

En av många Unitedchanser, dock av det farligare slaget, uppstår sedan när inbytte Anderson spelar in bollen. Ett Wiganben på fel ställe vid fel tidpunkt innebär sånär ett mål i egen kasse, som väl hade summerat kvällen på ett sätt så gott som något.

Sammanfattning

Detta var en match i vilken Wiganspelarna blev totalt förnedrade. United malde hela tiden på, alltmedan bortaspelarna var alldeles borta. Inget mod skönjdes, heller ingen noggrannhet i försvarsarbetet. Det syntes ibland som om lagets spel inte riktigt var förberett för en så tung match som United borta. Kanske måste Roberto Martinez släppa lite på glamouren, och istället spela efter förutsättningarna? Om inte annat – mot United är det ganska viktigt att göra just så. Är inte rubriken talande, så säg? 0-10 på två matcher är aldrig godkänt.

Försvarsproblematiken är påtaglig – dock ingen nyhet – men något som också måste förbättras är förmågan att hålla samman laget, för att på så sätt inte ge bort några enkla ytor åt motståndarna att spatsera på. Wiganstjärnorna skapade trots allt ett antal riktigt vassa lägen, vilket, trots Unitedspelarnas möjliga avslappning, torde tyda på en viss kvalitet. Större noggrannhet, mod och hängivenhet, och spelet kan troligtvis se mycket annorlunda ut, och framtiden se ett ljus.

Manchester United-Wígan Athletic 5-0 (3-0)
Mål: 1-0 (28) Wayne Rooney, 2-0 (32) Michael Carrick, 3-0 (45) Rafael da Silva, 4-0 (50) Dimitar Berbatov, 5-0 (75) Antonio Valencia
Gula kort, Wigan Athletic: Charles N'Zogbia
Publik: 74 560

Statistik:

Bollinnehav: 68% - 32%

Skott: 23 (16) - 11 (6)

Hörnor: 7 - 3

Frisparkar: 7 - 11

Gula kort: 0 - 1

Palacios2009-12-30 23:58:00
Author

Fler artiklar om Wigan