Spurs - Chelsea 0-2

Asier del Horno spelade huvudrollen då Chelsea besegrade Tottenham med 2-0 på White Hart Lane. Först var del Hornos huvud inblandat i Midos utvisning, sedan användes samma huvud till att nicka in matchens första mål. På grund av förlusten förlängdes Tottenhams vinstfria svit mot Chelsea.

Det stod redan innan matchen klart att Tottenham skulle få det väldigt svårt mot Chelsea. Tottenham har nämligen inte lyckats besegra Chelsea i ligan på 15 år, och Chelsea har aldrig varit bättre än vad de är just nu. Tottenham satte dock upp högsta fart redan från start, och för en stund infann sig ett visst hopp om att det kanske skulle vara just denna dag som sviten skulle brytas. Hoppet försvann emellertid efter 25 minuter då Mido blev utvisad efter ett angrepp på del Hornos huvud.

Chelseas nyförvärv från Athletic Bilbao använde verkligen huvudet för att hamna i fokus på White Hart Lane. Redan i matchens första minut skallade han ihop med Anthony Gardner och blev liggande i ett par minuter. Nästa gång som allas blickar riktades mot del Hornos huvud skulle förutsättningarna för matchen förändras dramatiskt. Innan dess var det dock Tottenham som skapade flest chanser och var det hetaste laget.

I den tredje matchminuten drev Mido bollen framåt på Chelseas planhalva, men avslutningen blev inte helt lyckad. Minuten senare fick Tottenham matchens första hörna. Michael Carrick slog den och fann Michael Dawson som gick upp ganska ohotad i Chelseas straffområde. Dawson fick dock inte ren träff med huvudet och bollen for utanför. En stund senare var det dags för Jermain Defoe att skapa en farlighet. Han backade ut ur straffområdet för att komma rätt till bollen som han slog till på halvvolley, men skottet gick rakt på Petr Cech.

Efter 20 minuter hade Tottenham ett fint anfall. Paul Stalteri hade bollen vid mittlinjen och passade till Teemu Tainio. Finländaren tog fart framåt och väggspelade med Defoe och fick tillbaks bollen på andra sidan tre Chelseaspelare. Tainio tog med sig bollen i farten och fördelade den snabbt vidare på djupet dit Edgar Davids var på väg. Nu kom dock aldrig Davids så långt, eftersom han blev fälld av Michael Essien precis utanför straffområdet. Om passningen hade kommit fram till Davids hade han varit fri med målvakten, och av den anledningen har det uppkommit en diskussion om inte domaren Rob Styles skulle ha dömt frilägesutvisning. Nu nöjde han sig dock med att visa Essien det gula kortet. Den efterföljande frisparken fastnade i den framrusande muren efter att det gjorts ett misslyckat försök att peta bollen innan skottet avlossades.

Chelsea skapade under matchens inledning lägen som skulle ha kunnat bli målchanser, men antingen sprang Chelseaspelarna offside eller så försöktes det skjutas på frisparkar mitt på Tottenhams planhalva vilket aldrig hotade Paul Robinson. Det såg därför riktigt bra ut för Tottenham, men allt skulle förändras väldigt snabbt.

Efter 25 minuter var det dags för del Hornos huvud att kliva in i handlingen igen. Robinson sparkade ut en boll som nådde spanjoren. Mido hade bestämt sig för att det skulle vara riktigt jobbigt att möta honom denna dag, och han satsade därför på att gå in hårt i närkamperna och ofta ligga lite på gränsen till vad som är tillåtet. Den här gången valde han att gå över gränsen genom att gå in fult med armen mot del Hornos huvud, och Mido hade knappt hunnit landa innan domaren var framme med det röda kortet i Midos ansikte. Jag hävdar bestämt att utvisningen inte nödvändigtvis var felaktigt dömd, men att spelare går in fult med armarna i luftdueller sker flera gånger varje match och allt som oftast nöjer sig domarna med att på sin höjd ta fram det gula kortet. Nu såg det väldigt fult ut, men armen träffade inte så illa. För andra gången i matchen hade i alla fall del Horno fått en smäll mot huvudet, men medan den första smällen då han skallade ihop med Gardner föreföll resultera i större fysisk skada hade den andra smällen större inverkan på matchen.

Efter dryga halvtimmen bör det dock ha varit nära att även Chelsea reducerades till tio man. Davids och Essien tog en svängom på Tottenhams planhalva och domaren valde att ta ett snack med den redan varnade Essien. Vad som först såg ut som en hård men ärlig kamp mellan två spelare visade sig på en repris fem minuter senare vara ett allvarligt försök av Essien att lägga beslag på legenden Davids tröja. Domaren som hade sett händelsen från samma vinkel som den avslöjande reprisbilden valde dock att låta Essien spela vidare.

