Matchrapport: Wimbledon-Wolves 3-2

Wolves åkte på en onödig förlust i en oinspirerad match borta mot Wimbledon. Vi gör många mål som vanligt, men försvaret läcker.

Selhurst Park hade många lediga platser eftersom Wimbledons fans som bekant bojkottar sin klubb. De ditresta Wolvessupportrarna var därför i ett klart numerärt överläge i den lilla publiken (3.233).

Första överraskningen var att Michael Oakes inte kunde stå i mål. Istället fick unge Matt Murray göra sin efterlängtade debut. Murray är en fyrtornsliknande 21-åring som länge väntat på sin chans. Ingen skugga ska falla på Murray men första gången han rörde bollen var när han plockade den ur nätmaskorna. Det var efter en hörna som bollen skarvades vidare till SHIPPERLEY som slog in bollen från nära håll.

Wimbledon hade efter denna fina inledning åtta man bakom bollen i alla lägen och detta tvingade Wolves till att spela många långa bollar. Vi har fortfarande ingen bredd i spelet med vår 4-3-3-taktik och Kevin Cooper, som är en utpräglad linjespringare till vänster, verkade inte riktigt veta var han skulle ta vägen.

Ytterbackarna Lee Naylor och Denis Irwin gick inte framåt som de borde göra, och det var istället innermittfältarna Alex Rae och Ivar Ingimarsson som försökte fylla på offensivt. Wolves hade bollen mest och fick en hörna efter en kvarts spel. Naylors inlägg gick mot bortre stolpen där islänningen INGIMARSSON nådde högst av alla och nickade in sitt första mål för Wolves.

Nu var detta Wolves match och det verkade bara vara en tidsfråga innan nästa mål skulle komma. Rae och Ivar jobbade hårt och Nathan Blake och Dean Sturridge rörde sig bra i anfallet. Bästa chansen kom efter ett inlägg av Ingimarsson, målvakten hamnade på mellanhand och Sturridge nådde bollen först med huvudet, men tyvärr träffade den stolpen.

Halvtid 1-1. Wolves såg starkare ut och även om man kunde spåra lite nervositet så hade Matt Murray inga större problem med sin målvaktsdebut. Vid några bakåtpassningar gav han ett osäkert intryck, men annars såg det bra ut.

Tio minuter in i andra halvlek slarvade Wolvesförsvaret. Ett diagonalt inlägg som kom in från vår vänstersida nådde bortre stolpen där Wayne GRAY sträckte fram foten och stötte in 2-1. Det såg billigt ut, men det var inte Murrays fel eftersom inlägget var hårt och slogs ganska tidigt.

Man hade fortfarande känslan av att Wolves skulle komma tillbaka. Wolves fick en ny hörna och denna gång blev det öppet läge för Butler, men han lyckades missa ett givet nickmål. Ludo Pollet hade gjort mål 99 gånger av 100 på samma läge. Ivar hade sedan ett skott som gick utanför och Blake nickade också nära mål vid ett annat tillfälle.

Kenny Miller blev inbytt istället för Newton och genast fick Wolves bättre tryck framåt. Ivar fick en fin passning, han hade gott om tid på sig och gick in i straffområdet där han tyvärr hastade iväg ett skott rakt på målvakten, när både Blake och Sturridge hade öppet mål.

2-2 kom till slut. Lescott hittade Rae inne i straffområdet. Rae gick ner till kortlinjen och slog ett inlägg längs med mållinjen. STURRIDGE och en försvarare kom farande samtidigt och slog tillsammans in bollen till 2-2, kanske var det rent av självmål?

20 minuter återstod nu för Wolves att få ett segermål. Men det var ganska fantasilöst, Wimbledon hade inga problem att stoppa anfallen. Istället blev det livsfarligt varje gång de erövrade bollen och kom i kontringar. Rae missade en passning och Lescott kom efter sin anfallare. Butler sprang för att hjälpa till, men då lämnades SHIPPERLEY helt ensam, han fick bollen och kunde behärskat slå in 3-2 till Wimbledon utan chans för Murray.

Proudlock byttes in istället för Sturridge, men då var det bara tre minuter kvar. När slutsignalen ljöd lät publiken spelarna få höra "What a load of rubbish". Man kan förstå deras känslor även om det inte är att rekommendera. Publiken var annars ovanligt tysta matchen igenom, det var nästan en deprimerande stämning. Alla förväntade sig en vinst, och situationen påminde lite om Wolves gamla tider i division 4, liten hemmapublik och allt utom vinst känns som ett misslyckande.

Vi släppte bara in tre mål vid två tillfällen förra säsongen, varav ena gången var i play-off matchen mot Norwich. Vad är det för fel med försvaret? Ja, vi behöver Paul Ince tillbaka på mittfältet. Han tar ett stort defensivt ansvar. Ince åkte inte ens med till London igår. Hoppas att hans knäskada inte är allvarlig.


SPELARBETYG
Spelarna bedömda av Swede Wolves:
(Betyg 1-10, där 6 är "godkänd")

Murray, 6
Irwin, 7
Butler, 6
Lescott, 5
Naylor, 5
Ingimarsson, 8
Rae, 7
Cooper, 5
Newton, 5
Sturridge, 6
Blake, 7
Miller, 6

Proudlock spelade för lite för att betygsättas.

Truls Månsson2002-09-01 08:35:00

Fler artiklar om Wolves