Anamma kulturer...

En het debatt har varit igång för några dagar sedan på Spurs sida. Den handlar i stort om att vi som supportrar till ett lag som spelar i England (t.ex.), dvs. inte den arena som ligger i vår stad, närhet etc., skulle lite grann köpa oss till en kultur som finns där.

I vårt fall som Tottenhamsupportrar, skulle vi börja ”hata” Arsenal och dess fans, bara för att Spursfans i norra London gör det. Detta är hur vi än vrider och vänder på det, ett mycket intressant ämne. Tittar jag på mig själv, så ligger det förklaringar hela vägen på varför jag började heja på Spurs, och min förpestade bror började hålla på Gunners. (Fattar inte egentligen vad farsan tänkte på när han kom hem med de där prylarna!)

Om jag nu försöker att bryta ner detta på ett mer begripligt och lättfattat plan – och tro mig, det har försökts inne på vår site – så skulle jag vilja titta lite på derbyn i största allmänhet. Jag tror det var inne på Birminghams sida som jag hittade en ”hemmagjord” lista på vad den personen ansåg vara de värsta, och kanske hårdaste derbyna i Europa. Självklart så blir det så att vi gärna följer ett derby hellre än bara en vanlig seriematch. Eller är det bara vissa fans som tycker så? Och de övriga, som inte anser att det är den vitigare matchen, skulle de kategoriseras som en supporter fast inte lika benhård sådan? Eller är de kanske mer fans än de insnöade?
Om jag bor i Örebro, vad har jag då för orsak att hata Arsenal? Eller ens vilken orsak har jag att tycka den matchen skulle vara större och viktigare än någon annan match på säsongen. Jag tror mig veta, att detta är baserat på ett individuellt plan. För det första så tror jag egentligen att man ”hatar” ett lag med en slags hatkärlek, bara för att det gör allt mycket mer spännande och man känner sig själv kanske mer viktig, vad vet jag. Det vore dock konstigt om alla matcher skulle vara lika spännande och lika i betydelse, vare sig tabell läge osv. Är det så att fotboll inte bara är en boll och elva dårar i varje lag. Vi har alla hört förklaringen som de så patetiskt lägger fram varje gång man ser bedrövad ut efter en match –”det är bara 22 dårar som springer och jagar en läderkula, släng in 21 till så blir alla glada”. Jag känner att man som supporter engagerar sig oerhört mycket i varje match, och jag kan inte se meningen med att bara sitta där och titta på fotboll utan att känslorna flödar hela tiden. Vilken kass sport om så vore fallet? Det är klart att man som supporter av engelska ligan gillar deras sätt att kicka bubba på, annars skulle det ju gå lika bra att titta på närmsta arena här hemma.

Att vi anammar kulturer säger sig självt, men i vissa fall så kanske vi tar in en kultur och lever den. Är det kanske så att derbyn mellan Bajen, Djurgården och AIK egentligen är en större ”publikfest” än ett vanligt derby mellan Spurs och Arsenal?
Självklart så kan man inte bara säga sig hata Arsenal bara för att man helt plötsligt ger sig in i fotbollens värld, men om man köper den fotbollskulturen, om man gillar engelsk fotboll väldigt mycket, så är det naturligtvis inte bara själva spelet utan mer därtill, bl.a. derbyna, tror jag i alla fall. Allt är individuellt och vi har alla rätt att älska och ”hata” det lag vi så önskar. West Ham, Chelsea, Arsenal, Charlton, Fulham m.fl. Jag menar, alvarligt, vilket lag hatar jag inte av dem, den dagen de spelar och vinner mot Spurs. ;o)

Det finns såklart olika typer av supportrar och de har olika grader av intresse i klubben och vilka känslor de tittar på en match. Vissa anser säkert klubben som viktigast och vi fans anser säkert andra som viktigast som fans betraktat. Vi kanske helt enkelt inte kan säga att vi köper oss en kultur med vad allt laget är indraget. Vi kanske bara tittar på fotboll på olika sätt, men jag tror att de flesta kan hålla med om, att utan derbyn skulle fotbollen förlora väldigt mycket känslor och kärlek.

I love to hate you. Frågan är om de tänkte just på derbyn när de skrev den låten. Det är precis så man känner när man står på Higbury eller White Hart Lane. Vilken misär det vore om dessa matcher inte fanns. N5 och N17 är ett derby, och det är inte konstigt att den matchen av någon spurs match visas på tv. Om jag är tvungen att säga ”att jag köper mig den kulturen” så känns det väldigt fel. Vi har fria viljan att hålla på Spurs, och vi har fria viljan att samtidigt anse Arsenal vara ett helt vanligt, annat lag, eller tycka att det är ett lag nedanför gatan, även om jag bor 150 mil därifrån. Många har varit på både WHL och Highbury. Har man det och samtidigt varit en supporter för ettdera laget, så ploppar det fram känslor direkt, och de kommer inte när man åker till en match utanför norra London.

Min slutsats på detta ämne är att det säkert finns folk som ”köper sig en kultur” för att den är häftig, men ser jag till mig själv och de flesta av mina kompisar, så kan jag inte se den tendensen. Tar jag på mig en Tottenhamtröja eller hälsar på en vilt främmande person med en Spursjacka, så ser jag inte att jag köpt den kulturen heller. Jag behöver såklart inte hälsa, men det är något jag gör, det är min kultur och ”uppfostran”.

Nåja. Det kanske är synd att dra upp ämnet igen då det skapade heta känslor, men det är väl också en stor del av att vara inne på ett forum och tjata lite. Och jag tänkte att ni övriga ”förlorade själar” som inte deltar inne på Spurs fantastiska forum och dess totalt hysteriska argumenterande, skulle ha chansen att ta upp detta intressanta ämne, eller bara få en tankeställare.

Ta inte illa upp ;o) (internt)

We are at the top of the league ….. och det kommer vi att vara över helgen också!

Alexander Strid2002-09-04 20:00:00

Fler artiklar om Tottenham