I matchminut 39 var det återigen dags för del Hornos huvud att spela huvudrollen. Frank Lampard slog en hörna som del Horno nickade i mål via Robinsons högra stolpe. Chelsea hade vid detta tillfälle bara fem man i straffområdet medan Tottenham hade nio stycken där. Trots detta kunde del Horno nicka relativt ostört och av någon anledning ansåg sig Tottenham inte ha råd att låta någon spelare stå vid den bortre stolpen. Istället såg det nästan ut som att Tottenham försökte ställa offside på del Hornos nick då fem man stod på rad någon meter nedanför straffpunkten. Tainio stod dock kvar vid första stolpen och framför målet var två Chelseaspelare helt fria. Hela sekvensen såg väldigt märklig ut och betydde 1-0 till Chelsea.

På stopptid av första halvlek skapade Tottenham ett visst tryck trots en man mindre. Närmast mål var Carrick som slog en bra frispark, men Cech räddade till hörna. I halvtid valde Martin Jol att sätta in Aaron Lennon på Tainios bekostnad. Det 18-åriga nyförvärvet från Leeds gjorde därmed ligadebut för Tottenham. Efter bara fyra minuter på plan hade den unga talangen en bra chans att kvittera. Carrick slog in en frispark i straffområdet, som letade sig ut till Lennon som tog ner bollen på bröstet för att avlossa ett skott på volley som dock flög över målet.

Efter dryga timmen fick domaren återigen chansen att jämna ut spelarantalet på planen. Joe Cole kom sent in i en tackling på Stephen Kelly som redan hade spelat ifrån sig bollen. Kelly, som hade ersatt Erik Edman som vänsterback den här matchen, vilade efter levererad passning med dobbarna i gräset när Cole slängde sig in och kapade Kelly med kraften från hela sin kropp precis under Kellys knä. Kellys inte alltför långa dobbar i kombination med en snäll gräsmatta som gav efter förhindrade en långtidsskada på Kelly. Domaren valde dock att bara visa det gula kortet.

Efter 68 minuter bytte Chelsea in Hernan Crespo. Argentinaren såg till att omedelbart skapa en farlig chans från nära håll som dock Robinson kunde rädda med foten. Kort därefter tog sig den några minuter tidigare inbytta Shaun Wright-Phillips förbi Kelly och spelade snett inåt bakåt till Damien Duff som sköt bollen i marken och träffade sig själv i bröstet på uppstudsen innan bollen for in i mål.

Om inte matchen var avgjord förr så blev den det när Chelsea gjorde sitt andra mål. Sista 20 minuterna ägnade Chelsea åt att rulla runt bollen, även om Crespo hann med att skapa en bra chans som Robinson gjorde en fin räddning på. Det riktas ofta kritik mot Chelseas sätt att spela fotboll. Det gnälls en hel del på att Chelsea värnar ännu mer om den redan sedan tidigare mycket starka defensiven efter att laget har gjort mål. Men jag följer inte mitt lag för att se motståndarna Chelsea spela vägvinnande anfallsfotboll. För min del får laget gärna till och med göra färre mål än vad som är fallet nu.

Nu gjorde Chelsea två mål medan Tottenham inte lyckades spräcka Chelseas nolla. Att Tottenham förlorar mot Chelsea är egentligen inte så mycket att säga om. Spurs har inte som målsättning att vinna ligan den här säsongen, och är det ett lag som Tottenham har råd att förlora mot så är det väl Chelsea. Men jag hade så gärna sett en vinst. Om Tottenham hade besegrat Chelsea hade det betytt oerhört mycket för alla runt klubben. Men det är alltså ingen sportslig katastrof att det blev som det blev.

Men det var i denna match uppenbart hur mycket Ledley King saknas. Tottenhams ordinarie lagkapten är mycket bekvämare med bollen än vad Dawson och Anthony Gardner är. King är inte rädd för att ha bollen vid fötterna, han vågar hålla i den och han har en mycket bättre blick för vad som är lämpligast att göra med den. Framförallt Gardner hade många gånger problem med bollbehandlingen, vilket gjorde att hans insats gav ett osäkert intryck trots bra defensivt spel. I övrigt var det mycket kul att se Davids som gjorde en fantastisk insats första timmen. Andy Reid gjorde återigen en fin match, även om somliga i supporterskaran fortfarande har svårt att se det. Dessutom var det kul att Lennon gjorde ett så piggt inhopp som garanterat kommer ge honom mer speltid framöver.

Närmast väntar ett landslagsuppehåll. Den 10 september är det dags för nästa match i Premier League, då Liverpool besöker White Hart Lane.

0 kommentarer