Everton - Burnley
Inför Wigan–Chelsea: Bortom all logik
Ja, vad ska man säga? Efter 0–4 mot nykomlingen ingen fruktade väntar nu möte med mästarna – som alla fruktar. Och den stora tjuren har redan frustat i gång efter 6–0 i premiären. Hur ska Wigan kunna rubba det?
Att skriva för Wiganredaktionen på SvenskaFans är inte lätt i dessa dagar. Nu har det inte blivit mycket artiklar på sistone, men det är för att tiden inte har räckt åt.
Vilken chock när man fick höra att Wigan låg under med 0–3 i premiären mot Blackpool, för att sedermera förlora med än mer förödmjukande 0–4.
Herregud.
Jag säger som jag hörde på radion precis nu av någon människa:
Jag trodde att det var ett skämt.
Den stora frågan nu är: Är laget ett skämt?
LÄGET I WIGAN
Premiären har vi redan avbetat och det var ingen munter läsning. Så mycket av den varan finns heller inte hos Wigan just för tillfället. Tråkigt nog har talangfulle Victor Moses (bilden) skadat sig och blir borta i tre veckor. Därtill saknas förstås nyvalde kaptenen Gary Caldwell som fortfarande återhämtar sina höfter.
Därmed tvunget att surmulne Charles N'Zogbia åter tar plats i truppen, efter att ha förvägrat sig en plats i densamma inför ligapremiären.
Låt oss hoppas att fjolårets bäste kan placera hjärtat på rätta stället och bränna av en dunderföreställning mot bästa möjliga motstånd.
Ska Charlie ha en chans på toppen och spel i de bästa klubbarna, då krävs en bättre attityd. Visa det – och du blir belönad.
I övrigt är laget svårtytt. Kommer mot Blackpool inbytte Ronnie Stam få chansen, eller väljer vi att säkra bakåt?
Kommer Hendry Thomas att få komma in, precis som i halvtid mot Blackpool, för att stadga upp mittfältet. Får Ben Watson då utgå?
En del frågetecken finns.
Oroväckande är att laget känns otränat. Det var i alla fall bilden som förmedlades efter premiärmatchen. Att ölmagarna hängde utanför (ursäkta överdriften). Jag har funderat på det där med sommarträningen och hur den på vissa håll sköts i toppfotbollen. Min nuvarande slutsats: Det känns inte helt hundra. Ni förstår vad jag menar.
Ett orosmoln inför säsongen var huruvida laget skulle uppvisa en bättre attityd än föregående år. Då la man sig ner och föll ihop vid ett par måls underläge, allt som oftast. Därför blev också prestationerna ojämna, oftast dåliga.
Roberto Martinez (bilden) uttalar sig inför matchen och förespråkar perfektion:
– Chelsea har enligt mig den starkaste truppen i hela ligan, men vi är redo att reagera på den besvikelse som den första matchen innebar och tävla i en match som vi förra säsongen visade oss kapabla att vinna.
– Du måste vara på din absoluta topp för att kunna mäta dig med dem, men vår match mot dem här förra säsongen visar att vi är kapabla att prestera mot ett sådant motstånd.
– För att göra det måste vi vara perfekta i allting vi gör – vi måste lära oss från förra helgens match.
– Vi måste matcha dem utan boll och jobba riktigt hårt. Vi har tillräcklig kvalitet för att skapa chanser och göra mål, men allting annat måste också vara perfekt. Vi behöver elva spelare som jobbar hårt för varandra varje match och tillför någonting till laget.
LÄGET I CHELSEA
Mästarna gick in i säsongen på bästa sätt.
6–0-segern mot West Brom visade att lagets takter från fjolåret satt i. Utklassningssegrarna på hemmaplan fortsätter i jämn takt. Wigan var som bekant ett av förra säsongens offer i 0–8-förnedringen som säkrade ligatiteln för Chelsea.
Till i år har laget till stora delar förblivit orört, men där brassefältaren Ramires säkert kommer att tillföra välbehövlig bredd och spets till ett redan ramstarkt mittfält.
Didier Drogba kan få riktigt lekstuga i Latics sandlådemässiga försvar om han är på rätt humör. Den urkraften blir närmast omöjlig för landslagskamraten Steve Gohouri att stoppa.
WIGANREDAKTIONEN TIPPAR
0–3. Instinkten sa en trea och en nolla – frågan är bara åt vilket håll? Vi väljer logiken framför hoppet (kul va'?) och konstaterar att Chelsea nog inte floppar en gång till på DW Stadium.
