Matchrapport: Manchester City-Wolves 3-3
Wolves hade matchen i sin hand, men en straffmiss och ett insläppt mål på övertid gjorde att man fick nöja sig med oavgjort.
Inför denna match hade Wolves bara tre matcher kvar att spela på bortaplan, tre chanser kvar att bli av med den där försmädliga nollan i kolumnen för bortavinster. Denna gång var det dags att åka till the City of Manchester Stadium, en stadion som är grå och ful på utsidan men helt fantastisk på insidan.
Manager Dave Jones överraskade i sin laguppställning. Mittbacken Jody Craddock missade sin första ligamatch för säsongen. Han var petad och istället satte DJ in Nigerias landslagsman Isaac Okoronkwo. Andra ändringar som däremot var mer väntade: mittfältaren Alex Rae var avstängd och ersattes naturligt nog av Colin Cameron. Henri Camara flyttades upp i anfallet och Shaun Newton fick därför spela högermittfält.
Laget fr.v (4-4-2): Paul Jones - Lee Naylor, Paul Butler, Isaac Okoronkwo, Mark Clyde - Mark Kennedy, Paul Ince (c), Colin Cameron, Mark Kennedy - Carl Cort, Henri Camara. På bänken: Michael Oakes, Denis Irwin, Joey Gudjonsson, Kenny Miller och Vio Ganea.
FÖRSTA HALVLEK
Trots att vår senaste ligamatch var ett stort fiasko och trots att vi ligger allra sist i tabellen så startade vi matchen med bra inställning och i ett högt tempo. Spelarna verkade verkligen tro att vi kunde vinna denna match. Passningsspelet var bra och vi hade bra rörelse i laget. Naylor och Kennedy hade bra samarbete på vänsterkanten, Cort hade bättre bollkontroll än tidigare medan Cameron och Ince arbetade hårt på det inre mittfältet.
I försvaret var man mest rädd för de långa bollar som skickades mot Anelka eller Fowler, och inläggen från kanten av McManaman. Den omtalade Wright-Phillips var däremot ganska anonym på sin andra kant. Dessa fyra spelare var väldigt offensiva, de bekymrade sig inte om att jobba hemåt och det betydde att Wolves fick nästan hela mittfältet för sig själv.
I tredje minuten kom första chansen. Kennedy spelade fram Newton vars skott touchades av en försvarare men Citys keeper James lyckades rädda. Returen gick rakt ut till Camara som nickade över från sex meters håll. Arrgh! Som vanligt skapade Wolves bra lägen men den sista passningen var inte tillräckligt precis, den var för långsam eller för dåligt slagen.
Ingen av målvakterna hade haft speciellt mycket att göra när Wolves fick sin första hörna i tolfte minuten. Camara slog den, men den var inget vidare och försvararen som stod längst fram rensade lätt undan. Bollen gick ut till KENNEDY som sköt ett kanonskott i mål bakom den chanslöse James. 1-0 Wolves!
City försökte svara på vårt mål men Okoronkwo var mycket uppmärksam och höll ihop vårt mittförsvar på ett bra sätt. Han vann många nickdueller och var väldigt snabb när det kom låga bollar längs marken. Han vann också mängder av tacklingar. Wolves fortsatte att spela bra men saknade den sista skärpan. Alla jobbade hårt och tio minuter senare gjorde vi vårt andra mål. Det var inte lika snyggt som det första, men CORT lyckades stöta in bollen och det var 2-0 efter 23 minuters spel.
Det här var vår dag, det kändes bra! Det första målet var det snabbaste mål vi gjort denna säsong och detta var första gången som vi ledde med två mål på bortaplan. Men vår glädje blev kortvarig eftersom City svarade omedelbart på vårt mål. Ett inlägg från vår högersida nådde ANELKA som nickade in 2-1 via stolpen. Inte många minuter senare hade Henri Camara stor uppvisning, men hans skott strök stolpen på fel sida. Nära 3-1 till oss och nog kände vi att vår ledning borde ha varit större när domaren blåste av efter de första 45 minuterna.
