Falks funderingar: ..det är väl bara Delap? Eller...
Arsenal-redaktionens Magnus Falk funderar kring allt som rör the Gunners.
Det pratas om matchen i Staffordshire. När man läser om området så inser man att det bara kan frodas en massa jävlaranamma i det området. Omringat av Cheshire, Derbyshire, Worcestershire, Shropshire, så förstår man att det grävs i tunnlar, spelas banjo och odlas en hederlig engelsk gruvarbetarkultur i området. Här ligger Stoke. Jag har kört igenom staden vid ett tillfälle i en turné från London till Chester och av rent intresse så körde jag in i staden och vände. Inget som imponerade, men sällan gör engelska städer det. De ser i grund och botten likadana ut, ett torg, en innerstad med köpcentrum och några pubar, en hel hög med rondeller på väg in till centrum och hus som ser ungefär likadana ut, buggda ur ett engelskt miljonprogram. Det är dock just i sådana områden som den här extra tipsextrakulturen växer. Kring det lokala laget, kring regnet, kring röken från industrierna, från trasiga uppväxter, från pubar, från hoppet att etablera sig som en stor punkt på kartan och verkligen visa att fotboll inte bara är London, Manchester och Liverpool, som det varit de senaste nästan 30 åren. Där för är Stoke City intressant. Jag är fortfarande lite småkär i deras eleganta tröjor från 70-talet. Röd-vit-randiga tröjor, precis likadana som jag hade i mitt första fotbollslag. Då var jag sex år gammal, en småfet centertank som vräkte in mål. I Stoke-liknande tröja. Jag höll naturligtvis på Arsenal, men noterade att jag faktiskt spelade i en Stoke-liknande tröja. Då var Stoke ett lag med Ritchie, Bernard, Pejic, en otäck John Mahoney och bröderna Greenhoff. Nu bygger laget på ungefär samma kultur. Ett lag som bökar, brottas, slåss om varje boll. Det är inte vackert, men jobbigt och väldigt tufft att möta. Vi förlorade mot dem i FA-cupen, vi förlorade mot dem ifjol i ligan. Senast slog Stoke Manchester City i cupen. Fuller, Etherington, Shawcross och allt vad de heter skrällde.
Jag har respekt för laget. Till skillnad från Bolton, Wigan och Blackburn; lag som jag skyr som pesten och bara vill ha bort ur ligan, så känns Stoke mera som ett klassiskt helyllelag, som nog förtjänar sin plats i den högsta divisionen. Inte i toppen men väk med i mitten, lagom bra för att stöka till det för en del andra lag. Lagets kvalitér är bristfälliga; de saknar väl egentligen en riktig kärnlinje och en riktig fullblodsstriker och är det inte en brist att en spelare som Etherington kan dominera? Men de har kämpa-anda, gammal hederlig Tipsextra-kultur och en härlig nostalgisk historia, som bara personer som är så gamla som jag kan acceptera och komma ihåg. Svåra och tuffa att möta.
Staffordshire Bullterrier är annars namnet på en hundras. Det är ingen knähund om man säger så...
Fast idag på Britannia Stadium; det kan väl bara gå åt ett håll; väl? Gunners tar sina programenliga tre poäng. Bendtner nickar in två baljor, fabregas stänker in ett långskott och Walcott springer i de gryuvarbetartunnlar som finns kring Britannia Stadium och gör ett fjärde. För Stoke; det är väl bara Delap och några inkast väl..? Eller....
