Inför Stoke - West Ham
Upp till bevis för Hammers. 0 poäng efter fyra matcher och ett darrigt försvar. Kan det bli ett tuffare test än Stoke på bortaplan?
På lördag ställs West Ham mot Stoke City på Brittania Stadium. Mycket av försnacket har lagt fokus på det faktum att matchdatumet sammanfaller med Yom Kippur, den judiska högtiden som på svenska kallas för Försoningsdagen. Förutom att det betyder att Avram Grant och Tal Ben Haim inte kommer att resa med laget för att hedra sin religions traditioner, kanske det kan ligga en viss symbolik i det för Hammers?
Försoningdagen, eller Atonement day på engelska, handlar om att göra rätt för de synder man begått. Kommer vi därmed få se ett West Ham som agerar stabilt i mittförsvaret och sylvassa framåt? Vi kan bara hoppas. Säsongsupptakten har varit precis så tuff som förväntat och någon kris är det i mina ögon verkligen inte tal om, men vi kan ju ändå inte förneka att det börjar kännas som om en eller kanske tre poäng snart behöver trilla in. Om inte annat så för att slippa titta bort varje gång tabellen dyker upp...
Det finns självklart oerhört många matcher som passar bättre för att bättra på sina gamla synder, speciellt om de handlar om att ha svårt att hantera fysiskt spelande lag med ett direkt spel. Slår man upp de två faktorerna i ett uppslagsverk hittar man nämligen med all sannolikhet en förklaring som lyder: Stoke City. Hemma på Brittania är Stoke otäcka att möta, med ett ständigt bombardemang in i boxen och numer med en respektingivande Kenwyne Jones där uppe att utnyttja chanserna.
Här ligger nyckeln till poäng för Hammers. För mig är det givet att slänga in Manuel Da Costa, som tillhör ligans bästa huvudspelare, om än inte positionsspelare. Med Gabbidon halvskadad, Tomkins självförtroende i spillror och Ben Haim som sagt frånvarande borde det öppna för portugisen. Samtidigt verkar det ligga något skumt i relationen Da Costa-Grant. Mittbacken har i princip inte fått någon speltid i år, trots att han var en av de bästa spelarna i Hammers i slutet på förra året. Det har mumlats lite vagt om en skada, men det verkar mest vara en dimridå.
Framåt hoppas jag att Victor Obinnas övertygande insats mot Chelsea belönas med en ny start. Green står såklart i mål, framför Upson, Ilunga och antagligen Jacobsen. På mittfältet lär vi packa in Parker, Noble, Dyer, Obinna och kanske Barrera? Troligare är kanske att kamphunden Boa Morte får ännu en chans att rycka upp sig. Det är ingen panik än, men oj vad gott en seger skulle smaka mot Stoke.
Matchen sänds i Viasat, avspark 13.45.
