Det är nu som det stora vemodet sätter in
Huddersfield Town AFC är på ruinens brant. Det handlar om dagar innan klubben går i konkurs.
I går besannades de farhågor alla Huddersfield-fans haft sedan ett halvår tillbaka. Klubben är nedtvingad i brygga av de alltjämnt gigantiska skulder man drog på sig i storsatsningen mot Premier League inför säsongen 1999-2000. Orförande Taylor gav sitt mest pessimistiska uttalande hittills om klubbens ekonomiska tillstånd och medgav att om inte de närmaste dagarnas ödesmättade samtal med potentiella räddningsplankor bär frukt finns ingen räddning i sikte om inte någon okänd välgörare skulle dyka upp i sista minuten. Mr Taylor kunde inte ens säga vad som skulle vara det mest sannolika, förvaltare eller att klubben helt enkelt lägger ner verksamheten.
Taylor i dagens Examiner: - Jag har avgörande samtal den här veckan. Om inget kommer ur dessa samtal kan jag inte se oss överleva...Vi behöver hjälp utifrån och för ögonblicket finns ingen sådan i sikte... Apråpå rykten bland supportrar om att ett konsortioum skulle vara på väg att hjälpa till, alternativt ta över kommenterade Mr Taylor: - Om inte dessa människor tar ett steg fram och ger sig till känna kommer de kanske finna att det är försent. Även fast jag gått ut med allvaret i situationen verkar ingen ta det på allvar. Det kommer en tid när det inte är möjligt för oss att fortsätta och den tiden närmar sig hastig.
Om spelarnas obetalda löner sa Taylor: - Vi är skyldiga en massa pengar och det är inte någon bra situation varken för dem eller mig. Det måste till en bra bit över £1 miljon för att kunna betala vad vi redan är skyldiga spelarna och fram till sommaren.
Om det ack så vackra men för en klubb på dekis katastrofalt dyra McAlpine uttryckte den hårt ansatte revisorn ( Jo, det är hans riktiga yrke!): - Vi spelar på en alldeles för dyr arena och där tror vi att KSDL kan hjälpa till (KSDL är ett företag som är delägare i arenan med vilka ett av de avgörande samtalen kommer äga rum).
Klubben har för närvarande en bra bit över £6 miljoner i skulder och den magropskänsla undertecknad har är att den enda medicin som skulle kurera den ekonomiska cancersvulst som sakta sakta suger livet ur den stolta klubben är en mycket rik Huddersfield-supporter a la Wolves-fanatikern Sir Jack Hayward som kunde stiga fram ur kulisserna och operera bort tumören med det enda vassa som verkar kunna rädda Town - rena cash.
Under tidan rasar fansen mot den vanskötsel klubben lidit av de senaste åren. Med ett publiksnitt på över 9000 som bottenlag i division 2 finns det en starkt förankrad kärlek till klubben och det skulle vara en skandal om några tomtars behov av att leka med normal och låginkomstagares stora intresse och passion skulle leda till att de berövades det många av dem lever för. Visst man kan sitta framför en dator i Sverige och med, för att vara svensk, groteskt intresse följa en skitklubb i tvåan, men i och med att jag upplevt dessa människor på plats i Huddersfield och runt om i Storbrittanien, och det skulle naturligtvis gälla vilken klubbs supportrar som helst, kan jag bara ana vilken tomhet och tristess dessa människor skulle känna skulle augusti komma och det inte skulle vara någon match att se fram mot på lördagarna, några spelare att dyrka, någonstans att skrika ut sin glädje eller frustration.
I kväll (läs i går kväll) skräds inte orden på den största oberoende Town-sidan, downatthemac.com. Vissa inlägg försöker vara optimistiska medans de flesta andra är obehagligt rättframma. En åsikt är angående tvångsförvaltningsåtgärden (Vilket drabbat York, Barnsley och Bradford bla) är att det har gått så långt med skulderna att det inte längre är möjligt att tvångsförvalta klubben eftersom det skulle kräva pengar från nuvarande styrelse att betala förvaltarna, pengar som inte finns. Så skulle det anonyma konsortiet inte existera eller Taylor misslyckas med sina försök lutar det åt att klubben får slå igen...
Att Town nu är tillbaka i nedflyttningszonen känns mer eller mindre oväsentligt just nu. Skulle klubben slå igen skulle det bli ett sådant tomrum för Huddersfields invånare och ja, för mig med att deras och mitt generella fotbollsintresse får sin dödskyss. Jag tror att alla med mig känner att man ger fullkomligt f-n i om det blir bortmatch mot Torquay nästa år bara man får upleva de känslokickar det innebär att känna för ett, bara ett enda fotbollslag.
Gode gud, ett mirakel om man får be.
