Säsongsanalys: Målvakter
Det är dags för redaktionens slutsummering. Först ut: Målvakterna
Kritiker till Wenger brukar hävda att fransmannen inte kan värva försvarare eller målvakter. Han är en rackare på att plocka mittfältsspelare eller forwards, kreatörer eller löpare, men har egentligen aldrig lyckats att hitta vettiga försvarare eller målvakter. Well, well. Så har det i alla fall låtit från Wengers störste belackare Myles Palmer tidigare. Jag skall i denna första lagdel inte gå in på försvararna, men nog är både Sagna, Campbell och Vermaelen tydliga tecken på att han lyckas med att värva försvarsspelare. Men Wenger var lyckosam när han kom till Gunners 1996. Han behövde inte bry sig om försvaret, ty det ställde upp sig själv i sex år framöver. Seaman och back-four var givna. Sedan började problematiken, som han målvaktsmässigt första och andra året löste med Lehmann på ett alldeles lysande sätt. Problem kom när Lehmann började vackla. Och problemen har fortsatt och kulminerade egentligen detta år till en stor fet explosion, som givit eko i omvärlden. För nu torde det vara ganska solklart för Wenger, Arsenals ledning och medspelarna att det får vara slut med jönseriet i målet. Gunners behöver "go big" på marknaden, fläska ut några miljarder och värva in ett rejält köttstycke att ställa i målet, en rikig alfa-hanne, en silverrygg. Årets säsong har återigen visat att varken Almunia, Fabianski eller Mannone är något att förlita sig på när det blåser kallt eller när det blir frostnätter; när stressen kommer, pressen kommer och det blir stökigt i straffområde, många höjdbollar och stora klumpiga åbäken till motståndarforwards, så ramlar bollarna in. Nu skall det sägas att målvakterna i vissa lägen kan få mer hjälp av mittbackarna, men deras helhetsprestation under året har mycket att önska.
Jag kastar mig därför på målvakterna och en helhetsbedömning. Betygskala; 0-6, där 0 är Spursklass och 6 innebär en kram med NASA. 3 skall symbolisera godkänt. Let's Go.
Manuel Almunia 2,5
Spanjoren har haft en ganska otacksam uppgift detta år. Han fick ohyggligt mycket ris ifjol efter att ha slängt bort Champions League-bucklan under några sekunder på Emirates Stadium; sedan var han skadad under hösten, fick se Mannone stå kvar i målet innan italienaren började slänga in bollar, och sedan har han långsamt försökt att vara så stabil som möjligt.
Spanjoren har sina goda sidor. Inte tu tal om det. Han var exempelvis fullkomligt lysande i första matchen mot Barcelona. Fullkomligt lysande; men så slänger han in bollarna mot Birmingham, missar mot Tottenham, Everton, Burnley, Chelsea och Manchester United. Det håller helt enkelt inte. Man måste kunna lita på att en målvakt gör avgörande räddningar, räddar matcher och står pall när det blåser. Manuel Almunia gjorde inte det denna säsong. Vad jag ogillar är hans fullkomliga oförmåga att dominera i luften. Jag undrar om hans fotbollsskor parar sig med gräsmattan; ty han vinner inte en höjdboll och vägrar kategoriskt gå ut. "Away" är det enda ord han kan på engelska och det skriker han åt sina medspelare när bollen är på väg mot straffområdet.
Nej, Almunia, jag tror att detta var det sista vi såg av dig i Gunnerströja.
Årets skörd: 29 matcher i ligan, 7 matcher i CL
Lukasz Fabianski 2,5
Jag hade hoppats att Fabianski skulle vara grabben med choklad i. Den polska målvaktsskolan har genom åren givit så mycket och framför allt den i Legia Warszawa. Tomaszewski, Boruc, Dudek och nu sitter vi med Fabianski och Sczeszny. Jag hade hoppats att Fabianski skulle bli "Fabulous Fab" med hela Gunners, men nu minns vi Porto borta och Wigan borta, samt att hela publiken hånskrattade när han fick tag på bollen mot Fulham i sista matchen. Inte så snällt, men spelar man bort ligatiteln, så blir det så. Polacken har varit skadad mycket detta år och naturligtvis är det otacksamt att kliva in från sidan och ta över, när man knappt får stå en minut. Så har det blivit dock och även fast Fabianski ingalunda är en dålig målvakt; han har mycket att komma med i reflexer och närspel, men är precis som Almunia, hopplöst dålig i luften och är inte heller speciellt bra på att läsa spelet. Skaplig på fötterna och så verkar han ha Wengers förtroende.
Han har varit osäker och trots att han räddade ansiktet mot Manchester City med stabilt spel, så är det svårt att sudda ut osäkerheten, Wigan-matchen, torftigheten borta mot Porto.
Årets skörd: 4 matcher i PL, 2 i CL, 2 i Carling CUp, 2 i FA-cupen
Vito Mannone 3
Jag är inte speciellt imponerad av Vito Mannone. Hela han utstrålar osäkerhet. "I beg your pardon?". Jomenvisst. Han fick möjlighet att stå när Alminia och Fabianski var skadade och var fulkomligt lysande mot Fulham. Han tog allt den matchen, blev vald till matchens lirare, fick matchbollen, en flaska skumpa och var alldeles överlycklig. En riktig askungesaga och Arsenal hade fått en världsmålvakt; men han höll ju inte ihop det. Missar mot Blackburn, då bollen studsade över honom, bolltapp i luften mot Birmingham, missad utboxning mot West Ham. Misstagen kom- ett per match. Avgörande, som betyder mål och han darrade. Engelsmännen säger "Erratic", jag håller med. Gossen är för osäker, gör tavlor, är fortfarande ung, men jag tvivlar på hans storhet. Säsongen som sådan kan dock inte vara annat än godkänd. Att komma från ingenstans och ta för sig; "hut ab" säger tysken, men framtidsmålvakt? Jag är mera osäker, men några år till i Gunners blir det nog.
Årets skörd: 5 matcher i PL, 3 i Champions League
Wojciech Szczesny 3
Lång och väldig är han; polacken som framkallar nysattacker. Han gjorde en match detta år;debut mot WBA i Carling Cup, som han skötte med den äran. Tog ett par höjdbollar och agerade med styrka och finess. Sedan har han tillbringat året i Brentford och vad jag förstått, så har han varit lysande i långa stunder. Jag har sett en del videosnuttar och länkar och förstår att han har makalösa reflexer, är bra få skott, när- och långskott, men behöver ta för sig på hörnor och lära sig att läsa inlägg bättre. Brentford lär vilja ha honom igen nästa säsong och varför inte. Bra utbildning.
Årets skörd: 1 match i Carling Cup
Om man ser på vad Gunners fyller på med, så har James Shea imponerat i U18. Från att ha varit ifrågasatt som ungdomsmålvakt, så har han skapat stora rubriker under året och varit lysande i U18. En av årets stora överraskningar i det lag, som tog Academy league. Bra i luften , bra reflexer och bra på att snacka. Sedan finns Sean McDermott, James Dunn och Reice Chares-Cook, som alla knackar på dörren. Sean McDermott har stått en hel del i U18 och även varit nära reservlaget och knackar på för nästa steg. Sedan finns även Damian Martinez, just nu kvar i Argentinska Indepediente.
