Polisonghjältar vi minns - Derek Dougan
The Doog var en färgstark profil i Wolves 70-talslag. Läs allt om honom här!
Artikeln tidigare publicerad i september 2002 samt juni 2007 och nu enbart minimalt uppdaterad.
Derek Dougan var en karismatisk spelare, och fortsätter ända in på sin ålders höst att vara kontroversiell. Under SwedeWolves medlemsresa till Wolverhampton i april 2000 var Dougan återigen på löpsedlarna, 24 år efter han slutat sin långa spelarkarriär.
Denna gång var den hetlevrade 62-årige "The Doog" anklagad för att ha klippt till en rival med en biljardkö! På något sätt förvånades man inte det minsta. Inte heller var det förvånande att "The Doog" klarade sig undan alla beskyllningar och frikändes på alla punkter!
Denna färgstarke man föddes i Distillery, Belfast den 20 januari 1938 och är alltså nordirländare. På Molineux gick han kort och gott under namnet "The Doog" och han var en elak centertyp. Stor, stark, vassa armbågar och väldigt målfarlig. Han var en stöttespelare i det Wolves som var så framgångsrikt under 70-talet.
Wolveskarriären började på bästa sätt. Dougan gjorde hat-trick i sin ligadebut på Molineux mot Hull, 25 mars 1967 (den första av fem hat-tricks för klubben) och fansen tog honom genast till sitt hjärta. Dougan var lagets bästa målskytt under 1967/68, 1968/69 och 1971/72.
Under åtta säsonger på Molineux spelade "The Doog" 320 matcher för Wolves och sköt över 120 mål. Han hjälpte Wolves vinna div 2 1967 och vann ligacupen med Wolves 1974. Däremellan var han en starkt bidragande orsak till att Wolves nådde UEFA cupfinalen 1972, då de bland annat slog ut italienska storlaget Juventus.
Dougan sköt ett hat-trick mot portugisiska laget Academica de Coimbra och är därmed den hittills ende Wolves-spelare som har gjort ett hat-trick i en stor europeisk turnering. Fyra dagar innan hat-tricket hade Dougan dessutom gjort tre mål i ligan mot Nottingham.
Dougan var i sin ungdom en rastlös själ som bytte klubb ofta och det var inte förrän han kom till Wolves som han till slut fann sig till rätta. Dougan började sin karriär på Nordirland för Distillery tills 1957 då han skrev på som professionell hos Portsmouth.
Där stannade han till mars 1959 då han gick till Blackburn för £15.000. Ett år senare spelade han för Blackburn i FA cupfinalen - mot Wolves! För övrigt den senaste gången Wolves vann FA cupen!
Efter två och ett halvt år hos Blackburn flyttade "The Doog" till Aston Villa för £20.000 i juli 1961. Och två år senare stack han igen, den här gången till Peterborough för £25.000. Sommaren 1966 var Derek på väg igen: Leicester, som han kostade £25.000 och därefter gick Wolves manager Ronnie Allen in och köpte honom strax före transfer-deadline 1967 för £50.000.
Under 18 år i ligafotbollen gjorde Derek Dougan 222 mål på 546 ligamatcher, av dessa var 95 mål på 265 ligamatcher för Wolves. Hos Wolves var han från mars 1967 tills han lade av i maj 1976.
Internationellt var givetvis Derek Dougan given under en lång tid i Nordirlands landslag. Han fick till slut spela hela 43 landskamper för Nordirland, och representerade sitt land även på skolpojkes-, amatör-, ungdoms-, och B-landslagsnivå.
Derek var verkligen en oberäknelig figur och hade många bestämda åsikter. Under en period (i Aston Villa) rakade han av sig allt hår. Och han var i ständig konfrontation med domarna, blev utvisad ett halvt dussin gånger under sin karriär.
"The Doog" har alltid haft starka ledaregenskaper: under tiden hos Wolves var han Chairman of the Professional Footballers Association och det var därför naturligt att han fortsatte som manager för Kettering Town på sent 70-tal.
1982, sju år efter det att han hyllats på Molineux efter sin testimonialmatch, återvände han som räddande ängel när han representerade de affärsmän som i sista sekunden klarade Wolves undan en konkurs.
Dougan blev klubbens Chief Executive, en ställning som han höll en kort period tills det stod klart att hans affärskollegor (The Bhatti Brothers) hade illvilliga planer för Wolves och Dougan tvingades avgå.
På senare tid var han involverad i att samla in pengar för diverse välgörande ändamål och har suttit med i många kommittéer, de flesta fotbollsrelaterade. Han bodde fram till sin död i Codsall, nära Wolverhampton.
