Huddersfield Town e.St.-ett beskedligt lag
En lördag kan vara underbar, fantastisk, segerfylld och alldeles, alldeles....hemsk!
Det blev en riktig mardrömsstart på e.St., det vill säga tiden efter försäljningen av Jon Stead. Town gjorde en av säsongens sämsta matcher mot bottenlaget Darlington och förlorade hemma på the Mac med 2-0.
Allt var uppgjort för en skräll inför matchen. Town hade sju raka segrar men sålt sin stora stjärna, Darlington hade inte vunnit på bortaplan på hela säsongen och dessutom hade Peter Jackson vunnit utmärkelsen månadens manager, något som har lite av en förbannelse över sig. Det är alltid svårt för en manager att vinna matchen omedelbart efter utmärkelsen. Trots allt kunde Town ställa upp med samma lag som vann borta mot York och nog hoppades man att just försäljningen av den blonde eleganten Stead skulle ge övriga spelare motivering till att ta chansen och visa att detta inte är något enmanslag.
Icke.
Ibland är det svårt att få inspiration att skriva en matchrapport när det känns som hela lördagen har gått åt varmare platser. Man sitter och lyssnar på radio och hör en förtvivlad Paul Ogden på radio Leeds berättar om hur ett diciplinerat Darlington inte ger ett helt fantasilöst hemmalag några möjligheter, om hur Darlo får sraff orsakad av en olycklig Sodje, om hur i andra halvlek Maddison i Darlington skjuter en hög boll rakt upp i luften, in i Towns straffområde och om hur en kort Phil Senior försent förstår att den kommer gå rakt ner in i mål och förstöra en av Yorkshireskt ösregn genomvåt lördag.
Stead avgör för Blackburn i debuten. Townfansen får veta de på matchtavlan samtidigt som regnet öser ner och Town ligger under med 1-0 mot Darlo, ett lag som INTE VUNNIT BORTA PÅ HELA SÄSONGEN. Snacka om "a kick in the teeth", sparka på de som ligger, strö salt i såren.
Naturligtvis får jag själv se den fantastiske Marcus Stewart hjälpa Sunderland till en poäng genom ett fint nickmål i Tv4 och även för en Townsupporter i Sverige, långt bort från den frustrerade mob som gick hem från The Mac igår, med regnet piskande retsamt i ansiktet, kändes gårdagen som en lördag som kan vara första steget mot "mid-table-obscurity".
