Alan Pardew lämnar Reading
Besvikelsen är total, liksom chocken. Ytterligare en "Judas-manager" lämnar Reading.
Gråten är nära. Hopplösheten är total. Plötsligt känns allt så fruktansvärt tråkigt.
Match på lördag mot West Ham, jag orkar knappt bry mig.
För nio år sedan lämnade Mark Mcghee jobbet som manager för Reading. Detta till förmån för ett bottenlag i den högsta divisionen. Fortfarande får jag något rött i blicken då hans namn kommer på tal. Kommer Pardews namn att framkalla samma känslor i framtiden? Låt mig svara själv så här:
Det Alan Pardew gjort för klubben de sista åren är fantastiskt. Han har tagit oss från botten av tvåan, till toppen av ettan, med en målmedvetenhet som varit otrolig. Hans sätt att formera laget har ifrågasatts ibland, men när slutsignalen har gått har Alan oftast haft rätt. 102 vinster på 212 matcher säger väl det mesta.
Men ingenting, absolut ingenting förlåter honom en dag som den här. Mannen som jag pratade med så sent som för en dryg månad sedan sjunker nu djupare än en Blåval med blytyngder. Jag pratade till och med med hans svärmor (som är svenska), om hur en kille som Alan kommit från ingenstans, och jobbat sig själv uppåt. .Dessa ord växer idag i huvudet och känns underligt falska. Tydligen var känslan för Reading Royals FC inte större än en dubbel lön på andra sidan stan.
Hans svägerskas barn sprang till och med runt i en Reading tröja och verkade väldigt stolt. Jag undrar om den killen redan har lilaspräcklig tröja att hämta på posten?
Ingenting kan förmå mig att förlåta Alan Pardew en sådan här dag, ingenting.
Historien så här långt har varit att West Ham uttalat sig om en önskan att få prata kontrakt med Pards. Mr Madejski gick då ut och sade blankt nej, hands off. Detta har tydligen irriterat Pards, då han bakvägen diskuterat med WH. Till följd av detta sade Alan Pardew upp sig i förmiddags. På detta har Madejski svarat att han inte accepterat hans avskedsansökan. Där är vi nu, låst läge. Att vi härifrån får se Pards i Readingtröja igen , det tror jag inte på.
Det kan ju vara så att Alan blev förbannad för Mads sätt att blankt säga nej. Om detta säger jag: Tjurskit!
Om han nu gillar klubben, varför då lockas att prata överhuvudtaget. I hans kontrakt står dessutom att han får diskutera med andra klubbar i PREMIER LEAGUE. Men inte i samma division, då dessa uppfattas som konkurrenter. Skulle någon kunna upplysa karlen om att West Ham är ett sämre lag än oss, inte bara i mitt huvud, utan även i tabellen.
Ironiskt nog möter vi just West Ham på lördag. Alan Pardew kommer på inget sätt att deltaga i den matchen. Kevin Dillon, assisterande coach tar hand om den matchen.
Tilläggas kan också att han så sent som för en vecka sedan förnekade allt som handlade om West Ham.
Livet går vidare, och vi har ju spelarna kvar. Allt skall ju också sättas i perspektiv med tanke på dagens händelser i Stockholm. Men just nu känns livet riktigt surt.
Följande är saxat rätt ur hemsidan HNA debatt från dagen, det kunde likagärna varit min underskrift:
I am like all other Reading followers saddened and angry by the news of Alan Pardew's departure from Reading today. The whole saga has made me feel disillusioned with football and those involved in the game, people like Barry Neville, people like Alan Pardew, people like Trevor Brooking, supposed men of integrity and decency. I feel like I have been conned, all the money that we supporters spend to idolise people who don't give a shit about us, all the travelling we do, all the sacrifices we make to support our club basically counts for nothing. We are mugs us supporters and once again we have been shafted, let down, and used. I feel sorry for JM, how used must he feel. In my eyes he is a good businessman in a corrupt industry and he must feel like walking away. Granted Pardew was on a low salary, but it was a contract he agreed to sign and a contract clearly stating he can only speak to Prem league clubs, his excuses for goin don't wash with me.
Bob Lethaby
Som ny manager skulle jag vilja se Kevin Dillon. Gärna tillsamman med Phil Parkinson. Som någon sade: Det är bara att bryta ihop och komma igen.
Men ingenting kan förlåta dig idag Alan Pardew.
