Matchrapport: Wolves-Stoke City 0-0

Wolves fick bara 0-0 hemma mot Stoke. Striden om playoff-platserna tätnar.

Hur ska man beskriva den här matchen? Tänk er en boxningsmatch där den ene boxaren hela tiden kastar sig ur ringen när domaren gör klart för kamp.

Nja, lite orättvis beskrivning kanske. Stoke City åkte på en riktig stjärnsmäll mot Nottingham Forest den 22 februari. 6-0 fick de stryk med och efter den matchen tvingades manager Tony Pulis tänka om. I sex matcher i rad har de spelat skyttegravsfotboll och skrapat ihop resultaten: 1-0, 0-1, 1-0, 0-0, 0-0, 0-0. De spelar för att klara sig kvar i divisionen helt enkelt, och Mr Pulis anser att ett starkt tiomannaförsvar är den bästa taktiken.

Vi som är Wolvessupporters undrar om Stoke är "Albion in disguise". Taktiken påminner nämligen om den West Brom praktiserade när de snodde vår Premier League-plats i våras. Taktiken kan inte heller komma som en överraskning för vår manager Dave Jones. Jag var därför spänd av förväntan på Jones motdrag mot den väntade igelkottstaktiken.

Men vad hände egentligen på Molineux igår, jo detta:

Wolves hade lyckats få sin ordinarie backlinje spelduglig igen. I förra matchen mot Portsmouth tvingades vi att spela med ett 3/4-dels reservbetonat försvar, men nu var Lescott, Butler och Naylor åter tillbaka.

Man förstod tidigt att Stoke hade sin väntade taktik klar: att hela tiden ha många spelare bakom bollen och att krympa ytorna för Wolves. Stokes få anfallsförsök var ett antal vådaskott som inte var i närheten av Wolves mål. Wolves lyckades emellertid inte utnyttja sitt spelövertag. Vi ökade inte tempot i passningsspelet för att dra isär Stoke, utan de fick matchen precis dit de ville.

De småväxta Kenny Miller och Dean Sturridge vann som väntat inga luftdueller i anfallet och lyckades inte hålla kvar bollen i anfallsposition. Paul Ince och Alex Rae tilläts husera fritt på mittfältet, men eftersom ingen av dem är direkt offensivt inriktad så blev det lätt för Stoke att stoppa våra attacker som bara kom på Mark Kennedys vänsterkant, vilket Stoke snart lärde sig. Förutsägbart, helt enkelt.

Vi fick två målchanser i första halvlek. Det var två nickar från hörna: Ince hade den första och Rae nästa försök. Raes nickläge var det bästa och det var en gåta att han kunde missa målet från nära håll. I halvtid grymtades det en hel del på läktaren och vi undrade vad Dave Jones motdrag för den andra halvleken skulle bli.

Andra halvlek blev ungefär som den första. Stoke hotade inte vår målvakt Murray vid något tillfälle, det svåraste han hade att hantera var ett par halvhårda bakåtpassningar som han fick snedträff på.

Wolves satsade på inlägg mot bortre stolpen, men andrabollarna var Stoke först på och kunde rensa undan utan större problem. Efter en timme började manager Jones agera. Adam Proudlock kom in istället för Sturridge. Kennedy fick andra halvleks bästa chans då han sköt ett lågt skott som slogs undan på mållinjen av det samlade Stokeförsvaret.

Miller "fälldes" i straffområdet, men domaren varnade honom för filmning, vilket nog inte var helt fel. Naylor krutade på med ett långskott som målvakten tippade till hörna. När tio minuter återstod gjorde DJ två nya byten. Colin Cameron och Kevin Cooper kom in istället för Alex Rae och Shaun Newton. Cameron fick bästa chansen, men bollen gick en halvmeter utanför.

Matchen slutade 0-0 och man tycker synd om de 25.000 i publiken som fick genomlida detta. Nu har Wolves bara orkat med ett enda mål på de fyra senaste matcherna och det måste till bättre takter om vi ska behålla vår playoff-plats.

SPELARBETYG
Spelarna bedömda av SwedeWolves:
(Betyg 1-10, där 6 är "godkänd")

Murray, 6
Irwin, 7
Butler, 6
Lescott, 7
Naylor, 6
Newton, 6
Ince, 8
Rae, 5
Kennedy, 6
Miller, 5
Sturridge, 5
Proudlock, 6

Cameron och Cooper spelade för kort tid för att betygsättas.

Truls Månsson2003-03-19 10:19:00

Fler artiklar om Wolves