Kidderminster Harriers-Wolves 1-1 (FA-cupen rond 3)

Det blev oavgjort på Aggborough stadium sedan Alex Rae räddat omspel i 89:e minuten.

Som omväxling till ligaspelet var det nu dags för FA cupen, där Kidderminster Harriers för första gången mötte Wolves i en tävlingsmatch. Läktarna på Aggborough såg ut som om de kom från en annan tidsålder och det gjorde de förmodligen också! Det var dessutom mörkt och kallt, och det kändes redan på förväg att det var läge för en cupskräll.

Manager Jones vilade Paul Butler och Paul Ince medan Oleg Luzhny petades på högerbacksplatsen till förmån från den nu skadefrie Denis Irwin. Ioan Ganea, det rumänska nyförvärvet, satt på bänken och han hade fått nummer 20 på tröjan. Hrrm, jag försöker komma på vem som senast hade nr 20 i Wolves. Var det inte Michael Branch förra säsongen? Taktiken blev 4-4-2 med Kenny Miller och Steffen Iversen längst fram. Mark Clyde bildade mittbackspar med Jody Craddock, och mittfältet bestod denna gång av Mark Kennedy - Alex Rae - Colin Cameron - Shaun Newton.

Newton gjorde det första anfallsförsöket, men sedan svängde matchen helt över till Kidderminsters fördel. Wolves lyckades sällan hålla bollen på den sista tredjedelen av planen och till slut skickade vi bara långbollar mot Iversen. Första halvlek var rena sömnpillret. Kidderminster hade bollen mycket men vårt försvar spelade stabilt och de kom sällan till målchans. Ett inlägg svepte in i straffområdet men skottet var både över och utanför. Michael Oakes i målet fick mest bakåtpassningar att ta hand om och vad gäller Wolves så testade Miller och Kennedy med ett par långskott som inte var alltför farliga. Alex Rae hade ett anfallsförsök men det fanns för många rödtröjor i vägen när det var dags för den sista passningen.

Wolves var en besvikelse. Det var Kidderminster som visade all entusiasm på planen. Vad berodde detta på? Tja, manager Jones ord i veckan att tre poäng är viktigare än FA cupen verkade ha speglat av sig på spelarnas inställning, de ville nog helst vara hemma istället. Miller och Kennedy var alldeles för passiva, dagens lagkapten Rae var inte den sedvanliga pådrivaren och Cameron var helt ointresserad av att göra några ansträngande löpningar. De som försökte mest var Newton och Iversen, men man kan ju inte spela fotboll på egen hand och när lagkamraterna omkring dem mest markerade sin närvaro på planen så kunde de inte skapa så mycket.

Försvaret hade i alla fall nån form av struktur och stadga och de stoppade det mesta innan bollen nådde fram till Oakes i målet. Clyde (som för övrigt en gång varit utlånad till just Kidderminster) såg inte bortkommen ut sidan om Craddock. Inlägg nickades bort utan problem och det var möjligen bara passningsspelet från våra mittbackar som man kunde kritisera försvarsspelarna med.

Andra halvlek kunde omöjligt vara sämre och tråkigare än den första. Skulle vi inte kunna få lite spänning? Lite cupdrama? Nej, inget av laget såg ut som om de var kapabla att göra mål och de flesta misstänkte att det här skulle sluta i ett omspel. Kidderminster hade bollen mest och precis som i första halvlek startade de vädigt energiskt för att sedan tappa tempo, ni vet så som det ofta blir när ett lag från de lägre divisionerna möter ett mer namnkunnigt lag. Newton och Iversen fick ingen hjälp i denna halvlek heller och framför allt Kennedy var rena "passageraren" på planen. Till slut började Wolvespubliken skrika högt efter byten, och det är inte så vanligt. När 20 minuter återstod kom så Ganea in istället för den anonyme Miller.

Kidderminster gjorde också ett byte och det var deras inhoppare John Williams som visade sig först. De fick hörna, Clyde försökte rensa men bollen hamnade hos WILLIAMS. Han sköt in bollen i nät vid bortre stolpen och det var sensationellt 1-0 till Kidderminster när mindre än 15 minuter återstod av matchen. Nu började publiken bua och när Kennedy byttes ut istället för Silas så lät publiken höra sitt missnöje över hans insats. Hoppas inte Silas trodde att buandet gällde honom.

Wolves var nu tvungen att öka tempot och som väl var gjorde de det. Framför allt tog Rae tag i spelet och då fick Newton fler bollar att arbeta med på högerkanten. Kidderminster var givetvis mer beslutsamma och arbetsvilliga än någonsin och Wolves långa bollar på Iversen fungerade fortfarande inte. Wolves kom istället fram på kanterna, Silas gjorde ett försök som stoppades, men Newton hade mer lycka. Det var just på hans kant som Wolves kvitteringsmål kom. Iversen och Newton jobbade fram bollen på högerkanten, bollen spelades inåt och Cameron hittade RAE som tog sig förbi en försvarare för att få utrymme att skjuta. Bollen gick i mål och det var 1-1.

Dagen var räddad, skammen var borta, de färdiga tidningsrubrikerna fick skrivas om. Wolves var ytterst nära 2-1 också. Rae fintade inlägg men slog bollen istället till Ganea som vände och sköt ett bra skott - vilken debut det skulle vara om han avgjort matchen - men målvakten räddade och domaren blåste av tillställningen ögonblicket senare. En vinst skulle vara rena stölden och inget som vi förtjänat ihop.

Vi hade tur och fortfarande har vi inte slagit ut Kidderminster, vi har ett jobb att göra i omspelet på Molineux. Wolves spelade väldigt dåligt. Vi hade kanske fler skott mot mål och fler hörnor än vanligtvis i Premier League, men nog måste vi kunna dominera matchen mot ett division 3-lag? Inte många kommer hem från Aggborough med hedern i behåll, de som försökte och som var intresserade av att spela fotboll var Newton, Iversen, Clyde, Craddock och Naylor. Alex Rae gjorde egentligen ingen höjdarmatch, men när han väl tog tag i spelet så hände det något, och det var ingen tillfällighet att det var han som kvitterade.

SPELARBETYG
Spelarna bedömda av SwedeWolves:
(Betyg 1-10, där 6 är "godkänd")

Oakes, 6
Irwin, 5
Clyde, 7
Craddock, 7
Naylor, 6
Newton, 7
Rae, 6
Cameron, 4
Kennedy, 4
Miller, 4
Iversen, 7
Ganea, 6

Silas spelade för kort tid för att betygsättas.

Truls Månsson2004-01-04 12:05:00

Fler artiklar om Wolves