Inför play off-finalen, måndag kl 16
En Hammer upplever aldrig några enkla segrar, kan inte skryta med knökfullt prisskåp, kan inte räkna med nya spelare i mångmiljonklassen i säsongspremiären. Det finns helt enkelt ingen räkmacka att glida runt på. En Hammer lider!
Vi har bakom oss en säsong fylld av besvikelser, frustration och tappade sugar. Jag minns en söndagseftermiddag i augusti. Hela familjen trängs på nån stormarknad tillsammans med halva Göteborgs befolkning, ungarna är griniga men det är ingenting mot vad deras pappa är efter senaste sms:et från Dicks som berättar att Wigan gjort 3-0. Eller i september när laget gör ett av sina ganska sällsynta TV-framträdanden och på övertid tappar en 1-0-ledning till förlust mot bottengänget Nottingham. Eller i november när jag fånstirrar på text-TV-sidan 377 och knappt tror mina ögon när jag läser "West Ham-Brighton 0-1". Eller när jag i mars, klistrad vid webbradion tvingas lyssna på rapporterna om Crewes kvittering i 90:e på Upton Park och som innebar fjärde raka utan seger för de våra. Eller när jag för en månad sedan, faktiskt till slut är på plats i själva helgedomen, och ser en halvtidsledning förvandlas till en svidande förlust mot Sunderland.
Men ändå. På nåt sätt har vårt lag, trots alla bottennapp och tappade poäng i slutminuterna, fortfarande chansen att göra säsongen 2004/05 till en klassiker, en hjältesaga. Vi är i play off-final! Tack vare en, på typiskt Hammers-manér, stark avslutning på ligan. Och tack vare att laget, utan att på något sätt kunna kalla sig ett märkvärdigt bortalag, varit som bäst när man besökt seriens topplag. 2-0 mot Sunderland på Stadium of Light i december gav nytt hopp i ett kritiskt skede av säsongen. 2-1 borta mot Wigan i början av april var förmodligen alldeles nödvändigt för att West Ham ö h t skulle nå detta play off-slutspel. Dessutom har Ipswich, som slutade 12 poäng före Hammers i ligatabellen, på fyra matcher lagen emellan bara fått ihop två oavgjorda och egentligen varit det klart sämre laget i alla fyra. Båda mötena på Portman Road har som bekant slutat 2-0 till oss.
Därför är vi i final och nu står det mellan oss och Preston North End. En klubb som hade sin storhetstid i slutet av förförra seklet! En klubb som stod som motståndare när West Ham tog sin allra första stora titel i cupfinalen 1964. Preston har gjort en imponerande säsong, även om man till slut "bara" fick ihop två ligapoäng mer än sina finalmotståndare. Man har vunnit de där jämna matcherna mot sämre lag, de som vårt gäng underpresterat i. Preston är dessutom det enda laget i Coca Cola-ligan, betänk detta mina vänner, som har tagit 6 poäng av West Ham under säsongen! 2 x 2-1 och i båda fallen har vårt mål kommit som en reducering. Ändå tenderar omgivningen, media och fotbollsintresserade, att lyfta fram West Ham som favoriter. Det lär passa Preston mycket bra, pressen är på oss och det är vi som kommer att drabbas oerhört hårt (inte minst ekonomiskt!) vid en eventuell förlust.
Måndagens final är samtidigt en jättemöjlighet för Pardew och hans mannar att ta revansch. För alla glåpord, för alla gånger under säsongen man inte kunnat leva upp till förväntningarna och sin egen kapacitet. Och inte minst, en chans att ta revansch för den fiaskobetonade insatsen i fjolårets final.
Enligt teamtalk.com kommer West Ham till start i morgon eftermiddag med de elva som, formerade 4-2-3-1, besegrade Ipswich. Ett oroande frågetecken finns dock vad gäller Tomas Repka som fick utgå senast pga lättare skada. Teddy Sheringhams återkomst gör att Pardew nu måste välja mellan honom och Bobby Zamora på topp. Vad gäller mittfältet är mitt tips, i motsats till teamtalks uppgifter, att Carl Fletcher, som av taktiska skäl fick komma in i andra semin istället för Shaun Newton, får återvända till bänken. Hur den ska se ut är förresten inte alldeles enkelt att förutspå, ett av de sex bänknamnen nedan får inte plats. Kan det bli Rebrov som hamnar på läktaren?
Förslag på startuppställning:
Walker
Repka, Ferdinand, Ward, Powell
Newton, Mullins, Reo-Coker, Etherington
Harewood, Zamora
Bänken: Bywater, Dailly, Fletcher, Noble, Sheringham, Rebrov
