Matchrapport: Wolves-Cardiff 2-3

Manager Dave Jones har en del att fundera på.

Ni som läser resultatet Wolves-Cardiff 2-3 tänker förmodligen att Cardiff måste ha överpresterat och gjort en fantastisk match. Men så var det inte. Bottenlaget Cardiff spelade ungefär som bottenlag gör. Det var heller inte så att Cardiff backade hem och försvarade sig med en mur av uppoffrande spelare. De spelade väldigt öppet.

Problemet var istället Wolves. Det är en ganska svår "prestation" att förlora hemma mot Cardiff, men vi lyckades underskatta motståndarna och glida in på en räkmacka. Att vi sedan har ett försvar, inklusive målvakt, som snart borde få en egen DVD producerad kallad "Football Bloopers and Funnies" är en annan sak.

På olika Wolves diskussionsforum kan man nu läsa rubriker som: "Har DJ spelarnas förtroende?", "Inkompetens, misslyckande", "Jag förväntar mig att styrelsen har ett möte på måndag" och en "Fans vote of confidence of the manager", där just nu 83% anger att de inte har något förtroende för vår manager.

Vad säger den pressade manager Dave Jones då? Efter matchen intervjuades han av Radio Wolf och hans kommentarer var ungefär följande:

"Cardiff var bara bättre än oss i 30 sekunder"
"Vi var inte riktigt stabila i försvaret"
"Vi lär oss inte av misstag, vissa spelare gör samma fel om och om igen"
"Dålig kommunikation. Vi måste träna mer på det"
"Dåligt passningsspel från hela laget, inte bara försvarets fel"
"Lätt för er att klandra Paul Jones men han gjorde tre räddningar också"
"Om man gör två mål på hemmaplan så ska man vinna matchen"

Sista kommentaren är nyckeln för mig. Visst fan ska man vinna om man gör två mål på hemmaplan mot ett bottenlag. Dave Jones, kan du inte lyckas klura ut varför vi ändå förlorar??? Alla andra kan...det läcker bakåt!

Wolves kom med ett starkt lag, endast Joleon Lescott saknades i mittförsvaret. Mark Clyde flyttade in i mitten från högerbacken och unge Keith Lowe tog Clydes plats till höger.

Wolves 4-4-2 (fr.v): Paul Jones - Lee Naylor, Jody Craddock, Mark Clyde, Keith Lowe - Seol, Paul Ince, Seyi Olofinjana, Shaun Newton - Carl Cort, Kenny Miller.

FÖRSTA HALVLEK
Wolves attackerade South Bank-ändan i första halvlek, men det var den andra delen av stadion som höll på att sätta sin Chicken Balti Pie i halsen när Craddock halkade efter 30 sekunder och en Cardiffspelare blev ensam mot Wolvesmålet. Lyckligtvis räddade Jones med en fin dykning framför fötterna på den överraskade spelaren.

Cardiff fortsatte att anfalla mot det handlingsförlamade Wolves. Naylor fick nicka bort ett inlägg och på den följande hörnan blev Jones hårt pressad. Därför var det ingen överraskning att bortalaget tog ledningen i 11:e minuten. Bollen spelades in från höger och möttes av PARRY som sköt ett skott via Lowe som ställde Jones. Vår målvakt fick en hand på bollen men den slank ändå in. 0-1 Cardiff.

Wolves svarade direkt efter avspark. Seol skar in från vänster och sköt ett hårt inlägg som CORT smällde upp i nättaket. 1-1! Fem minuter senare gjorde Miller något som alla trodde var 2-1 till Wolves när han sprang mellan två backar och sköt in bollen i nät. När Wolves gratulerade målskytten lyfte linjemannen sin flagga och viftade bort målet. Ett mycket tveksamt beslut och en extremt sen vinkning.

Nu var det bara Wolves för hela slanten och Carl Cort hade ett tungt skott som strök stolpen på fel sida. Efter en knapp halvtimme blev det en nickduell mellan vår Mark Clyde och Cardiffs Alan Lee. Lee satte en armbåge rakt i huvudet på Clyde, som blödde från ansiktet. Tilltaget kunde mycket väl kostat Lee ett rött kort, men domaren nöjde sig med gult. Clyde fick åka till sjukhus och in kom istället svensken Joachim Björklund.

