Matchrapport Leeds-Arsenal
Efter segern mot Leeds var det dags att damma av en gammal klassisk läktarsång: Can we play you? Can we play you? Can we play you every week?
Förra säsongens bortamatch mot Leeds var troligen vår bästa match på hela säsongen och jag skrev matchrapporten även då och minns att jag var oerhört imponerad av vårt spel och undrade lite kaxigt vilka som skulle kunna stoppa oss. Det visade då att Leeds blev laget som i slutet av förra säsongen definitivt dödade våra titelförhoppningar. Isn´t it ironic?
Arsenals laguppställning bjöd inte på några större överraskningar. Avstängningarna efter Man U-matchen träder inte i kraft förrän 17 november och inga nya skador hade tillkommit. En helt ordinarie backlinje med Lehmann som sista utpost ställdes på banan. På mittfältet lät dock Wenger Parlour och Gilberto Silva kampera ihop flankerade av Pires och Ljungberg. Ray Parlour, för dagen kapten, passar mycket bättre som innermittfältare än som ytter i mitt tycke. På topp Henry och Bergkamp.
I Leeds laguppställning var det främst ett namn man som som Gooner reagerade lite extra på, Jermaine Pennant. Wenger hade gett Leeds tillåtelse att använda Pennant i matchen mot hans egen klubb. Ett beslut som jag tycker var helt riktigt. Chelsea valde den andra vägen när de mötte Birmingham och då förbjöd Mikael Forsell att spela.
Matchen inleddes i ett lugnt tempo och Leeds hade mest av bollen men redan i åttonde minuten var det dags för mål. Ashley Cole bröt ett uppspel och skickade en lång passning fram till Henry som enklet sprintade ifrån Camara och la bollen retfullt enkelt vid sidan om Robinson i Leedsmålet.
Nästa Arsenal-kontring gav nästa mål. Ljungberg bröt och drev upp bollen längs högerkanten och vek av in i banan. Henry och Gilberto Silva rusade rakt på mål men passningen gick förbi dessa två och hittade istället Pires på bortre stolpen som lugnt och behärskat rullade in bollen bakom en hjälplös Robinson.
Det tredje målet var ett skolboksexempel på hur man drar isär ett försvar. Ljungberg tog en löpning genom försvaret och drog med sig båda mittförsvararna. Parlour hittade därmed en helt fri Bergkamp utanför straffområdet. En lätt högeryttersida från Bergkamp tog i stolpen och returen slog in Henry in via en Leedsförsvarare. 3-0 efter bara 30 min och nu började delar av Leedspubliken lämna arenan. Inte en chans att dagens Leeds skulle kunna vända ett 3-0 underläge mot Arsenal, tycktes de tänka.
3-0 stod sig halvleken ut.
Direkt i andra halvlek dödade vi matchen definitivt. En frispark från Bergkamp flög över hela straffområdet men plockades ner av Pires som slog in den i straffområdet igen. Ett liten nätt touch av Sol Campbell (ja ni läste rätt) skickade bollen till Gilberto som tryckte in bollen bakom en återigen chanslös Leedskeeper. 4-0 och game over.
Efter det fjärde målet slog Arsenal av på takten och Leeds tilläts ta över mer av spelet. Ett par pigga inhopp av ungdomarna Lennon och Milner tände Leeds-spel tillsammans med hemmafansen som hade bestämt sig för att visa att de stöttar klubben i vått och torrt och börjat sjunga för drottning och fosterland.
Leeds fick också ett tröstmål. En lurig frispark av unge Lennon letade sig in i bortre burgaveln. Målet gavs först till Alan Smith som såg ut att toucha bollen framför mål men flera repriser ser ut att visa att frisparken går rätt i mål. Kul för unge Lennon isåfall som gjorde sitt första Premier League-mål. Alan Smith hade ett skott i stolpen också men inte ens 4-2 hade känts som om Leeds hotade vår vinst.
Edu och Aliadiere hoppade in och fick ett varsitt läge att göra mål nummer fem. Edu nickade utanför på en hörna och Aliadiere nickade en nick från nära håll över. Aliadiere borde definitivt gjort mål på sin chans då han var helt ren framför mål. Den stora chansen föll dock till Henry som efter kalabalik i straffområdet fick öppet mål men träffade Parlour i baken. Henry skrattade mest men Parlour såg ut som om han hindrat årets viktigaste skott från att gå i mål.
Matchen slutar 4-1 till Arsenal och som sagt så var segern aldrig i fara. Leeds kämpar hårt men har inte kvalitet i truppen så att det räcker. Försvarsspelet är alldeles för dåligt och tyvärr måste jag säga att det inte ser ljust ut för Leeds för tillfället. Efter Arsenals fjärde mål slår vi av på takten och vi hade nog kunnat klä av Leeds in på bara kroppen om vi hade haft lust i den andra halvleken. Historien har lärt oss att vi inte ska dra för stora växlar på segrar mot Leeds på bortaplan, så då gör vi inte det. 4-1 och tre poäng räcker gott.
