Legender
Här samlar vi texter om klubbens legender genom tiderna.
Först ut: David Hirst
Snabbfakta:
Född: 1967 7/12
Klubbar: Barnsley, Sheffield Wednesday, Southampton.
Position: Anfallare
Landskamper: 3, 1 mål.
David Hirst är och kommer förmodligen alltid att räknas till Owls-legender. Sedan Howard Wilkinson köpt in honom från sin moderklubb Barnsley blev han snabbt en favorit hos Sheffieldfansen.
I hans första match mot Everton gjorde han mål direkt och resten är historia. Hirst hade allt en forward på 80-90 talet skulle ha. Han var snabb stark och en underbar huvudspelare. Att han kunde skjuta med båda fötterna gjorde inte saken sämre.
Det första året i Owls var en inlärnings period, då han för det mesta hoppade in som avbytare. Det var inte förrän säsongen 88-89 som han på allvar blev den spelare som kom att kallas "Hirstie" av fansen. Under den senare delen av 88-89 säsongen så fick han chansen av "Big Ron" Aktionson och tog den, han gjorde nio mål som tack för förtroendet.
Hirst blev mer och mer en favorit bland fansen på grund av hans "never say never" attityd. Året efter var ett svart år för Sheffield då dom åkte ner från högsta divisionen men Hirst gjorde sexton mål och var lagets mest lysande stjärna. Året efter skulle vara en succé som Sheffieldbor fortfarande pratar om, man gick direkt upp till Premier, och vann ligacupen. Mycket tack vare David Hirst som med 32 mål på 52 matcher hade en magisk säsong.
Detta gav honom sin första landskamp mot Australien, den första av tre. Skulle inte skador stoppat honom skulle det med största sannolikhet bli fler.
Hirst var redan nu lite av en legend i stålstaden, folk hurrade och ropade efter honom, han blev ett populärt mediamål och pressen på honom blev allt större.
Ligacupmästarna började den nya säsongen 91-92 bra och låg bra till för att ta en plats till de eftertraktade europacupplatserna. När säsongen var över hade Owls slutat trea, och var hela tiden med och jagade topplagen.
Hirst gjorde 21 mål.
Efter detta började skador och dylikt att störa honom, men han gjorde 16 mål säsongen efter då Sheffield W kom till både ligacup- och FAcup-final.
De kommande två säsongerna gjorde han bara 27 matcher på grund av skador och fitnessproblem, och Sheffield var inte längre ett topplag.
Säsongen 95-96 gjorde han 14 mål och gjorde sitt 100:e mål för klubben mot Everton. Det var nu ingen tvekan om hans betydelse för laget, han hade stor del i Sheffields tillfälliga tid som topplag under början av 90-talet och han var älskad av fansen på grund av hans enorma arbetskapacitet, hans fantastiska mål och hans hjärta.
Ingen klandrade honom när han gick till Southampton, då han vart skadeförföljd.