Wolves fick halvlekens två sista stora chanser. Naylor slog en perfekt frispark som Olofinjana mötte. Publiken jublade åt mål, men Cardiffs keeper gjorde en fantastisk reflexräddning som han dessutom upprepade i anfallet efter då Cort nickade mot öppet mål. Domaren blåste sedan av och vi var nu säkra på att vi skulle vinna denna match, även om man på nytt svor åt Wolves sömniga inledning.

ANDRA HALVLEK
På nytt var Wolves inte tillräckligt uppmärksamma när domaren blåste i pipan. Efter två minuter nådde THORNE högre än Naylor i en luftduell och nickade in ett chockartat 1-2 förbi målvakten Jones. Cardiff tog nu, till allas förvåning, över matchen och Parry var bara millimeter från att göra 1-3. Efter en kvart blev det så ett nytt Cardiff-mål. McAnuff slog en hörna som Jones försökte boxa men det blev totalt misslyckat. KAVANAGH tackade och slog in 1-3 på volley.

Hemmapubliken började nu bua, det var ett pojklagsmisstag som ledde till målet. Dessutom hade målvakten Jones (som ju är walesare liksom dagens motståndare Cardiff) varit lite väl artig mot bortaklacken i halvtid, och det var INTE populärt. Jones svarade med att göra gester upp mot South Bank, vilket ökade buandet.

Manager Dave Jones gjorde nu ett offensivt byte. Ut gick högerbacken Lowe och in kom innermittfältaren Colin Cameron, och vi gick över till 4-3-3. Wolves försvar var nu ännu virrigare än någonsin och McAnuff sprang rakt igenom. Lyckligtvis var han snäll nog att chippa bollen rakt i Jones famn.

Hemmapubliken ropade på straff när Cort drogs ner, men domaren var vid det här laget rejält trött på Millers och Inces gnällande och tänkte inte blåsa till Wolves fördel vid mindre än benbrott.

I 85:e min reducerade lagkapten INCE för Wolves då han nickade in en hörna från Seol, men det var det sista av spänning som hände i matchen. Wolves var aldrig nära en kvittering när Cardiff enkelt fördröjde spelet de avslutande minuterna.

Matchen slutade 2-3 och vi har fortfarande inte vunnit på Molineux denna säsong. Manager Dave Jones ligger väldigt risigt till just nu, och om supportarna fick bestämma så hade han fått kicken inom två veckor.

Det är ordet "underprestera" som är på allas läppar. När managern inte får ut maximalt av sin spelartrupp så måste man hitta på något. En lösning kan vara att byta manager för att väcka spelarna. Vi får se hur Jones hanterar gårdagens förlusten och vad han har för motmedel. Han känner opinionens vindar och han är mer pressad nu än någonsin under sin period som Wolves manager.

Ett första steg är att slakta några heliga kor, dvs peta sina favoritspelare. Jody Craddock och målvakten Paul Jones borde ryka direkt. En annan som många har tappat tålamodet med är Lee Naylor. Han är för nonchalant om inte motståndet är något av topplagen, en sjuka som han delar med fler spelare i laget. Alla ligamatcher är lika viktiga - man fightas om tre poäng oavsett vad motståndet heter.

Att vår målvakt Paul Jones sjöng med i bortapublikens Wales-sånger i halvtid är en annan sak som gör att jag aldrig mer vill se honom i en Wolveströja.

Jag avslutar med ett citat från en frustrerad Wolvessupporter:
"This was the sort of performance that get managers the sack".

SPELARBETYG
Spelarna bedömda av SwedeWolves:
(Betyg 1-10, där 6 är "godkänd")

Jones, 4
Lowe, 6
Clyde, 5
Craddock, 4
Naylor, 4
Newton, 5
Olofinjana, 4
Ince, 5
Seol, 7
Cort, 6
Miller, 6
Björklund, 5
Cameron, 5

Truls Månsson2004-09-26 11:14:00

Fler artiklar om Wolves