Matchrapport: Chelsea-Wolves 5-2
Wolves kämpade emot bra men Chelseas kvalitetsavbytare avgjorde matchen.
Anfield Road förra veckan och Stamford Bridge nu. Inte dumt det här med Premier League, man saknar inte Blundell Park, direkt! Chelsea är en stor klubb och har en stor arena: över 40.000 var på plats. Men Stamford Bridge ser lite underlig ut. Utanpå liknar det inte en fotbollsarena utan mer ett stort lägenhetskomplex, men när man väl kommer in så är den ganska imponerande. Största felet är att bortasupportrarna inte kan se så bra och att man måste vara väldigt god vän med sin granne - man sitter väldigt tätt.
När spelarna värmde upp fick faktiskt Chelseas manager en uppskattande och uppmuntrande applåd av Wolvesfansen, samtidigt som alla på stadion fick reda på att detta var Frank Lampards 100 Premier League-match i rad. Undrar just hur många Premier League-matcher i rad Wolves får spela? Blir det Nationwide nästa säsong?
Detta var vårt 16:e försök att få vår första bortaseger i ligan. Oddsen var skyhöga i Chelseas fördel. 15 gånger pengarna för Wolvesvinst hade jag hittat (men inte spelat). Laget var oförändrat sedan matchen mot Liverpool: Paul Jones i mål och sedan från höger: Mark Clyde, Paul Butler, Jody Craddock, Lee Naylor - Henri Camara, Alex Rae, Paul Ince, Mark Kennedy - Kenny Miller, Vio Ganea. På bänken: Michael Oakes, Colin Cameron, Shaun Newton, Denis Irwin och Carl Cort.
FÖRSTA HALVLEK
Matchen spelades helt och hållet på vår planhalva de första minuterna. Sin vana trogen verkade Wolves yrvakna när matchen blåstes igång. Vi är ligans sämsta lag den första kvarten och det var inget undantag i denna match. Chelsea passade runt bollen snabbt och Wolves fick springa. Innan fem minuter var spelade slog Lampard bollen mellan vår vänsterförsvarare och mittback, och MELCHIOT sköt in 1-0 till Chelsea. Det var inte Naylor som var den försvarande vänsterspelaren på fel sida, det var Kennedy.
Matchen kändes redan förlorad och Chelsea fortsatte att trumma på i ursinnestempo. Crespo missade en bra chans och vid ett par tillfällen blev det panik inne i vårt straffområde. De första tjugo minuterna tjongade vi bara undan och ville att matchen skulle ta slut, så illa var det. Men så började Chelsea passa för snabbt och till slut blev det en del felpass som gjorde att tempot minskade. Ince och Rae fick känna på bollen mer och de försökte hitta Camara på högerkanten eller Ganea som ofta var spelbar i anfallet.
Nästa mål kom ur ingenting och otroligt nog var det Wolves som gjorde det. Bollen gick mot Chelseas målvakt. Han skickade ut den till deras vänsterback som spelade en knapp boll till mittbacken Terry. Camara högg direkt och blockerade rensningen från Terry och blev helt fri inne i straffområdet. Avslutet var inte det bästa men på något sätt gick bollen i nät via keepern. 1-1 CAMARA! Vilt jubel! Tillbaka till ruta ett. Ett fjärdedel av matchen spelad och vi hade oavgjort igen.
Plötsligt verkade inte Chelsea lika bekväma och deras spel gick i baklås. Wolves tog tag i matchen och nu gjorde vi matchen jämn igen, faktum var att vi tog över med ett överraskande precist passningsspel och vi flyttade upp ett antal spelare för att sätta press på deras försvar. En underbar diagonalboll från Rae nådde Camara på högerkanten ooch vi fick se senegalesen passa snett inåt bakåt till Kennedy som kom dundrande i straffområdet, men hans hårda bredsida strök stolpen på fel sida. Vilken chans! Vilken otrolig chans att göra 2-1.
Målchanserna kom nu på båda sidor av planen. Jones gjorde en bra räddning och Rae hade ett långskott strax över ribban. Halvtidssignalen ljöd och man var uppspelt, riktigt glad! Det kändes som om vi kunde få något från den här matchen trots allt.
ANDRA HALVLEK
Chelsea bytte in Duff som varit så superb i mötet på Molineux i höstas. Han fick emot sig unge Mark Clyde som totalt raderat ut den namnkunnige Joe Cole under första halvlek. Bollarna ut mot Duff var ständiga hot men Chelsea verkade ganska uddlöst framåt och målvakt Jones fick ganska enkla bollar att parera. Wolves hotade inte lika mycket som Chelsea men å andra sidan såg deras försvar väldigt darrigt ut när vi väl kom dit. Speciellt deras målvakt Ambrosio hade många konstigheter för sig.
Wolves kämpade till sig en högerhörna. CRADDOCK nådde högst och målvakten hann inte fram med sin knytnäve. Nick och 2-1 till Wolves! 2-1! Drömmer jag?!! En titt på klockan, snart slut? Nej, en halvtimme kvar att spela. Var det för lång tid? Hur skulle Wolves spela taktiskt nu? Backa hem med 11 man? Byta ut båda anfallarna? Eller köra på och försöka få 3-1?
Wolves valde det sistnämnda alternativet och anföll på nytt. Chelsea såg snart att något måste göras och satte därför in Hasselbaink i anfallet för att få mer tyngd och spets. Men det var Wolves som jagade mål. En ströboll hamnade strax utanför Chelseas straffområde där Ince väntade. Han fick en fantastisk träff och riktningen var det inget fel på heller. Så nära stolpen som möjligt och det såg ut att vara ett givet mål men målvakten Ambrosio slängde sig som en panter och gjorde en enhandsräddning. Tänk om vi fått 3-1 där, med 20 minuter kvar att spela...oj oj oj.
Ja, hur slutade det då? Jo, Wolvesfansen sjöng allt vad de kunde, laget kämpade heroiskt matchen ut och vi kunde åka hem med tre härliga poäng!! Nej. Nu ljuger jag. Tyvärr blev det inte så. Chelsea hade bättre anfallsalternativ nu när Duff var inne på planen och det var han som låg bakom Chelseas 2-2-mål. Duffs passning in mot LAMPARD var smart och när denne fick ladda mitt framför mål isade det till i hela kroppen. Jovisst - bollen satt otagbart nere vid stolpen trots att ett antal spelare kastat sig för att täcka.
Snabbt blev det ännu värre. Bollen spelades mellan Craddock och Naylor, HASSELBAINK kom farande och han dundrade, vräkte, ja, tryckte in 3-2 med ett rungande skott. Fruktansvärt att se. I slutminuterna rann det iväg. HASSELBAINK sköt 4-2 via Jones och lite senare lurade HASSELBAINK en offsidefälla och gjorde även 5-2. Snacka om att drömmar kan krossas fort. Givetvis var Chelsea det bättre laget och segern var rättvis, men trots allt ledde vi matchen när tjugo minuter återstod och vi skulle gärna vilja ha något med oss hem mer än noll poäng och tre minusmål till vår redan dåliga målskillnad. Det var verkligen en hedersam förlust, men i statistiken kommer det tyvärr bara att stå Chelsea 5 Wolves 2.
SPELARBETYG
Spelarna bedömda av SwedeWolves:
(Betyg 1-10, där 6 är "godkänd")
Jones, 7
Clyde, 8
Craddock, 8
Butler, 6
Naylor, 6
Camara, 7
Ince, 6
Rae, 7
Kennedy, 5
Ganea, 7
Miller, 7
Newton, 6
Cort och Cameron spelade för kort tid för att betygsättas.
