- -
Wolves-Wigan 0-2: En McCarthy på uppgång gladde som matchvinnare
Måstematch på Molineux. Wolves tog emot Wigan i vad som skulle visa sig bli en tät match, där dock Wigan till sist kunde känna sig tämligen komfortabla i sin säkra 2-0-vinst.
Wigan är äntligen på gång, efter en mycket tung period. Det påtvingade uppehållet har tydligen gjort gott, så även FA-cup-viktorian mot Hull för ett par veckor sedan.
Första halvlek
Matchen startade upp med två jämna lag på banan. Inte mycket chanser skapades i matchinledningen. Farligast var kanske Nenad Milijas taffliga frispark som dock efter touch gick hyfsat nära Chris Kirklands högra stolpe. Resultatet dock inget annat än en resultatlös hörna.
Försvarsmässigt stökade sedan hemmalaget till det efter tio minuters spel, när de sånär gav Hugo Rodallega ett fritt läge att ge bortalaget ledningen. Colombianens press gjorde dock bara så att Marcus Hahnemann och Jody Craddock drog på sig ett inkast.
Minuten senare kom matchens hittills farligaste chans när till Wigan nyanlände Gary Caldwell drog igång ett anfall med en magnifik krossboll. Paul Scharner nickskarvade mot Rodallega, som dock inte nådde bollen för ett avslut. Istället passade han höstens stjärna Charles N'Zogbia som bröt in för ett avslut. En blockering hindrade dock ett mål denna gång, och till slut kunde Hahnemann i Wolvesmålet plocka upp bollen.
Just efter drog Richard Stearman på sig ett gult kort, något som skulle te sig viktigare en stund senare. I momentet efter hände detsamma Hendry Thomas, efter en sen tackling.
Wolves vassaste chans, ja kanske överhuvudtaget i matchen, uppstod ur förvåning. Efter en frispark var helt plötsligt Sylvan Ebanks-Blake fristående i straffområdet genom ett instick, men avslutet strax utanför.
James McCarthy skulle presentera sig efter 25 minuter, när Titus Bramble slog en lång, hård pass. Det påföljande inspelet nådde den irländske U21-landslagasmannen vars skott dock gick utanför.
Ebanks-Blake fick en chans till några minuter senare. Efter inspel från vänsterbacken Stephen Ward lyckades han nicka trots motstånd från klart bättre huvudlirare, men träffade bara burgaveln.
Hugo Rodallega tillskansade sig ett friläge sedan en långboll nått honom. Avslutsläget var dock svårt och resultatet därefter. Just efter skottar samme man på volley, men Hahnemann trycker ut bollen till hörna.
Kanske blir jag tjatig, men då får ni ursäkta, för Hugo Rodallega är verkligen en man att vårda. Nästa gång han visar sig, bara några minuter senare, ger han ifrån sig ett väsande långskott. Endast stolpen hindrar honom från måljubel denna gång. Målet närmar sig...
Wolves har svårt att riktigt skapa lägen, lyckas ibland med några inspel, dock utan de farliga avsluten. En detalj värd att nämnas är ändå Ebanks-Blakes nedtagning strax innan halvtid. Kevin Foleys inspel var lågt och hårt, något engelsmannen struntade i. Han sög, felvänd mot mål, in och ner bollen, som hela tiden var slickad utefter foten. Ni skulle ha sett - det var ren njutning för en fotbollsälskare.
Just när vi var på väg för att hämta halvtidskaffet (undertecknad föredrar dock en banan) satte vi det istället i halsen, om det nu inte hade varit för att vi inte hunnit hämta det ännu.
Jaja; nog med fyndigheterna. Richard Stearman gjorde en idiotgrej i straffområdets utkant, nära kortlinjen. I ett helt ofarligt läge jagade James McCarthy bollen, men Stearman skulle bara före - oavsett medeln tillåtna. Han drog helt sonika ner nämnde mittfältare och straffen var ett faktum. Så också utvisningen, och Mick McCarthy var nog inte nådig i kritiken mot sin klantige högerback kan man tänka. Straffen, säger ni? Den talar vi inte mer om (Hugo Rodallega missade; eller ja, Hahnemann räddade; och Paul Scharners returbom var av den avancerade skolan).
