Community Shield, början till fallet?
Det här var bara början på en enda lång och plågsam resa till en säsong där Arsenal inte vinner en enda titel.
Det är så det låter. Olyckskorparna skriker högre för varje dag, Arsenal har inte köpt någonting mer än en halvgammal tysk målvakt och ett par unga talanger som inte är gamla nog att få läsa Tony Adams bok utan vuxens sällskap. Med i stort sett hela laget kvar sedan förra säsongen så är vi nu i ett sådant djupt fall att Wenger antagligen ger upp i mitten på november och lovar ärligt att aldrig mer låtsas att han kan någonting om fotboll.
Community Shield var ett bevis på att Arsenal som högst kan sikta på en sjätte-sjundeplats och det bara om Vieira får vara hel. Vi har en forward som tycker det är roligt att sparka på Phil Neville och två andra engelska landslagsmän som borde blivit utvisade och det beror egentligen bara på att de i hemlighet drömmer om att en dag få spela i LAGET. Men Ferguson har ju sagt att det krävs speciella egenskaper för att spela i LAGET. Det är väl klart tveksamt om Campbell och Cole hade platsat.
Nog snackat. Matchen mot rivalerna från norr blev en märklig historia där två lag krigade sig igenom merparten av de nittio minuterna. Så värst mycket av det skönspel som klubbarna är berömda för fick vi inte se. Det vi istället kommer att minnas är Jeffers SOLKLARA röda kort, Coles MISSADE röda kort och Campbells EVENTUELLA röda kort. Att Scholes och Neville KUNDE ha fått röda kort pratar vi mer tyst om, vill inte starta en ny debatt om att vi alltid missgynnas.
Jag kunde konstatera att Arsenal har en bra bit kvar till den riktiga formen, många av spelarna såg trötta ut och hade inte den riktiga tajmingen. Bergkamp syntes inte alls till och Parlour var direkt dålig. Jeffers visade inte att han vill spela A-lagsfotboll och gjorde en av de dummare sakerna jag sett på länge, efterslängar är det mest korkade man kan ägna sig åt på en fotbollsplan. Cole och Campbell försökte spela i samma liga men lyckades inte få domaren att se rött, däremot varenda tabloid i England ropar efter att FAs videopanel ska blixtinkallas.
Utifrån denna matchen ska det alltså bedömas om Arsenal kommer att vara ett hot i ligatoppen eller om de rent av kan vinna. Det är en omöjlig uppgift, Arsenal lyckades få 1-1 en vecka innan säsongstart i en "vänskapsmatch". Någon har sagt om både Community Shield och ligacupen att "det är bättre att vinna den än att inte göra det". Det ligger klart något i det, man vill ju givetvis vinna allt som står till buds. Det betyder ingenting sett över en hel säsongs ligaspel. Arsenal vann Community Shield förra året och vann bara FA-cupen.
Den slutsats jag drar efter det som hittills har skett under sommaren är att Arsenal inte har fallit, vi har blivit av med Seaman och Luzhny och köpt in två reservlagsspelare och Jens Lehmann. Det är inte direkt någon försvagning, men om man som jag och många andra har efterlyst etablerade försvarsspelare för att förstärka en något svag defensiv så har vi heller inte blivit starkare.
När man då börjar misströsta som mest drar Wenger fram en joker ur ärmen och slänger in Kolo Toure som mittback, och även om han mer än lovligt gör bort sig tillsammans med hela Arsenal vid Mikael Silvestres ledningsmål så sköter han sig alldeles utmärkt i resten av matchen. Mot Manchester United, de som vi ska vara så rädda för.
Jag tror att vi är med där uppe i toppen trots allt, inget snack om att vi blir topp fyra. Vi kan vinna, men jag väntar lite till med att avslöja hur det går i ligan, men innan lördag kommer facit.
För övrigt anser jag att Kanu ska skänkas till ett annat lag i London eftersom han vägrar lämna London för att säkra sitt permanenta uppehållstillstånd i januari. Han har gjort sitt och Jeffers är på god väg. Är Ian Wright ledig?