ANDRA HALVLEK
Wolves fortsatte att styra matchen i andra halvlek. Cameron var inte så lyckad offensivt på mittfältet och Newton fick inte känna på bollen så mycket, men övriga spelade mycket bra. Naylor hade full koll på Wright-Phillips och Clyde hade plockat ner McManaman på andra kanten. Fowler fick iväg ett skott för City, men vi hade minst lika många chanser och det kändes som om vi snart skulle öka på vår ledning.
Men så hade domaren hittat en frispark till City för ingenting utanför vårt straffområde, ungefär som läget då Southampton gjorde sitt andra mål på oss i lördags. Bollen slogs in högt i straffområdet och SIBIERSKI nickade in 2-2. Det såg ut som ett inlägg som vår målvakt Paul Jones borde kunnat boxa bort eller greppat. Vår skadade stjärnmålvakt Matt Murray hade definitivt plockat ner bollen. Vår tvåmålsledning var inhämtad. Suck.
Irwin hade nu ersatt Clyde, förmodligen på grund av skada eftersom Clyde varit bra. Wolves spelade fortfarande med stort självförtroende och ett ledningsmål kändes inte alltför långt borta. Camara var skräckinjagande för Cityförsvaret varje gång han fick bollen. Hans dribblingsturer och snabba rusher framåt skar som en kniv igenom Citys försvar och även om han ibland hamnade ute på kanten något för mycket så var han underbar att se.
Det var just Camara som skapade nästa målchans. Han kom farande i mitten och vid straffområdesgränsen kom två försvarare ångande som tillsammans mejade ner honom. Domaren blåste för straff men visade inget kort även om Camara hade haft ett bra skottläge om han inte blivit fälld.
Cameron stegade fram och alla visste att han skulle missa. Många Wolves fans stod med ryggen mot situationen och vågade inte titta, vågade inte se det uppenbara. Cameron har missat straffar förr (det vet vi SwedeWolvesare som var på medlemsresan förra året!) och även denna gång blev det en miss. Jones dök och räddade bollen. Varför varför, varför slog inte Denis Irwin straffen? Han ska ju vara en av ligans säkraste straffskyttar.
Den tröttnande Newton ersattes av Gudjonsson för matchens sista 25 minuter. Kennedy slog ett inlägg och bollen gick till Cameron som hade världens chans att revanschera sig för straffmissen, men skottet gick utanför. Carl Cort hade sedan en fantastisk nick som James reflexräddade. Det hade blivit en direkt kopia av Anelkas mål för City tidigare.
Med 12 minuter kvar fick Wolves en frispark. Kennedy krutade på mål men James störtdök och räddade igen, bollen kom ut och CAMARA slog in returen. 3-2 TILL WOLVES! Wolves i ledning och denna gång var det inte Chelsea vi spelade mot. Nog borde vi kunna hålla detta? Man tittade på klockan hela tiden. Den tickade på ganska bra. Det kändes lugnt. Vi vinner!
Så visade tredjedomaren upp en skylt. Tre minuters tillägg, Tre? TRE??? Var hittade han dom minuterna? Det hade inte varit några avbrott alls, inga sjukvårdare hade varit inne på planen. Wolves gjorde då ett byte för att få avbrott i spelet: Miller kom in istället för Camara. City attackerade på vår vänstersida och Naylor stoppade Wright-Phillips nere vid hörnflaggan.
Domaren blåste för frispark och City flyttade upp alla spelare i vårt straffområde inklusive sin målvakt. Frisparken var dålig och nickades bort vid främre stolpen - rakt ut till en City-spelare. Det var WRIGHT-PHILLIPS och hans skott krossade våra hjärtan i småbitar. Det var ett lågt skott som letade sig in i mål. 93 minuter på klockan och det var 3-3. Oavgjort men det kändes lika illa som en förlust med 14-0.
SPELARBETYG
Spelarna bedömda av SwedeWolves:
(Betyg 1-10, där 6 är "godkänd")
Jones, 5
Clyde, 7
Okoronkwo, 8
Butler, 6
Naylor, 6
Newton,
