Falks funderingar: Fem efter är ingen ko på isen
Arsenal-redaktionens Magnus Falk funderar kring allt som rör the Gunners.
OJ; vi är fem poäng efter. Är det över nu?
Man kan lätt förledas bort från verkligheten om man tittar för mycket på poängen. Kom ihåg i höstas när vi förlorade mot Chelsea med 3-0. Helt Plötsligt var det 11 poäng efter och världen hade kollapsat. Men de fem poäng vi är efter nu är bara en oavgjort match efter den tid när vi ledde ligan. Allt hänger ihop. Naturligtvis. När vi låg elva poäng efter, så var vi egentligen bara åtta pinnar efter om vi hade vunnit hängmatchen. Det gjorde vi i förra veckan. När vi ledde ligah, så hade vi en match mer än Chelsea; som nu vann två raka matcher, medan vi fick oavgjort i en. Då är vi fem poäng efter. Är ligan över nu? Inte alls. Men om vi förlorar mot Man U, Chelsea och Liverpool, samtidigt som Chelsea/ManU kniper full pott. Då är nog ligan körd. Jag skulle tror att vi behöver fem-sex poäng av dessa nio som står på spel för att fortfarande känna att vi är med i matchen. Eller? Efter dessa tre matcher är det fortfarande femton matcher kvar. Låt säga att vi vinner 12 av dessa. Då har vi långt över 80 poäng nästan nittio. Då tror jag att vi vinner ligan. Ifjol gasade Gunners på efter jul och spelade en lång rad med matcher utan förlust. Årets liga är öppnare än på länge; Chelsea exempelvis skall åka till både Liverpool, Manchester och Tottenham, samt spela Champions league-matcher mot Inter och FA-cup. Det kan hända mycket ävan fast de nästkommande matcherna inte riktigt går vår väg. Glöm inte bort att det är många matcher kvar. Fem poäng efter är ingen ko på isen.
0-0 mot Aston Villa var underhållande. Tio raka utan förlust i ligan. The Villans är inga dunungar. Både Young och Agbonlahor sätter vilket försvar som helst i arbete. Clichy fick arbete tungt på vänsterkanten när Young ideligen försökte och jag gillar att Clichy ibland visar upp en ful sidan och kapar. Vermaelen klev av. Wenger var bekymrad. Jo; belgaren har varit bra, men sedan Sol Campbell är tillbaka, så är jag inte lika orolig längre. Jag var betydligt mer skärrad med Silvestre och Senderos som back-up. Wenger valde att vänta ut skadorna och plockade hem Campbell. Det kan ju visa sig vara en lysande tanke. Vad jag är mera bekymrad över är Eduardo. Är kroaten slut som artist? jag undrar. Han verkar vara rädd om fötterna och fan är väl annars efter Tiny Taylors våldsamma tackling. Kommer han tillbaka till slag igen? Jag håller det för tveksamt och applåderade Bendtners återkomst. Äntligen har vi någon på topp som kan ta hand om Almunias idiotiska pastejer. Jag förstär inte vad spanjoren tänker med. Där finns inga studielån. Han tänker till. Länge och slår en höjdboll på Andrej-inte längre än en campingstol- Arshavin eller Eduardo. Hur tänker han?
Men Bendtner såg spelsugen ut. han ville göra något och han är en mästare på att hålla i bollen; när han väl får kontroll på det, vilket ibland han vara som att ha ett varmt ägg i händerna. Jag gillade Nasris inhopp, Rosicky är alltid farlig, men Denilsons andra halvlek var skräp. Hur många bollar tappade inte han i fel läge? Ett par konstiga frisparkar. Mja. Det blir nog bättre på sikt. Sedan fick jag en "jaså-där är han"-upplevelse när jag såg Luke Young. Jag har alltid undrat var han gick efter att Kanu fintade bort honom så brutalt mot Tottenham. Han har setts irra runt på gårdar, prata med träd och försöka förstå vad som hände i olika terapistolar; men nu dyker han upp i Aston Villa. Tyckte han såg rätt förvirrad ut ändå måste jag säga.
Till helgen är det "Clash of the Titans" på Emirates. Räkna med ett taggat Gunners. Räkna med kamp.
