Man City - Spurs 0-1
Tredje raka segern för Spurs och tredje raka nollan i kolumnen för insläppta mål.
Det som imponerade i början av säsongen har återigen börjat stämma. Försvarsspelet måste man hylla och främst då sista utposten Paul Robinson.
Till en början såg det dock inte så bra ut. Man C tog tidigt ett stadigt grepp om matchen och främst Spurs vänsterkant hade problem, inte helt oväntat då den inte allt för vindsnabbe Atouba ställdes mot sin raka motsats i Shaun Wright-Phillips. Lägg dessutom till det att gamle mannen Naybet vaknat på fel sida och förutom en ganska förvirrad uppsyn även hade problem att hantera domarens beslut på planen. Jag kan iofs främst i samband med varningen förstå hans reaktion, för den var mer än lovligt tveksam.
Trots att Man C hade mest boll så var det ändå Spurs som skapade de hetaste målchanserna, och främst genom Robbie Keane. Keane som helt klart är bättre på att skapa chanser än på att ta till vara på dem. Den hetaste chansen hade han i matchminut 39 då han på en underbar passning från Mendes rycker sig fri mot James i City-målet. Tyvärr så var första touchen inte speciellt bra och när han väl fick ordning på bollen så var James ute och täckte av alla vinklar. Avslutet från Keane gick strax utanför stolpen.
Halvlekens bästa chans skapades dock utav en pigg Rohan Ricketts. Han avancerade fram längs vänsterkanten, skar in mot straffområdet och väl där inne så gick han rätt emellan två City-försvarare med en nätt liten tvåfotsdribbling. Avslutet var behärskat och så otroligt rätt tänkt, han la en enkel bredsida mot bortre stolpen, precis förbi en framstormande Kanoute och en helt felplacerad stolpe.
I halvtid gjorde Jol ett par byten som i mina ögon var nödvändiga. Atouba klarade inte riktigt av sin position som vänsterback, men istället för att ta ut honom så tog man Mendes. Ett felaktigt val enligt mig, men så var det iaf. Atouba gick upp till vänster på mittfältet och Ricketts flyttades över på Mendes plats till höger. In kom Stephen Kelly. Även Naybet fick utgå i halvtid, in kom Gardner.
Jag skulle vilja säga att bytena fick fart på Spurs, men faktum var att det såg ungefär likadant ut som innan paus, med den skillnaden att vänsterkanten täpptes till lite bättre.
Den som väntade på något gott fick vänta till den 56:e minuten. Brown hittade Kanoute med en härlig passning bakom hemmalagets backlinje. Kanoute tog med sig bollen in i den vänstra delen av straffområdet, där han med en sagolik träff träffade maska nr 2 från vänster i James närmsta kryss. Skulle kunna vara en kandidat till årets mål, vilken sjuk träff.
Målsumparn Keane hade ytterligare en mycket bra målchans i matchen. Brown sliter sig loss från bevakning och smeker en boll snett framåt mot bortre stolpen där Keane bara har att lägga till en bredsida. Självklart får han en felträff och bollen går utanför ett öppet mål.
Spurs började sedan falla allt längre bakåt i banan, men City förmådde inte skapa något nämnvärt tryck, möjligvis är detta ett bevis på slitaget i den ganska så tunna trupp som laget har. Har man så mycket skador som Man C och i viss mån Spurs har, så märks det förr eller senare.
Tredje raka segern blev det iaf och i nästa vecka ställs man på hemmaplan mot Southampton. En match som jag själv kommer att bevittna på plats.
Hoppas att vi då kan förlänga vinstraden, för med tanke på spelschemat i januari så behöver vi nog plocka varenda trea här i december.
