Wanderers Avenue
Strax söder om Wolverhamptons centrum finns en speciell gata. Den går under namnet Wanderers Avenue. Denna gata har en central plats i Wolverhampton Wanderers historia!
Spatserar man längs denna gata kan man spana in märkliga inskriptioner på följande hus:
Nr 3 Allen, Nr 4 Rose, Nr 8 Swift, Nr 11 Kinsey, Nr 14 Malpass, Nr 15 Griffins, Nr 16 Wood, Nr 17 Butcher, Nr 18 Wykes, Nr 19 Topham, Nr 20 Hughes, Nr 25 Brodie, Nr 27 Mason, Nr 29 Hollingsworth, Nr 30 Johnson, Nr 31 Hickman, Nr 32 Lawson, Nr 33 Trentham, Nr 35 Alton, Nr 38 Chepstow, Nr 39 Tintern, Nr 41 Penrhyn, Nr 43 Upton, Nr 75 Whottesley, Nr 76 Westcroft, Nr 77 Leslie, Nr 80 Shawnbury, Nr 87 Cleveland, Nr 91 Eton, Nr 100 Grinshill och Nr 118 Ravensworth.
Varför har husen dessa namn??
För att svara på detta måste vi gå tillbaka ända till den 25 mars 1893. Wolves hade mot alla odds nått FA cupfinal och skulle där möta Everton. Everton var storfavoriter i matchen som spelades på Fallowfield i Manchester.
Wolves ställde upp med följande lag: Rose - Baugh, Swift - Malpass, Allen (Cpt), Kinsey - Topham, Wykes, Butcher, Wood och Griffin.
Speciellt Topham hade en lyckad dag på högerkanten. Ett kanonskott av honom sänkte bland annat en polis som stod precis sidan om målet! Everton glänste som vanligt med sitt passningsspel men Wolves kämpade ner dem. Det var en tät fight och publiken (45.067) var som galna. De bröt igenom alla stängsel och staket, och omgärdade planen.
I 60:e minuten klämde Wolves lagkapten Harry Allen iväg en kanon, en riktig höjdare. Bollen steg som en raket och sjönk lika snabbt. Evertons målvakt hade solen i ögonen denna vackra dag och bollen slank in i mål sidan om honom.
Wolves höll sin bräckliga ledning och när en kvart återstod av matchen lämnade Everton in en protest mot matchens förhållanden (publikens beteende). När domaren blåste av visste därför ingen riktigt om Wolves hade vunnit FA cupen. Men till slut fick laget pokalen av folket från FA och man fyllde den med segerchampagne!
Wolves togs emot som hjältar i sin hemstad. Man var väldigt noga med att poängtera att det var 11 engelsmän i Wolves, medan Everton hade ställt upp med 6 skottar. Spelarna bars på folkets axlar till Victoria Hotel av stadens lyckliga befolkning. Det var girlanger överallt och hotellet hade dekorerats med kinesiska lanternor. Varje man, kvinna och barn var ute på stadens gator och firandet var obeskrivligt.
Nu är denna lilla historia äntligen framme vid anledningen till den här artikeln - Wanderers Avenue!
En byggare som höll på att bygga längs Dudley Road var alldeles till sig och gjorde ett minnesmärke (kopia av FA cupen) på Fallowfield Terrace mellan husen på Dudley Road nr 329 och 330. Detta var inte nog, byggaren hade fler galna planer. Han döpte dessutom en gata till Wanderers Avenue och namngav alla husen efter spelarna i laget. Alla hus fick därför en plakett med ett namn på en spelare!
Som uppmärksamma läsare ser så finns det betydligt fler namn på husen än spelare, antagligen för att de som byggde hus efter 1893 på samma gata också ville ha sina namn på husen. Men mellan nr 3 och nr 19 finns spelarna i laget i alla fall, nr 20 Hughes kan möjligen vara domaren, han hette nämligen C.J Hughes...
Nr 25 Brodie och Nr 27 Mason är också gamla Wolves-profiler från en ännu tidigare årgång, och Nr 29 bör helt enkelt vara döpt efter den man som var Chairman 1893, Hollingsworth.
Om ni besöker Wolverhampton, är kulturintresserade och dessutom har lite tid över - varför inte ta en kvarts promenad söderut till Wanderers Avenue.
Det gjorde jag!