Halvtidssammanfattning
En jämn första halvlek var således till ända, i en match där ändå Wigan hade de vassaste chanserna, troligen beroende på den större spetsen.
Huvudaktör var Hugo Rodallega, åtminstone chansmässigt. Han brände mycket, vår skyttekung, och i Wolves får väl Sylvan Ebanks-Blake säga sig iklädas samma roll.
Det var ändå med optimism man gick in till andra halvlek, inte minst med tanke på det numerära överläget.
Andra halvlek
I samband med straffen skadades Paul Scharnen, jagandes returen, och han byttes sålunda ut efter bara dryga minuten av halvleken när han ersattes av Jordi Gomez.
Vem som sedan stod för den farligaste chansen i inledningen behöver jag nog inte ens tala om. Efter lite tråckel på högersidan spelade N'Zogbia in till du vet vem, som skottade i magen på Hahnemann i målet.
Han var självklart också inblandad i målet, det första, som kom efter timmens spel. Maynor Figueroas läckra krossboll nådde fransmannen till höger, som kickade vidare till han som är inblandad i allt. Hans avslut täcktes bort av Wolvesmålvakten, men på returen stack han fram; James McCarthy gjorde det förlösande 1-0. Skönt (!) - spänningen var släppt.
Ytterligar några halvchanser kreerades sedan, och ytterligare en magisk kross signerad vänsterback Figueroa skådades.
Helg glada skulle vi dock inte få vara. Skyldig till det - Hendry Thomas. Efter en dumdristig tackling på offensiv planhalva, nere vid sidlinjen, fick han givetvis syna det lilla röda och säga tack och hej för den här gången. Vi ses om ett par veckor, Hendry!
2-0, ja. Matchen slutade ju så. Med dryga kvarten kvar kom också punkteringen i Wolvesdäcket. Via ett inkast, och Rodallega, nåddes Charles N'Zogbia av bollen. Han bröt in i banan och solokörde förbi Wolvesförsvarare. 2-0 placerades sedan elegant in i maskorna.
Lite ytterligare halvchanser bjöds Molineuxpubliken på, och hemmalagets vassaste chans i andra stod inskuttande Chris Iwelumo för. Direktavslutet motades dock ut till en hörna av "Kirky" i mål.
Sammanfattning
Förlösning! Seger! Skönt! Ja, mer än så behöver väl egentligen inte sägas. Ett mer stabilt spelande Wigan syntes spela idag, även om motståndet kunde ha varit bättre. Alltmedan hemmaaktörerna agerade håglöst framåt gjorde Wigan när läget väl grävdes fram oftast det motsatta. Det negativa dock att man lite för ofta fyllde på med lite för lite folk. Något att bättra på till nästa gång för Roberto Martinez, speciellt om man spelar mot ett decimerat lag.
Försvarsspelet kändes lite tryggare idag. Kanske gjorde Gary Caldwells inträde susen i vad som under hösten har varit en ängsligt spelande backlinje? Det kändes överlag som en ganska lugn match, med god disciplin från Wigans sida.
Om spelet har förbättrats återstår dock att se - kanske kan vi ges ett svar redan i nästa omgång (onsdagen den 27 januari) mot Blackburn? Lite bättre motstånd är dock att kräva för att riktigt dra några slutsatser. Ett vinnande lag, det har vi dock återigen. Skönt, milt sagt.
Wolverhampton Wanderers-Wigan Athletic 0-2 (0-0)
Mål: 0-1 (60) James McCarthy, 0-2 (73) Charles N'Zogbia
Varningar, Wigan Athletic: Hendry Thomas, Charles N'Zogbia och Jordi Gomez
Utvisning, Wigan Athletic: Hendry Thomas
Publik: 27 604
Statistik:
Bollinnehav: 43% - 57%
Skott: 9(4) - 20(14)
Hörnor: 4 - 3
Frisparkar emot: 14 -16
Gula kort: 5 - 4
Utvisningar: 1 - 1
