Newcastle - Tottenham 0-2
Tottenham tog sin första seger på S:t James’ Park sen 1993 genom ett självmål av Gary Speed och ett underbart nick lobb av Gus Poyet. Då man besegrade ett taggat Newcastle inför 50 000 åskådare.
Domaren blåste igång matchen på ett vattenfylld S:t James’ Park, Tottenham började med samma lag som slog Derby i måndags. Spurs ställde upp med sin vanliga 3-5-2 som Glenn Hoddle föredrar för sitt lag.
Newcaslte var favoriter inför den här matchen men så fort spelarna kommer in på plan så vet vi ju att sånt räknas inte längre, the Barcodes ställde upp med ett 4-4-2 på pappret men fick anpassa spelet mot Tottenham och fick spela med ett 3-5-2 system även de.
Återigen blev alla Rebrov fans besvikna när de såg Les Ferdinand istället för Sergej, ta plats bredvid Sheringham i Tottenhams anfall.
Newcastle började bäst och tryckte på Spurs försvar i början, både Perry, King och Richards i 3 backslinjen blev indragna i närkamper, men Newcastle skapade inte något som Spurs försvar inte hade svar på.
Matchen svängde fram och tillbaka innan Mauricio Tarrico gjorde en av sina rusher på höger kanten som till slut ledde till ett Tottenham frispark vid den högra hörnflaggan. Frisparken blev en kort variant som hittade Anderton fri i Newcastles målområde, och Anderton drog på ett skott som inte var så märkvärdigt men han fick tillbaka bollen av en Newcastle spelare, och han provade på sin lycka en gång till med nästan ett identiskt skott och den här gången tog det på Gary Speed och ställde Newcastle målvakten Shay Given helt, och det var 1-0 till Spurs.
Där kom vändningen för Spurs, man kontrollerade matchen helt, till och med Spurs tillresta fans kunde höras över The Toon Army. Spurs kom igång med sitt fina passningsspel som har visat sig vara så effektiv.
Newcastle tryckte på med allt de kunde för att kvittera, det närmaste de kom var när Sullivan var lite sent ute och Freund missförstod honom, Newcastle spelaren kunde inte komma åt bollen, och Sullivan kunde plocka bollen efter ett fint kropps täckning av Freund som imponerar för varje match som går.
Sen producerade Spurs matchens finaste passnings kombination som till slut ledde till Anderton som befann sig på högra sidan av Newcastle målet, han hittade Poyet med ett inlägg, och Gus Poyet som var helt omarkerad, kunde lobb nicka in bollen över Shay Given, 2-0 till Spurs.
Sen var det mest Newcastle ända in i halvtids vilan, men allt Newcastle skapade hade Spurs förvaret ett svar på. Men jag tror att på nåt sätt så hade alla Spurs fans, minnet från Manchester matchen i bakhuvudet och trodde inte att vi skulle klara av det här hela matchen.
Andra halvlek tog vid där den första slutade, Newcastle som försökte hitta en väg igenom Spurs försvar, men stötte på patrull i form av King, Perry och Richards, dessutom så var Ziege och Tarrico på kanterna väldigt hjälpsamma när det kom till att täta till bakåt.
Tarrico fick sen lämna plan efter att vad jag tror var en sträckning och in kom Simon Davies som tog sin plats på mittfältet, med det bytet innebar att Spurs gick över till ett 4-4-2 system.
Davies dominerade helt på sin högra sida och radade upp intelligenta passningar som så ofta hittade en Spurs spelare, inte undra på att Hoddle värderar Davies så högt som han gör.
Newcastle försökte hela tiden att skapa nåt, och man kom nära några gånger, Davies fick rensa på mållinjen efter ett inlägg från Robert. Även Tottenham hade chansen att öka på sin ledning när Sheringham skruvade in ett frispark som tog på ribban. I Newcastle försökte man genom den inbytte Lua Lua och Bellamy men det ledde inte till några mål.
Rebrov kom in istället för Ferdinand och höll bollen inom laget ganska bra men han kom inte till något större avslut, Spurs bytte även in Sherwood istället för Anderton, men han hann inte göra så mycket innan Spurs kunde ta sitt andra borta vinst för säsongen.
Segern innebär att Spurs tar sitt första vinst på S:t James’ Park sen 1993 och Sullivan får hålla nollan på borta plan sen februari.
Det som är värt att nämna i den här matchen är att Spurs har lärt sig att spela på resultat och blev inte stressade så som vi brukar bli när motståndar laget börjar trycka på. Det nämnde jag även i min inför match och Hoddle tycks ha hittat bot medlet för det.
Dessutom så gjorde backlinjen en jätte bra match där yttrarna hela tiden var med och jobbade hemåt. En annan positiv sak var Freunds spel idag, han blir bara bättre och bättre för varje match som går.
Spurs spelar verkligen bra just nu och förtjänade att vinna den här matchen och det spel som man spelar just nu, har saknats i Spurs på hela 90 talet.
