Michael Dawson – den tystjobbande hjälten
Förra säsongen spelade Jonathan Woodgate 44 matcher från start för Spurs, men det senaste året har varit ett skadehelvete för honom. Eftersom Ledley King är Ledley King och därför ofta borta krävdes det att någon annan skulle kliva fram i mittförsvaret för att hålla ordning. Lucas Wadman har skrivit en gästkrönika om Michael Dawson.
Satt och kollade på många matcher i efterhand och frågade mig själv varför vi var så bra just detta år. Vi brukade bara stänga igen helt när King var frisk, vilket hände väldigt sällan. Den som imponerade på mig i varje match, var Michael Dawson. Han slet och slet. Han var hur stabil som helst i luften, bara John Terry (innan sin affär), Brede Hangeland och Nemanja Vidic kunde hålla samma nivå på höjdbollar, ”Daws” förlorade knappt en nickduell. Sen att han blivit bättre med fötterna har man sett i varje match, då han ibland styr uppspelen. Men det som gör att jag kallar Dawson för hjälte är inte att han syns i målprotokollet, det är att han kommer till Spurs Lodge och gör sitt jobb på varje träning och sedan visar upp samma slit under match, men det är oftast målskyttarna som alla kommer ihåg tyvärr. Ta till exempel matcherna mot Chelsea och Arsenal på White Hart Lane. Där var ju Chelsea i brygga men Drogba och Anelka är alltid farliga, ”Daws” täppte dock till i mitten, vilket gjorde att Drogba inte kom någonstans och samma sak gällde Anelka vilket betydde att Spurs lyckades vinna med 2-1. Om man ser Arsenal-matchen var den stora snackisen Bendtners huvudspel. Brydde sig Michael om det? Nej! Han gick in och åt upp Bendtner i nästan varje duell.
Dawson tog när King inte kunde spela över kaptensbindeln och visade att han är en riktig ledarfigur. Visst orsakade han straffen i FA-cupen mot Leeds på WHL men sådant händer alla fotbollsspelare. Efter snedsteget mot Leeds gick han in och stängde igen allt mot Fulham. Tänkte ta ett citat från White at Hart-redaktionen om Dawson
”Inledde säsongen som femteval i Spurs, avslutade den som en av ligans bästa mittbackar. Han älskar när motståndarna slår långbollar, och han har själv utvecklat en mästerlig långpassningsfot”
Om inte Tottenham värvar Vidic och Kings knän på något mirakulöst sätt blir friska är Dawson en given man i Spurs och gör jobbet som många glömmer bort och därför är ”Daws” den största hjälten efter Harry Redknapp.
COYS
