Stoke - Sheffield United, krönika & resberättelse, del 1
Försenad men läsvärd berättelse från Fredriks resa till England förra helgen!
Första delen av Fredriks härliga upplevelser!
Den 1 november var något av en magisk eftermiddag. Äntligen fick man uppleva atmosfären runt en Sheffield United match på allvar. Inte blev den här lördagen direkt sämre av att "The Blades" kvitterade till 2-2 i absolut sista sekunden av tillställningen. I det ögonblicket var det mer än magiskt att stå mitt bland alla dessa röd-vit klädda Sheffield-bor. Jag skall ta och berätta närmare hur jag tillsammans med Henrik - en kompis - letat oss till Britannia Stadium för en match mot Stoke City.
Någon gång tidigt i höstas fick jag för mig att åka till London. England och speciellt London är ju en väldigt spännande plats att vara på. Shopping och annat är ju ett måste, men är man i England är det ju i det närmaste ett krav att man måste uppleva en fotbollsmatch. I London finns ju dock inte fotbollslaget man håller nära sitt hjärta, utan det finns ju i Sheffield såklart. Vi var dock tvungna att åka vecka 44, beroende på jobb och annat. Hemma spanade man in var Sheffield United skulle lira, och kom fram till att Stoke stod för motståndet den helgen. Det var således bara att ta och boka biljetter dit!
Vi vaknade upp klockan sju denna vackra lördagsmorgon på Regent Palace Hotel i London. 08.54 skulle ett tåg avgå mot Stoke. Vi var i rätt god tid på stationen. Köerna är vida kända i London och man ville inte direkt missa tåget. Givetvis var vi klädda i röd-vita tröjor. Väl på tåget så kom en artig kille fram och började prata lite med oss. Han såg att vi hade Sheffield-mundering, och undrade om vi skulle på matchen. Han hade nämligen en Stokehalsduk runt sig. Vi pratade med honom på lite halvknacklig engelska, och till slut frågade han var vi kom ifrån.
Vi svarade: "We are from Sweden."
Killen rynkade lite på ögonbrynet och svarade på svenska: "Ja, det är jag med!"
Givetvis blev det en del skratt, och än roligare blev det då det kom fram att han är Stokes ansvarige på Svenska Fans. Han hade till och med svarat på inlägg jag hade skrivit. Världen är liten kan man säga! Henke - som han kallades - var en betydligt mer rutinerad räv i sammanhang då det gäller inbiten supporter. Jag har sett United en gång förut, och det var våren 1997 i en hemmamatch mot Stoke. Den gången vann laget med 1-0 och det var Carl Tiler som "målade" efter hörna om jag inte minns fel. Henke hade tappat räkningen på antalet besök på Stoke-matcher, men räknade med cirka 50-60 stycken. Då kände man sig rätt så liten.
Att åka tåg i England brukar vara smidigt, och så också denna gång. Tiden rann iväg och två och en halv timme senare hade vi nått Stoke-on-Trent. På tåget hade Henke berättat att vi borde ta av oss våra Sheffield-tröjor. Han förklarade att det finns stora problem med huliganer i staden, så det kändes verkligen helt rätt att lyda hans råd. Detta skulle ju även visa sig vara rätt beslut!
Efter en mycket trevlig rälstur, med ett par öl druckna i gott sällskap bestämde Henrik och jag för att följa med Henke till en pub där han brukade bo när han besökte Stoke. Väl där så blev det kramkalas och ytterligare ett par goda pints. Efter någon timme lämnade vi Henke på puben och vi begav oss själva med hjälp av taxi till Britannia Stadium. Arenan är nybyggd och mycket fräsch. Nu började nervositeten tillta en aning och det kändes verkligen som ett stort ögonblick. Väl inne bland bortasektionen såg man alla Blades-fans klädda i röd vitt. Många stod och drack öl och småsjöng lite. Vi ville inte vara sämre utan stod och smånjöt med en öl i handen, samtidigt som man blickade ut mot de rödvita personerna.
